• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Ätstörningar

Ätstörningar

Att leva med en ätstörning påverkar livet på många olika sätt. I denna artikel beskrivs några typiska symptom, vilka behandlingsalternativ som existerar och hur du kan hjälpa någon närstående som lider av en ätstörning.

Vad innebär ätstörning?

Ätstörning är ett samlingsnamn för olika psykiatriska diagnoser som kännetecknas av svårigheter kopplat till matbeteenden. En ätstörning kan se ut på olika sätt för olika individer men kretsar ofta kring utmaningar gällande mat, vikt och kroppsuppfattning. Att leva med en ätstörning kan skapa ett stort lidande för personen och dess anhöriga.

Ätstörningar kan påverka både det fysiska och psykiska måendet. Det är vanligt förekommande att personer med ätstörning även lider av ångestproblematik och depressiva symtom. 

Symtom – hur vet jag om jag har en ätstörning?

Symtom för en ätstörning skiljer beroende på typ av ätstörning. Nedan listas symtom som kan förekomma för de olika ätstörningarna:

• Överdriven upptagenhet av mat, kalorier, vikt och kroppsform 
• Strikt kontroll över vad, när och hur mycket man äter 
• Tappar kontroll över hur mycket man äter, hetsäter 
• Undvikande av sociala situationer där mat förekommer 
• Viktminskning eller viktfluktuationer 
• Intensiv rädsla för att gå upp i vikt 
• Förvrängd kroppsuppfattning 
• Tvångsmässig eller extrem träning i kompensatoriskt syfte 
• Användning av laxermedel, eller framkallning av kräkningar 
• Ritualer kring mat (t.ex. skära maten i mycket små bitar, äta extremt långsamt) 
• Humörsvängningar, depression eller ångest 
• Trötthet, yrsel eller svimningar 
• Menstruationsrubbningar hos personer med livmoder 
• Problem med magen såsom förstoppning eller magont 
• Känner sig kall, särskilt om händer och fötter 
• Ångest och skamkänslor kopplat till matbeteenden

Det är viktigt att komma ihåg att en person inte behöver visa alla dessa symtom för att ha en ätstörning. 

Orsaker till ätstörning

Det finns inte en enskild förklaring till varför en ätstörning utvecklas, ofta är det en kombination av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. Personer kan ha en genetisk sårbarhet för att utveckla ätstörningar, men även psykologiska faktorer som låg självkänsla, negativ självbild eller perfektionism kan påverka. Skönhetsideal som förespråkar en viss kroppstyp eller olika sportaktiviteter med fokus på kroppsvikt kan även dessa bidra till utvecklandet av ätstörningar.

Behandling av ätstörning

Behandling av ätstörningar kräver ofta en multidisciplinär approach. Behandlingen bör anpassas utifrån typ av ätstörning samt individanpassas. Några vanliga behandlingsformer för ätstörningar är:

Medicinsk behandling: Kan innefatta nutritionsstöd för att återställa hälsosamma matbeteenden. Fokuserar på fysiska komplikationer och kan i vissa fall medicinera för samtidiga tillstånd som depression eller ångest.

Kognitiv beteendeterapi KBT: Fokuserar på att identifiera och förändra tankar, känslor och beteenden kopplat till ätstörningsproblematiken. Särskilt effektivt vid behandling av bulimi och hetsätning. 

Familjeterapi: Inkluderar familj eller anhöriga till ett barn eller ungdom som lider av ätstörning, för att familjen ska kunna stötta barnet. Särskilt effektivt vid behandling av anorexi hos ungdomar.  

Enligt Socialstyrelsen är evidensbaserad psykologisk behandling förstahandsval vid ätstörningar, ofta kombinerat med nutritionsrådgivning. Vid svåra fall kan slutenvård eller dagvård behövas. 

Återhämtning är möjlig och många blir helt friska, men det kräver ofta långsiktig behandling och stöd. 

Läs vidare om KBT.

Olika typer av ätstörningar

Anorexia nervosa (anorexi) 

Anorexi kännetecknas av en extrem rädsla för att gå upp i vikt och ett restriktivt kaloriintag i syfte att gå ner i vikt. Personer med anorexi begränsar ofta sitt matintag drastiskt och kan ha tvångsmässiga träningsrutiner. Personer med anorexi har ofta en förvrängd kroppsuppfattning och missnöje med sin kropp. En person behöver inte ha en låg kroppsvikt för att ha anorexi. Anorexi har den högsta dödligheten bland psykiatriska sjukdomar, med komplikationer som hjärtproblem, benskörhet och elektrolytobalans. 

