Klimatångest
Många känner en gnagande oro över klimatförändringarna – och för vissa övergår detta i klimatångest. Den här artikeln handlar om vad klimatångest är, symtom på det och vad man kan göra både på egen hand och i terapi för att må bättre.
Vad är klimatångest?
Klimatångest är ett begrepp som hänvisar till känslomässiga reaktioner på klimatförändringarna. Det är helt naturliga känslor som till exempel rädsla, sorg, ilska, stress och oro. Om de känslorna framförallt dyker upp i samband med tankar på vilka konsekvenser klimatförändringarna ger eller kommer att ge kallas det klimatångest. Tillståndet räknas inte som en psykisk sjukdom eller diagnos man kan få. Istället ses det en specifik typ av ångest och rädsla som uppstår i relation till ett reellt hot.
Klimatångest är nära besläktat med termer som klimatoro, och de engelska termerna ”eco-anxiety”, ”climate anxiety” och ”environmental grief”. Folkhälsomyndighetens definition tydliggör att oron är omfattande och att anledningen är klimatförändring och miljöförstöring.
5 vanliga symtom på klimatångest
- Katastroftankar kring framtiden.
- Ångest, oro, ilska och/eller hopplöshetskänslor vid tankar på klimatförändringens påverkan.
- Känsla av maktlöshet.
- Fysiska symtom som huvudvärk eller magont till följd av konstant oro.
- Annan psykisk ohälsa till följd av tankar om klimatpåverkan.
Klimatångest kan också leda till psykisk ohälsa. Det kan exempelvis handla om följande tillstånd och symtom:
- Panikattacker eller ångestsymtom – Det kan handla om intensiv och plötslig rädsla som ger hjärtklappning, andnöd eller svettningar, men också om mer långvarig, molande oro över vad framtiden kommer med för utmaningar.
- Sömnproblem – Tankar om klimatkrisen kan göra det svårt att komma till ro, somna eller leda till upprepade uppvakningar under nätterna. Sömnproblem kan, oberoende orsak, leda till koncentrationssvårigheter och sämre mående under dagtid också.
- Tvångstankar kring klimatfrågor – Vissa hamnar i som ofrivilliga spår av tankar och handlingar, och det kan även röra klimatet. Ständiga tankar om till exempel det egna ansvaret för klimatet, eller möjliga katastrofer, kan leda till tvångsmässiga beteenden. Det kan till exempel handla om att på ett överdrivet sätt beräkna sitt eget klimatavtryck eller utsläpp, som inte blir hjälpsamt.
- Perfektionism – Perfektionistiska tankar om sitt eget förhållningssätt till förmån för klimatet kan leda till en stark strävan att leva ett fullständigt hållbart liv, som kan vara svårt att upprätthålla. Det leder då ofta till starka känslor av skam och låg självkänsla. Att ständigt upprätthålla goda vanor och göra ”rätt” val för klimatets skull, snarare än sin egen i det direkta ledet, kan också vara påfrestande och kosta mycket energi.
Tips för att hantera klimatångest
- Prata med andra om hur du mår. Det kan vara vänner eller stödgrupper för andra som har liknande tankar och oro.
- Acceptera att du har de tankar och känslor du har. Du är en person som reagerar – det är en naturlig reaktion på en allvarlig händelse i världen.
- Ta pauser! Utöver att prata om och acceptera det du tänker och känner är det också klokt att ibland tänka på något helt annat. Din energi är begränsad, och du måste hushålla med den för att må bra i det långa loppet. Det kan handla om att t.ex. begränsa mängden nyheter som du läser dagligen.
- Odla hopp! Om du är en person som läser på mycket om naturkatastrofer och klimatförändringarnas negativa framtidsutsikter, så är det också klokt att engagera sig i att läsa om positiva nyheter och framsteg i klimatfrågan.
- Ta hand om din hälsa här och nu! Ät varierat, sov tillräckligt, motionera regelbundet och ta hand om ditt psyke genom att göra saker som ger dig energi och som väcker känslor av trygghet, lugn och glädje.
- Använd strategier för att hantera din oro, som att till exempel skriva ner det som oroar dig, fundera på om du kan problemlösa kring det du funderar på, eller om du måste släppa taget om tanken. Gör avslappningsövningar!
Oro och klimatrelaterad psykisk ohälsa
Klimatrelaterad psykisk ohälsa kan tänkas uppstå som följd av en eller flera av följande orsaker:
- Direkt påverkan – Klimatförändringar orsakar på olika platser i världen till exempel översvämningar och extrema stormar som ger ett direkt lidande. Det kan till exempel handla om förstörda hus, förlorade arbetsplatser eller till och med dödsfall.
- Oro kring framtiden – En del oroar sig mycket inför hur framtiden ska bli. Stark ovisshet och hopplöshet, möjligen särskilt för hur kommande generationer kommer att ha det, kan leda till stark ångest.
