• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Ångest

Ångest

Ångest är en kraftfull och ibland svårhanterlig känsla som kan triggas av olika situationer, vare sig de är specifika eller mer allmänna. Ibland kan vi uppleva ångest som en känsla av överväldigande oro, rädsla eller obehag som påverkar både kroppen och sinnet.

Vad är ångest?

Ångest är en vanlig och ibland överväldigande känsla av oro, rädsla eller obehag som kan påverka både kroppen och sinnet. Det är en känsla av stark och okontrollerbar oro som triggas av olika situationer, antingen mer specifika eller mer generella.

Ångest uppstår av att man förväntar sig att en situation ska vara hotfull och framkalla rädsla, medan rädsla är den faktiska emotionella och kroppsliga responsen av ett hot i nuläget.

Det existerar olika former av ångest, till följd av att ångest inte triggas av samma situation för alla. Symtom utvecklas ofta under barndomen, och uttrycks under barndomen eller senare i vuxenlivet.

Ångest är den vanligaste psykiska ohälsan i världen, och ungefär 4% av världens befolkning beräknas ha det. Kvinnor uppskattas representera en majoritet av individer som lider av ångest, varav det är dubbelt så många kvinnor som män.

Symtom vid ångest

Symtomen på ångest kan vara olika för varje individ och kan inkludera fysiska, emotionella och beteendemässiga reaktioner. Att känna igen dessa symtom är en viktig första steg för att kunna hantera ångest effektivt.

Nedan följer några vanliga symtom på ångest som många människor kan uppleva:

1. Koncentrationssvårigheter och svårigheter att fatta beslut

Det är svårt att fokusera på annat än den situation som triggar ångesten, vilket kan göra att man “låser sig”. Detta medför svårigheter att fatta beslut eller koncentrera sig på det man gjorde innan ångesten triggades.

2. Känsla av irritabilitet, spänning eller rastlöshet

Ångest påverkar det vardagliga livet och gör att man kan begränsa sig själv för att undvika att ångesten framkallas. Det kan även bidra till en känsla av irritabilitet av att andra inte förstår ens beteende, eller en känsla av spänning att utsättas för en situation där ångesten uppstår.

3. Illamående, hjärtklappningar och svettningar

Ångest är inte enbart psykiskt, utan även fysiskt med tydligt identifierbara symtom. Till följd av att hjärnan signalerar ut till kroppen att aktivera “fight or flight” responsen, triggas muskler som annars inte används. Detta kan bidra till magont och illamående, okontrollerbara svettningar och obehagliga hjärtklappningar.

Fysiska symtom vid ångest

Ångest är en psykisk ohälsa med fysiska symptom som triggas av en stark känsla av oro för olika situationer. De fysiska symptomen kan således upplevas väldigt obehagligt, och innefattar bland annat hjärtklappningar, andningssvårigheter, magont, ett tryck över bröstet, muntorrhet och överdriven svettning.

Läs vidare om oro och vilka symtom som finns.

En situation där ångest ofta uppstår för många är att hålla ett tal eller en presentation för en större folkmassa. Det kan orsakas av att man är introvert, har social ångest eller har tidigare dåliga erfarenheter. Vid tanken av att prata inför många människor kan tankarna börja snurra kring allting som kan fel. Precis innan man kan gå upp kan man således uppleva de fysiska symptomen av ångest. Det kan uppstå ett tryck över bröstet, muntorrhet, hjärtat slår fortare och hårdare, man kan bli illamående, samt börja svettas.

Vanliga symtom på fysisk ångest

1. GAD – generaliserat ångestsyndrom

GAD, så kallat generaliserat ångestsyndrom, eller okontrollerbar oro som uppstår kring flera olika händelser och situationer. Oron handlar ofta om vardagliga situationer som arbete, skola, hälsan, egen prestation, ekonomi eller att någonting ska hända folk i närheten.

Läs vidare om GAD.

2. Separationsångest

Det uppstår till följd av en rädsla och ångest för att separeras hemifrån eller från en anknytningsperson. Det innefattar även en stark oro kring att förlora anknytningspersoner, att man undviker att gå ut, och huvudvärk, magont och illamående när de separeras.

