Anorexi
Anorexia nervosa, ofta bara kallat anorexi, är en allvarlig ätstörning som innebär att man svälter sig själv till följd av en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Vem som helst kan drabbas av anorexi och det är viktigt att man söker hjälp.
Vad är anorexi?
Anorexi är en psykologiskt grundad självsvält som får allvarliga konsekvenser för den psykiska och fysiska hälsan. Matintaget blir restriktivt och personen med anorexi fixerar sig vid sin vikt, sin kost och sin träning.
En fobisk rädsla och ångest inför att gå upp i vikt utvecklas. Oavsett den faktiska kroppsvikten upplever personer med anorexi vanligtvis en tjockhetskänsla och utvecklar en förvriden kroppsuppfattning. Många personer upprättar strikta regler och ritualer kring sitt matintag och sin träning. Detta kan leda till isolering då man oftast undanhåller sitt beteende för vänner och familj.
Flickor och unga kvinnor vars anorexi debuterade i 12–15-årsåldern är överrepresenterade, men vem som helst kan drabbas. Obehandlad anorexi kan vara livsfarlig.
Symtom vid anorexi
Vid anorexi kan det uppstå både fysiska, kognitiva, beteendemässiga och psykologiska symtom. Symtomen varierar från person till person i förekomst, intensitet och varaktighet.
Exempel på fysiska symtom:
- Avstannad tillväxt
- