• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Ångest
• >
• Dödsångest

Dödsångest

Dödsångest, eller rädslan för döden, är en vanlig men ofta svår känsla att hantera. För vissa är den tillfällig, medan andra kan uppleva den som en konstant oro som påverkar vardagen. Denna artikel utforskar vad dödsångest är, varför den uppstår och vilka strategier som kan hjälpa dig att hantera dessa känslor.

Vad är dödsångest?

Dödsångest är en intensiv rädsla eller oro för döden och det som kan följa efter. Den kan innefatta tankar om sin egen död, rädslan för att förlora nära och kära, eller existentiella frågor om livets mening. Många människor upplever dödsångest någon gång i något skede av livet, såsom vid konfrontation med sjukdom, åldrande eller förlust. Personer som redan lider av hälsoångest har en större benägenhet att även få dödsångest i samband med hälsoångesten.

Dödsångesten kan manifestera sig som panik, ångest, sorg eller oro. Det som händer i kroppen vid panik är att stresshormonet adrenalin frisätts vilket aktiverar kamp – flyktreaktionen. Det kan i sin tur leda till en ökad hjärtfrekvens, svettningar, hyperventilering, vallningar, magproblem, eller andra kroppsliga förnimmelser.

Om man får en panikattack är det bra att veta att dessa symtom, trots att de kan vara väldigt obehagliga, inte är farliga. Dödsångest kan påverka livskvaliteten och leda till undvikande beteenden, där individer försöker skydda sig från att tänka på döden.

6 symtom vid dödsångest

1. Oro: Återkommande tankar om döden eller vad som händer efter döden.
   
2. Katastroftankar: Övertygande tankar om att något dåligt kommer hända.
   
3. Fysiska symptom: När man känner ångest kan man uppleva symptom som hjärtklappning, svettningar, andningssvårigheter eller en känsla av att vara kvävd. Dessa symptom är inte farliga men kan upplevas obehagliga. 
   
4. Ökad uppmärksamhet på kroppsliga symptom. Personer som är rädda för döden och oroar sig för sin hälsa blir ofta extra uppmärksamma på vad som händer i kroppen och tolkar ofta fysiologiska reaktioner som farliga, trots att de ofta är helt naturliga. 
   
5. Sömnsvårigheter: Problem med att somna eller sova oroligt på grund av tankar om döden.
   
6. Kognitiva symptom: Vid dödsångest kan man få svårigheter att koncentrera sig, eller vara närvarande i nuet.  

Varför får man dödsångest?

Evolutionärt är det till en grad gynnsamt att vara rädd för döden. Det kan motivera oss att öka hälsosamma beteenden och minska skadliga beteenden i syfte att förlänga livet. För vissa blir denna rädsla så närvarande och konstant i livet att den snarare bidrar till ohälsa.

Många kan få vissa perioder av ökad dödsångest. Upplevelser av dödsångest kan påverkas av flera faktorer:

• Tidigare erfarenheter: Erfarenheter av förlust eller allvarlig sjukdom, såsom att ha förlorat en nära anhörig, kan öka känslan av oro kring döden.
• Hälsoproblem: Att ha en allvarlig sjukdom eller att stå inför livshotande tillstånd kan intensifiera rädslan för döden.
• Livets övergångar: Stora förändringar, som att gå i pension, skilsmässa eller att barnen flyttar ut, kan få en att tänka mer på livets begränsningar.
• Mental ohälsa: Befintliga ångestsyndrom, depression eller andra psykiska problem kan öka känsligheten för dödsångest. Läs vidare om depression.
• Social isolering: Känslor av ensamhet eller att man inte har någon att dela sina tankar med kan intensifiera ångesten. Läs vidare om ensamhet.
• Stress och press: Hög stressnivå i vardagen, vare sig det handlar om arbete, familj eller ekonomi, kan leda till en ökad känsla av oro. Läs vidare om stress.
• Genetik: Genetisk predisposition för ångest och annan psykisk ohälsa kan också spela en roll. 