- Existentiell oro – Det existentiella hot som klimatförändringarna kan tänkas utgöra, kan leda till ohälsa i form av existentiell ångest. En sådan präglas av svår ångest i samband med tankar om varför vi människor är på jorden, mänsklighetens framtid, vad som är meningen med livet, eller vad som ska hända efter livet på jorden.
- Informationssamhället – Även utan personliga erfarenheter av kriser till följd av klimatförändringar eller stark oro för framtida generationer kan mängden information och nyheter kring klimatet och framtiden leda till stark oro. Nyheterna är ofta krisfokuserade.
Klimatångest hos unga
Det är väldigt vanligt bland unga att känna klimatångest. Symtomen på klimatångest är de samma för barn och unga, som för vuxna, och orsakerna antas vara liknande också. Den största studien om klimatångest hos barn och unga gjordes 2021. Då frågades 10 000 barn och unga vuxna i åldern 16-25 år i olika länder över världen om deras klimatångest. I den studien svarade 59% att de var extremt oroliga över klimatet. 84% svarade att de var åtminstone något oroliga över klimatförändringar och framtiden. Studien visar att klimatförändringarna påverkar de allra flesta ungdomar – och leder till negativa känslor.
Bland barnen och ungdomarna skattade över 50% känslor som:
- Ledsamhet
- Oro
- Maktlöshet
- Hjälplöshet
- Skuld.
- Förrådd. Många skattade att de snarare kände sig förrådda av regering och maktinnehavare, än försäkrade inför framtiden.
Nationella siffror kan man hitta i Folkhälsomyndighetens enkät från 2021. Där framkom att omkring 20 % av 12-åriga flickor, och 15% av 12-åriga pojkar, ofta eller väldigt ofta oroar sig för klimatet.
Det finns egentligen inga tydliga skillnader mellan hur unga och vuxna beter sig olika vad gäller klimatångest. En del engagerar sig starkt, andra undviker ämnet på alla sätt de kan. En del håller hoppet uppe genom engagemang och tilltro till teknisk utveckling, andra känner tveksamhet och svårigheter inför framtiden. Båda kan vara symtom och tecken på att man kämpar med oro och/eller ångest inför klimatförändringar.
Behandling mot klimatångest
KBT har visat sig vara effektiv för att behandla klimatångest. Eftersom klimatångest anses vara en konsekvens av ett faktiskt hot går behandlingen ut på att lära sig strategier för att hantera sin nedstämdhet, ångest eller oro. Det kan till exempel handla om att:
- Öka positiva beteenden! Ibland kan det kännas som att livet smalnar av till att nästan enbart handla om det som väcker ångest och obehag. I en KBT-behandling kan man arbeta med att öka andra beteenden, som ger mer nyanserade tankar och känslor.
- Strategier för oro! Man kan arbeta med tankar, varför de uppstår och hur man kan förhålla sig till dem på olika sätt.
- Medveten närvaro! En kropp med mycket ångest kan behöva guidas för att nå lugn och trygghet. Med hjälp av medveten närvaro och andningsövningar kan kroppen lättare styras till sitt lugna system. Där måste kroppen få vara nu som då för att man ska orka.
- Acceptans! En vanlig sak att arbeta med vid klimatångest är att skapa en meningsfull vardag och tillvaro, trots hotet. Man pratar då ofta om att agera i linje med sina värderingar – om hur man vill att livet ska vara, kännas och upplevas.
- Behandla den psykiska ohälsa som uppstått till följd av klimatångest, som till exempel stress, låg självkänsla eller depression som följd av maktlöshetskänslor.
Det finns även självhjälpsprogram, som man alltså följer utan att ha en terapeut, för klimatångest. Sådana syftar till att ge patienter verktyg och kunskap för att hantera sin klimatångest.
Kom ihåg! Det är inte meningen att en behandling ska ta bort alla klimatkänslor. De är naturliga reaktioner på den situationen som är just nu. Däremot kan det vara meningsfullt att arbeta med hur man hanterar de känslor som väcks, och hur de påverkar en i ens vardagsliv.
Hur kan Studentpsykologerna hjälpa till?
Studentpsykologerna kan hjälpa dig som kämpar med klimatångest. I terapin finns ingen ångest som är för stor eller liten och du får möjlighet att prata fritt om de tankar och känslor du har. Du träffar en psykologkandidat som lyssnar till din historia och på vilket sätt klimatförändringarna påverkar dig. Psykologkandidaten lägger sedan upp en behandlingsplan utifrån dina behov, för att du ska kunna må bättre i din vardag.
Boka terapi Kontakta ossReferenser:
https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(21)00278-3/fulltext
https://www.iterapi.se/sites/climatecope/