Panikångest och paniksyndrom
Panikångest är en intensiv form av ångest som ofta uppstår plötsligt. Många beskriver känslan som att tappa kontrollen eller som en stark rädsla att dö. Detta kan leda till så kallade panikattacker som är en stark och intensiv form av ångest, vilket i sin tur utvecklas till paniksyndrom – ett tillstånd där rädslan för nya attacker börjar styra ens vardag.
I den här artikeln förklarar vi vad panikångest är, varför den uppstår, vilka symptom som är vanligast och hur den kan behandlas.
Vad är panikångest?
Panikångest innebär att en person upplever en intensiv och stark ångest som kan upplevas som panik. Det kan leda till panikattacker, som innebär kortare episoder av stark och intensiv ångest, vilket i vissa fall innebär att en person utvecklar så kallat paniksyndrom. Det innebär en stark rädsla för nya panikattacker, till den grad att man börjar begränsa sitt liv för att undvika saker som kan leda till en panikattack.
Vad händer vid en panikattack?
Vid en panikattack så reagerar kroppen som om den vore i livsfara, trots att det egentligen inte behöver vara ett verkligt hot. Hjärnan tolkar en situation som farlig och aktiverar kroppens alarmsystem, vilket leder till en kraftig frisättning av stresshormoner. Det gör att hjärtat slår snabbare, andningen blir ytlig och musklerna spänns och det kan upplevas väldigt obehagligt. Samtidigt förbereder sig kroppen på att fly, kämpa eller försvara sig.
Dessa plötsliga och intensiva reaktioner kan kännas mycket skrämmande. Många beskriver det som att tappa kontrollen eller tro att man håller på att dö. Det är även vanligt att missta symtomen för en hjärtattack. Trots att upplevelsen är stark och obehaglig är panikattacken i sig ofarlig. Kroppen kan inte upprätthålla det högsta stresspåslaget särskilt länge och därför når attacken oftast sin topp inom tio minuter innan den gradvis klingar av.
6 vanliga symtom på panikångest
Vid stark ångest händer en hel del saker i kroppen. Dessa är några vanliga symptom på panikångest:
1. Snabb och ytlig andning. Kroppen andas snabbare för att få in mer syre och göra sig redo för handling. Detta kan ge en känsla av tryck eller obehag i bröstet.
2. Hjärtklappning. Hjärtat slår snabbare för att pumpa ut det syresatta blodet till musklerna, så att kroppen är redo att agera.
3. Svettningar. Svettningar är ett sätt för kroppen att reglera temperaturen och förhindra att man blir överhettad, när aktiviteten i kroppen ökar.
4. Yrsel och domningar i armar eller ben. När man andas snabbare minskar halten av koldioxid i blodet. Det förändrar blodets pH-värde och kan leda till yrsel, darrningar och domningar i händer, armar eller ben.
5. Illamående eller magont. När kroppen aktiverar sitt alarmsystem omfördelas blodflödet bort från magen till musklerna. Detta kan orsaka illamående, magont eller en spänd känsla i kroppen. Många upplever även att det blir svårare att koncentrera sig.
6. Känsla av klump i halsen eller att inte kunna andas. Vid ångest spänns ofta musklerna i käken och halsen, vilket kan skapa en känsla av tryck, en klump i halsen eller svårigheter att få luft. Detta trots att andningen rent fysiskt fungerar som den ska.
7 tips för att hantera din panikångest
1. Gör andningsövningar. Långsamma och djupa andetag signalerar till kroppen att hotet är över och hjälper till att sänka paniknivån. få in mer syre och göra sig redo för handling. Detta kan ge en känsla av tryck eller obehag i bröstet.
2. Lär dig mer om din ångest. Förståelsen av att ångest inte är farligt minskar ofta rädslan och i sin tur även symtomen.
3. Träna regelbundet. Fysisk aktivitet hjälper kroppen att hantera stress och gör att kroppsliga signaler som ökad puls känns mindre skrämmande. Fysisk aktivitet bidrar även med förbättrad sömn och återhämtning.
4. Prata med andra. Ångest kan kännas både ensamt och skamfullt, även fast det är vanligt. Att dela sina känslor med vänner eller familj minskar ensamhetskänslan och kan ge stöd samt nya perspektiv.
5. Utmana dig själv stegvis. Undvikande förstärker ångesten. Genom att ta små steg mot det som känns obehagligt kan man återta kontrollen.
6. Ta hand om din stress. Se till att få återhämtning i vardagen. Promenader, sömn och tid med nära och kära hjälper kroppen att lugna sig och är några exempel på återhämtande aktiviteter.
7. Påminn dig om att det inte är farligt. Att känna till att ångest inte är farligt, även om det känns obehagligt och stegvis acceptera det kan minska attackernas kraft.
Vad orsakar panikångest?
Panikångest orsakas av faktorer som gener och den miljö vi befinner oss i, även miljöer som vi tidigare upplevt. Ärftlighet är också en faktor som påverkar eftersom en person vars föräldrar eller nära släktingar upplevt panikångest löper större risk att utveckla det själv. Stress och stora påfrestningar är även något som påverkar ens risk att utveckla panikångest.