Kopplingen mellan existentiell kris och dödsångest

Under en existentiell kris ställs individer ofta inför grundläggande frågor om livets mening, syfte och värde. Detta reflekterande tillstånd kan leda till en ökad medvetenhet om sin egen dödlighet och känslor av dödsångest. När man ifrågasätter sin identitet och sin plats i världen kan det skapa en känsla av osäkerhet som gör att rädslan för döden framträder mer påtagligt.

Många känner att de måste leva fullt ut, och insikten om att tiden är begränsad kan leda till en intensivare oro för att inte ha uppnått sina drömmar och mål innan livets slut. Detta kan skapa en känsla av isolering, där individer upplever att ingen riktigt förstår deras inre kamp. Samtidigt kan en existentiell kris och tillhörande reflektioner mynna ut i ett tydliggörande kring vad man tycker är viktigt i livet och hur man vill leva framöver.

Vanliga behandlingsmetoder vid dödsångest

Det finns olika tillvägagångssätt för att behandla dödsångest, och vilken metod som är mest hjälpsam beror på dess orsaker, konsekvenser och vem du är som person. För vissa är dödsångesten främst kopplad till oro snarare än sorg, och då kan behandlingen fokusera på att hantera ångest och katastroftankar. Om dödsångesten har sin grund i en förlust kan sorgbearbetning vara en central del av behandlingen.

Läs vidare om oro.

Läs vidare om ångest.

I vissa fall kan dödsångest också vara kopplad till tidigare trauman, och då kan traumabehandling vara viktig. Traumafokuserad terapi kan hjälpa dig att bearbeta svåra upplevelser och minska deras påverkan på nuet.

Exponering är en annan metod som kan vara effektiv för dödsångest. Genom att gradvis utsätta sig för de triggers som väcker ångesten kan toleransen för det obehagliga öka, vilket gör det möjligt att fokusera på sådant som är viktigt för dig, även när du mår dåligt.

Behandlingen kan också handla om att utveckla ett mer accepterande förhållningssätt till döden och livets osäkerheter genom att träna på acceptans, exempelvis inom ramen för ACT (Acceptance and Commitment Therapy). Kognitiv beteendeterapi (KBT) och traumabehandling är vanliga metoder som används för att arbeta med dödsångest, och ofta kombineras dessa med verktyg från ACT för att stödja dig i att leva ett vanligt liv trots obehagliga känslor eller tankar.

Läs vidare om kognitiv beteendeterapi (KBT).

Läs vidare om ACT (Acceptance and Commitment Therapy).

Hur du själv kan hantera din egen dödsångest

• Prata om dina känslor: Att diskutera dina rädslor med någon du litar på, som en vän eller terapeut, kan hjälpa till att bearbeta känslorna.
  
• Sätta ord på upplevelser: Att exempelvis skriva ner känslor och tankar kan vara hjälpsamt för att reglera känslor. 
  
• Regelbunden motion: Bidrar till att minska stress och ångest.
  
• Mindfulness och medveten närvaro: Det kan hjälpa dig vara i nuet och ta in din omgivning istället för att fastna i oro kring framtiden eller överdrivet fokusera på vad som händer i din kropp. 
  
• Gör sådant du tycker om: Vid dödsångest eller annan ångest är det vanligt att börja undvika situationer som triggar igång obehagliga tankar eller känslor. Det är viktigt att då försöka fortsätta med positiva aktiviteter som hobbies eller att träffa vänner för att minska risken för ökad psykisk ohälsa. 

När bör man söka hjälp för sin dödsångest?

Om din dödsångest upplevs ohanterlig eller påverkar din förmåga att fungera i vardagen kan det vara dags att söka professionell hjälp. Vissa tecken på att detta skett kan vara att du har börjat undvika vissa sammanhang, såsom sjukhus eller trafik, eller att du har svårt att vara närvarande när du umgås med andra på grund av dödsångesten.

Välkommen boka tid eller kontakta oss

Behöver du råd och hjälp med dödsångest, finns våra psykologkandidater här för dig. Vi erbjuder snabba och effektiva tidsbokningar inom en vecka. Varmt välkommen att boka tid eller kontakta oss.

Referenser:

Furer, P., Walker J. R., Stein, M. B. (2007). Treating Health Anxiety and Fear of Death A Practitioner’s Guide. Springer.

Neimeyer, R. (1994). Death Anxiety Handbook. Taylor and Francis.