Läs vidare om separationsångest.

3. Selektiv mutism

I samband med sociala sammanhang kan man inte prata med andra, trots att förmågan till tal existerar. Detta hämmar individen i sociala situationer som skola och jobb.

Läs vidare selektiv mutism.

4. Specifik fobi

Det innebär att man har en specifik rädsla som framkalla ångesten, vilket till exempel kan vara spindlar, höjder eller ta sprutor. Det bidrar till att individen undviker den specifika saken som framkallar rädsla och ångest. Det är vanligt att man har tre olika specifika fobier.

Läs vidare om olika fobier.

5. Social ångest (social fobi)

Ångest inför sociala sammanhang där individen upplever att de blir utsatta för en negativt dömande miljö. Det innefattar att konversera med andra, träffa främlingar, bli observerade eller hålla tal inför andra.

Läs vidare om social fobi.

6. Panikångest

En panikattack är en plötslig känsla av intensivt obehag eller rädsla som varar i några minuter. Fysiska symptom som uppstår under en panikattack är bland annat hjärtklappningar, svettningar, andningsnöd, illamående, domningar eller en stark rädsla för att dö.

7. Agorafobi

Ångest framkallas av av att åka kollektivtrafik (buss, tåg), befinna sig på öppna ytor (parkeringar, torg), befinna sig på slutna ytor (bio, affärer), att stå i kö eller i en folkmassa, eller vara utomhus ensam.

Läs vidare om agorafobi.

8. Substans eller medicin inducerad ångestsyndrom

Panikattacker och ångest uppstår av att man tar eller inte får ta substanser (droger) och/eller medicin. Denna typ av ångest sätts enbart om ångestsymtomen inte kan förklaras av ovanstående ångestsyndrom.

Symtom vid ångestattack

Om man upplever följande symtom finns det stor risk för att man upplever en ångestattack; hjärtklappningar, svettningar, skakningar, andningsnöd, kvävande känsla, ont i bröstet, illamående eller magont, svimfärdig, frossa eller värmevallningar och domningar. Det innefattar även psykiska symtom som en känsla av overklighet (derealisation), en känsla av att man är avskild från sig själv (depersonalisering), rädsla för att man håller på att bli galen samt en stark dödsångest.

En ångestattack sker således inom några minuter, och är därför väldigt intensiv. De kan vara förutsägbara där man vet vad det är som kommer att trigga dem, respektive oförutsägbara där man inte vet vad som kommer att trigga dem. Ångestattacker förekommer ofta i samband med annan psykisk ohälsa som depression eller bipolaritet.

Terapi för ångest – hur går en behandling till?

Ångest kvarstår till följd av ineffektiva copingmekanismer när man utsätts för de situationer som triggar ångest. Det är dessa mönster man har som mål att bryta med hjälp av KBT.

Den bibehållande modellen för ångest är följande; den utlösande faktorn för ångesten upplevs som ett hot, vilket ger de psykiska och fysiska besvären/symtomen. Till följd av att man inte vill uppleva detta obehag och oro försöker man undvika denna utlösande faktor, vilket gör att den är obestridd. Genom att inte exponeras för triggern och behandla ångesten som uppstår, kvarstår rädslan och det undvikande beteendet. Detta gör att ångesten kvarstår. För att bryta detta mönster gäller det att man utmanar triggern, i syfte att omvandla den till en situation där ångest inte uppstår. Detta gör att cykeln bryts och ångesten försvinner på lång sikt.

Läs vidare om KBT.

Medicin mot ångest

Det finns medicin som kan hjälpa mot ångest. Medicinering mot ångest hjälper däremot oftast i stunden eller bara mot vissa symtom. Det är även viktigt att ha i åtanke att alla människor reagerar olika på läkemedel, och att medicinering således funkar olika på individnivå. Samtalsterapi, främst KBT, är väldigt effektivt för ångest och har mer långsiktigt resultat.

