Anknytning och anknytningsteorin
Anknytning är det känslomässiga band som vi formar till andra människor. Detta sker i alla våra relationer, såsom med vänner, partners och familjemedlemmar. Hur vi formar dessa band påverkar hur vi skapar och upprätthåller våra relationer. Vår anknytningsstil spelar därför en stor roll för vårt känsloliv och kvaliteten på våra relationer.
Anknytningsteorin
Det är under våra första levnadsår som vi utvecklar våra så kallade anknytningsmönster till andra människor. I vuxen ålder kan dessa mönster påverka hur vi fungerar i nära relationer, hur trygga vi är att uttrycka behov för andra och hur bekväma vi är med intimitet.
Anknytningsteorin utvecklades av John Bowlby i Storbritannien under 1900-talet. Han visade i sin forskning att spädbarn är biologiskt förprogrammerade till att knyta an till sina vårdnadsgivare. Teorin belyser hur de tidigaste relationerna i livet formar våra anknytningsstilar som i sin tur påverkar våra emotionella och relationella färdigheter genom resten av livet. Enligt teorin utvecklar barn en anknytningsstil baserat på hur väl vårdnadsgivaren svarar på barnets emotionella och fysiska behov. Anknytningsmönstret barnet utvecklar kan bli tryggt eller otryggt.
Personer som utvecklat en trygg anknytning som barn tenderar att ha en positiv syn på sig själva och andra i vuxen ålder och kan enklare skapa hälsosamma relationer. Personer med en otrygg anknytning kan uppleva mer osäkerhet i nära relationer, ha svårigheter med känslomässig reglering och sämre självkänsla.
Anknytningsmönster
Anknytningsteorin identifierar fyra olika anknytningsmönster: ett tryggt och tre otrygga mönster.
Trygg anknytning utvecklas när barn på ett konsekvent och förutsägbart sätt får sina behov mötta av känslomässigt tillgängliga och responsiva vårdgivare. Dessa barn känner sig säkra och värdefulla, vilket ger dem modet att utforska världen och lita på andra. Som vuxna har de oftast god självkänsla, förmåga att hantera stress och en positiv syn på relationer. De är bekväma med intimitet och självständighet, och kan balansera dessa behov väl.
Vuxna med trygg anknytning kan uttrycka sina känslor öppet, kommunicera effektivt och bygga stabila, hälsosamma relationer. De fungerar som pålitliga partners och vänner, vilket främjar långvariga och tillfredsställande relationer både i personliga och professionella sammanhang.
Otrygg undvikande anknytning utvecklas när barn konsekvent upplever att deras behov inte möts av vårdnadsgivare. Som en överlevnadsstrategi börjar barnet förlita sig på sig själv och undvika känslomässigt beroende av andra. Detta anknytningsmönster fortsätter ofta in i vuxenlivet, där personer med undvikande anknytning kan verka självständiga och känslomässigt avståndstagande.
Eftersom de inte upplevt stöd i känslofyllda situationer kan känslostarka situationer såsom konflikter väcka mycket ångest. De kan reagera genom att dra sig undan, bli tysta eller distansera sig istället för att konfrontera problemet direkt. Detta kan skapa frustration i relationer. Personer med undvikande anknytning har ofta svårt att uttrycka sina känslor och undviker närhet i relationer för att skydda sig från potentiell avvisning.
Otrygg ambivalent anknytning utvecklas när barn får inkonsekvent respons från sina vårdgivare, vilket gör dem osäkra på om deras behov kommer att mötas. Barn med detta mönster kan visa intensiv nöd vid separation men har svårt att bli lugnade vid återförening. De kan visa både klängighet och motstånd. Dessa barn kan bli mer ängsliga och kräva mycket bekräftelse och uppmärksamhet.
Som vuxna följer denna osäkerhet i relationer ofta med och kan resultera i svartsjuka, en stark rädsla för avvisning eller att bli övergiven. Detta kan leda till stormiga och konfliktfyllda relationer eftersom deras starka behov av närhet och bekräftelse kan vara svårt för en partner att tillgodose.
Otrygg desorganiserad anknytning:
Otrygg desorganiserad anknytning innebär helt enkelt att det inte utvecklats något mönster att förhålla sig till. Desorganiserad anknytning utvecklas när barn upplever sina vårdnadsgivare som både en källa till tröst och fara. Ofta har det funnits missbruk i hemmet, trauma eller allvarlig försummelse i omsorgen. Dessa barn uppvisar ofta motsägelsefullt beteende, såsom en blandning av närmande och undvikande.
Som vuxna kan de kämpa med svårigheter att hantera känslor, impulsivitet och svårigheter att lita på andra. Detta resulterar ofta i instabila relationer, och de upplever ofta en stark inre konflikt mellan behov av närhet och en rädsla för närhet. Detta leder ofta till en känslomässig turbulens och osäkerhet i relationer, vilket gör det svårt att uppnå långvarig och trygg anknytning med andra.
Här kan du göra vårt test för att ta reda på vilken anknytningsstil du har.
Barns anknytning
För att barn ska utveckla en trygg anknytning behöver vårdnadsgivarna vara lyhörda för och möta barnets behov. Barnet lär sig då att det finns en förutsägbarhet i världen: att det kan lita på att det får hjälp när det behöver. En trygg förälder fungerar som barnets stabila bas att utforska världen från och som det kan återvända till för trygghet och tröst. Detta skapar en känsla av säkerhet, vilket underlättar inlärning och social interaktion.