Bulimia nervosa (bulimi) 

Karakteriseras av återkommande hetsätningsepisoder (stora mängder mat under kort tid med känsla av kontrollförlust) följt av kompensatoriska beteenden såsom framkallande av kräkningar, användning av laxerande medel, överdriven träning eller fasta. Personer med bulimi lider ofta av skam och självförakt. Långvarig bulimi med kompensatoriskt beteende genom kräkning kan leda till tandskador och inflammation i matstrupen. 

Läs vidare om Bulimia nervosa (bulimi).

Hetsätningsstörning 

Innefattar återkommande episoder av hetsätning (stora mänger mat under kort tid med känsla av kontrollförlust) utan kompensatoriska beteenden som vid bulimi. Personer med hetsätningsstörning äter ofta stora mängder mat även när de inte är hungriga, äter i ensamhet på grund av skam, och känner självförakt efter episoderna. Tillståndet kan leda till övervikt eller fetma men drabbar människor oavsett kroppsstorlek. 

Vad är ARFID (Selektiv ätstörning)?

ARFID (Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder) är en nyare diagnos i diagnosmanualen DSM-5 som skiljer sig från andra ätstörningar genom att det inte handlar om oro kring kroppsvikt eller kroppsform. Personer med ARFID har ett mycket begränsat matintag baserat på: 

• Sensorisk känslighet (avsky för vissa smaker, lukter, texturer) 

• Rädsla för negativa konsekvenser av att äta (t.ex. kväljningar, kräkningar) 

• Brist på intresse för mat och ätande 

ARFID kan leda till betydande viktminskning, näringsbrist, beroende av kosttillskott och sociala utmaningar. Det är vanligare hos barn men kan förekomma i alla åldrar och har tidigare ibland kallats ”selektiv ätstörning” eller ”extrem kräsenhet”. 

Diagnostisering

I Sverige görs diagnostisering enligt kriterierna i ICD-11 (Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar) eller DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Primärvården kan göra en initial bedömning, men remitterar ofta till specialistvård för fullständig utredning och behandling. Utredningen sker vanligtvis i samarbete mellan olika yrkesgrupper bland annat läkare, psykolog, dietist och sjuksköterska.  

Tips – Hur hjälper jag en anhörig med ätstörning?

• Visa att du bryr dig och våga fråga hur personen mår 
• Försök att inte prata om mat och utseende, det kan trigga personen 
• Skaffa dig kunskap om ätstörningar 
• Stötta personen till att söka professionell hjälp 
• Sök stöd för dig själv, exempelvis till närståendegrupper 

Vad kan trigga en ätstörning?

Ett ätstört beteende kan triggas av sådant som har en negativ påverkan på en persons självbild, som normer kring skönhetsideal eller kommentarer om vikt och utseende. Sociala medier är idag ett forum där många skönhetsideal, dieter, reklam och liknande sprids, vilket kan vara utmanande för en person som lider av ätstörningsproblematik. 

Är ätstörning ärftligt?

Det finns ett samband mellan ärftlighet och en ökad sårbarhet för att utveckla en ätstörning. Genetik är dock inte en enskild förklaringsfaktor till uppkomsten av ätstörningar, utan det är fler faktorer som samspelar.  

Är ätstörning farligt?

Ätstörningar är allvarliga tillstånd som ofta leder till psykiska och fysiska konsekvenser. En ätstörning kan leda till ett dödligt utfall, särskilt vid anorexi där kroppen utsätts för svält.  

Det är vanligt att personer med en ätstörning även lider av samsjuklighet med annan psykisk ohälsa som ångestproblematik, depression eller beroendeproblematik. Ätstörningar kan få fysiska konsekvenser som kardiovaskulära problem, skador i mun och svalg och fertilitetsproblem.

Hur många lider av ätstörning i Sverige?

Enligt socialstyrelsen lider ungefär 190 000 personer i åldrarna 15-60 av en ätstörning i Sverige. 147 000 av dessa är kvinnor och 43 000 är män. 

Ätstörningar hos barn

Ätstörningar hos barn är ett allvarligt problem och det är viktigt att barnet får behandling tidigt då ätstörningen kan få allvarliga konsekvenser. Ätstörningar debuterar ofta i tonåren och i puberteten men kan debutera även tidigare. 

Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?

Våra psykologkandidater har gedigna kunskaper inom KBT och arbetar under handledning av legitimerade psykologer på Svea KBT. Tillsammans kan vi kartlägga din situation och utveckla strategier som hjälper just dig att hantera den på ett bättre sätt.