Atarax används ofta som en kortsiktig medicinsk insats vid ångest. Det innehåller hydroxyzine vilket blockerar signaler i hjärnan som bidrar till ångest, vilket ger en lugnande och avkopplande effekt. Lergigan innehåller promethazine, vilket används för allergier och illamående. Den hjälper mot ångest genom att individen blir sömnig och lugn. Propavan används främst för individer med sömnsvårigheter, men hjälper även mot ångest på grund av dess lugnande och sömngivande effekt. Antidepressiva läkemedel används mot ångest till följd av att de stabiliserar signalsubstanser som serotonin eller noradrenalin.

Vid stabilisering av dessa minskar de oroskänslor och rädsla som triggats i samband med ångesten. Betablockerare hjälper mot ångest för att reducera de fysiska symtom som tillkommer. De blockerar bland annat utsöndringen av adrenalin, vilket således kan minska fysiska tillstånd som hjärtklappningar, skakningar eller andningssvårigheter.

SSRI har en effekt av att öka mängden serotonin i hjärnan, vilket reglerar känslor och humör. Det förbättrar även kommunikationen mellan nervceller, vilket hjälper långsiktigt mot ångest. Bensodiazepiner ökar effekten av signalsubstansen GABA, vilket har en lugnande effekt på nervsystemet. Detta hjälper effektivt mot ångest kortsiktigt.

Vad händer i hjärnan vid ångest?

När ångesten uppstår aktiveras amygdala (kärnsystemet för rädsla) för att signalera att ett hot har upptäckts, och kroppen hamnar i “fight or flight”. Signalerna når således hypotalamus som utsöndrar stresshormoner (adrenalin), och ger de fysiska symtomen av ångest som hjärtklappning och andningssvårigheter.

Signalsubstanser hamnar även i obalans till följd av ökad utsöndring av noradrenalin och glutamin, respektive minskad utsöndring av GABA. Det bidrar till att man blir mer alert, kontra lugn. Kronisk ångest kan skapa strukturella förändringar i hjärnan, vilket kan påverka förmågan till beslut, emotionsreglering och minne.

Tips för att dämpa din ångest

• Fokusera på omgivningen istället på de fysiska symtomen, och fokusera på dina sinnen genom att beskriva vad du hör, ser och känner.
  
• Använd 5-4-3-2-1 tekniken; identifiera fem saker du kan se, fyra saker du kan känna, tre saker du kan höra, två saker du kan dofta och en sak du kan smaka.
  
• Andningsövningar som att andas i en box. Långsamma och djupa andetag lugnar ner nervsystemet och dämpar ångesten.
  
• Prata med någon i närheten som du känner dig trygg med, och som kan få dig att känna dig lugnare i stunden.
  
• Mindfulness, meditation och avslappningsövningar hjälper också. Detta genom att man fokuserar på andningen, omgivningen eller den inre känslan för att hitta ett lugn, och dämpa ångesten.

Ångest vid olika tillfällen

Det finns olika tillfällen där ångest uppstår, vissa mer hanterbara än andra. Det är viktigt att söka hjälp om det blir för jobbigt. Här kommer en lista på olika tillfällen där ångest kan uppstå:

• Ångest på kvällen
• Ångest på morgonen
• PMS ångest
• Oro som leder till ångest
• Alkohol och ångest
• Kemisk ångest
• Koffein och ångest
• Stress och ångest
• Smärta och ångest
• Ångest hos barn
• Ångest och depression
• Kan inte sova och får ångest
• Ångest över jobb

Välkommen att boka tid eller kontakta oss

Söker du råd och hjälp med ångest, kan våra psykologkandidater vara till hjälp. Vi erbjuder snabba och effektiva tidsbokningar inom en vecka.

Referenser:

American Psychiatric Association (2013). DIagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). New School Library. Fifth Edition

Johnston, E. & Olson, L. (2015). The Feeling Brain. W. W. Norton & Co. Second Edition

Kalat, J. (2017). Biological Psychology. Cengage Learning. Thirteenth Edition

Kennerley, H. & Kirk, J. (2016). An Introduction to Cognitive Behaviour Therapy: Skills and Applications. SAGE Publications Ltd. Third Edition

World Health Organisation. (2023) Anxiety Disorder. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/anxiety-disorders