Barn med trygg anknytning tenderar att vara mer självständiga, ha bättre självförtroende och hantera stress effektivare. Å andra sidan kan otrygg anknytning leda till svårigheter i att reglera känslor och bygga hälsosamma relationer. Det finns tre olika typer av otrygg anknytning: undvikande, ambivalent och desorganiserad. Barn med undvikande anknytning kan verka självständiga men har svårt att lita på andra och söka hjälp. De kan te.x. avstå från att säga till när de skadat sig eller söka tröst när de är ledsna. Detta beror på att barnet inte upplever att föräldrarna möter barnets uttryckta behov eller uttrycker att barnets behov är till besvär.
Barn med en ambivalent anknytning kan däremot upplevas klängiga och uttrycker ofta sina behov högljutt. Detta beror på att vårdnadsgivarna varit inkonsekventa med hur de svarar på barnets behov: ibland kommer hjälp och ibland inte. Detta föder en osäkerhet hos barnet som då jobbar extra mycket för att försäkra sig om att föräldern inte glömmer bort det. De med desorganiserad anknytning kan uppvisa inkonsekvent beteende på grund av att föräldern har varit en källa för både fara och trygghet.
Anknytning i tonåren
Under tonåren, en period ofta präglad av identitetssökande och ökad självständighet, spelar anknytningsmönstret en stor roll i hur unga hanterar förändringar och utmaningar.
Tonåringar med trygg anknytning har vanligtvis haft positiva erfarenheter med sina vårdgivare och upplever världen som någorlunda trygg. Vårdnadsgivarna har på ett konsekvent visat att de bryr sig om och värdesätter barnet känslor och tankar. Detta har hjälpt barnet att utveckla en sund självkänsla och känsla av egenvärde. Dessa ungdomar tenderar att bygga goda relationer med jämnåriga. De kan också i bättre mån balansera behovet av ökad självständighet och att söka stöd från vuxna när det behövs.
Tonåringar med otrygg anknytning kan uppleva större utmaningar i den här perioden. Personer med en undvikande anknytning kan ha svårt att uttrycka känslor och lita på andra, eftersom det ofta inte varit hjälpsamt för dem tidigare. Detta mönster kan leda till isolering eller ytliga relationer med jämnåriga.
En ambivalent anknytning kan visa sig som starkt bekräftelsesökande och osäkerhet i relationer. Eftersom responsen från vårdnadsgivarna ofta varit inkonsekvent så lär sig barnet att relationer är oförutsägbara, och de kan därför vilja ha mycket försäkran från vänner och partners. De med desorganiserad anknytning kan kämpa med impulsivitet och svårigheter i känslomässig reglering.
Anknytning hos vuxna
Vuxna personer med en trygg anknytning tenderar att ha bättre självkänsla, bättre förmåga att hantera stress och har mer hälsosamma och tillfredsställande relationer, både gällande partner- och vänskapsrelationer. De kan balansera självständighet med förmågan att söka och ge stöd, vilket främjar sunda och stabila relationer.
För vuxna med en undvikande anknytning kan det vara svårt att skapa nära relationer eftersom de ofta undviker känslomässig närhet med andra. Detta på grund av att det inte varit hjälpsamt för dem att visa känslomässiga behov tidigare och att det ibland varit mer gynnsamt i deras tidiga relationer att “inte vara till besvär”. De kan lätt uppfattas som distanserade eller känslomässigt otillgängliga.
Vuxna med en ambivalent anknytningsstil kan däremot knyta an väldigt starkt i nya relationer, för att sedan bli rädda för att bli avvisade eller inte älskade tillräckligt. Eftersom den kärleken och responsen de fått i tidigare relationer varit inkonsekvent så kan det vara svårt att uppnå en känsla av stabilitet och förutsägbarhet i relationer. Det kan svänga mycket i känslorna och skapa en osäkerhet i relationen.
Vuxna med desorganiserad anknytning har ofta svårigheter med känsloreglering och uppvisar ofta otrygga beteende i sina relationer. De kan kämpa med att hantera sina känslor och kan ha mycket svårt att lita på andra eftersom de inte upplevt trygghet i relationer under sina liv.
Kan man förändra sitt anknytningsmönster?
Ja, det är möjligt! Det är viktigt att notera att våra anknytningsmönster inte är statiska utan att kan förändras genom nya relationella erfarenheter över tid. Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara särskilt hjälpsamt för att identifiera och utmana ohjälpsamma tankemönster och beteenden som är kopplade till våra olika anknytningsmönster. Till exempel kan en person med otrygg-undvikande anknytning lära sig att identifiera och uttrycka sina känslor på ett mer öppet sätt.
Läs vidare om KBT.
Slutsats
Våra anknytningsmönster påverkar hur vi förhåller oss till oss själva, till andra och hur vi bygger relationer. En trygg anknytning kan ge oss en starkare grund av emotionella och sociala färdigheter att stå på.
Våra anknytningsmönster formas under våra första levnadsår men kan förändras av andra erfarenheter genom resten av livet. Om du känner igen dig i beskrivningen av en otrygg anknytning och skulle vilja utforska detta mer är du välkommen att kontakta oss.
Välkommen att boka tid
Om du är intresserad av att lära dig mer om din egen anknytningsstil och arbeta för hälsosammare relationer är du välkommen att boka tid hos oss. Terapi kan vara hjälpsamt för att börja skapa förändring och närma sig en tryggare anknytningsstil.
Vi kan hjälpa till med att identifiera beteenden kopplade till anknytningsmönster, jobba med det som blir hjälpsamt för dig och tillsammans arbeta mot att utveckla sundare relationella färdigheter och ökad livskvalitet.
Boka terapi Kontakta oss