Vi har alla olika förutsättningar att utveckla panikångest. Vissa personer har lättare att känna ångest, för andra krävs det mycket mer. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män drabbas av panikångest. Vanligast är att utveckla dessa problem i ung-vuxen ålder, men det kan även uppstå när som helst under livets gång.
I vissa fall leder upplevelsen av en panikattack till att paniksyndrom utvecklas. Detta kan ske när en händelse som upplevs som väldigt farlig, påverkar ens liv till att man börjar ändra sina beteende i hopp om att undvika flera attacker i framtiden. Inom paniksyndrom innebär det att man har en rädsla för att få fler attacker. Rädslan behöver vara stark nog för att få en person att ändra sitt beteende och påverka ens vardag genom att man fungerar sämre.
Är panikångest farligt?
Trots att panikångest kan kännas extremt obehaglig är den inte farlig. Kroppens reaktioner är naturliga och syftar just till att skydda oss, men de är överdrivna i förhållande till den faktiska situationen. Det är mycket ovanligt att någon svimmar eller skadar sig under en panikattack, och attackerna går alltid över av sig själva. I vissa fall märks inte en panikattack utåt. Ungefär var tredje person upplever någon gång under sitt liv en panikattack.
Exempel på hur en panikattack kan uppstå
Ett exempel på hur en panikattack kan uppstå är om en person står i kö i en mataffär. Personen känner sig instängd då det är mycket folk i affären, och kanske minns tidigare tillfällen då liknande situationer ledde till stark ångest. Tankarna börjar snurra; “Tänk om jag får en panikattack här och svimmar?”. Kroppen reagerar med ökad puls och snabb andning, vilket förstärker obehaget. Personen tolkar kroppens signaler som tecken på fara vilket skapar ännu mer ångest, och en panikattack uppstår.
Det är vanligt att feltolkningar av kroppsliga signaler startar en ond cirkel där ångesten triggar sig själv. Detta sker stegvis genom sin egna oro, allt fokus oron och symptomen får samt feltolkningen av dessa tillsammans.
Panikångest på natten
Cirka hälften av alla som får panikattacker upplever dem någon gång under natten, oftast i den ytligaste fasen av sömnen. De kan uppstå ur sömnen och kännas särskilt skrämmande eftersom de kommer utan förvarning. Kroppen reagerar på samma sätt som vid dagliga attacker – hjärtat rusar, andningen ökar och man kan vakna i panik. Även dessa attacker är helt ofarliga, men det kan ta tid innan kroppen lugnar sig och man somnar om.
Mediciner vid panikångest
Vid behandling av paniksyndrom används ibland mediciner och läkemedel som komplement till terapi. De vanligaste är:
- SSRI–preparat (till exempel sertralin och escitalopram)
Dessa mediciner rekommenderar man i första hand vid ångestsyndrom. De ökar indirekt mängden av serotonin som redan finns tillgängligt i kroppen. Serotonin är en signalsubstans som associeras med till exempel vårt humör och sömn, och finns alltid i olika mängder i kroppen. Medicinen blockerar processer i kroppen som kan leda till att serotoninet minskar, vilket innebär mer serotonin som kan förbättra måendet.
- SNRI–preparat
Dessa liknar SSRI, men påverkar även noradrenalin som är en annan signalsubstans. Den påverkar vår förmåga att reagera på stress och fara, exempelvis vakenhet samt uppmärksamhet.
- Atarax
En mild antihistamin (allergimedicin) som används vid behov för att lindra ångest, genom att den har en lugnande effekt. Atarax har även relativt få biverkningar.
- Bensodiazepiner
Kan användas kortvarigt i akuta situationer, men rekommenderas inte för långvarigt bruk på grund av beroenderisk.
Panikångest och alkohol/droger
Vissa personer kan känna behovet av att lindra ångest genom självmedicinering med alkohol eller droger eftersom ångesten upplevs som skrämmande och obehaglig. Detta ger dock ofta motsatt effekt. Även om ångesten kan kännas lindrande i stunden, återkommer den ofta starkare när effekten avtar. Alkohol och droger kan också öka risken för nya panikattacker, försämra sömnen och skapa en beroendeproblematik. Genom den kortvariga lindringen kan det uppfattas som att det är en hjälpande faktor, men samtidigt gör man mindre av andra aktiviteter som kan vara hjälpande.
När bör man söka hjälp?
Det är viktigt att söka professionell hjälp om du börjar undvika platser eller situationer av rädsla för att få panikattacker, eller om ångesten påverkar din vardag och livskvalitet. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har starkt forskningsstöd och hjälper många att bryta ångestspiralen, tolka kroppens signaler på ett nytt sätt och återta kontrollen över livet.
Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?
Söker du stöd och hjälp kring panikångest, panikattacker eller paniksyndrom kan våra blivande psykologer vara till hjälp. Vi erbjuder snabba och effektiva tidsbokningar inom en vecka och vår onlinetjänst gör det enkelt att boka en tid. Vi på Studentpsykologerna finns här för att stötta dig längst hela vägen. Välkommen att boka tid!
Välkommen att boka tid eller kontakta oss
Vi erbjuder snabba och effektiva tidsbokningar inom en vecka och vår onlinetjänst gör det enkelt att komma igång.
Boka terapi Kontakta ossStudentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.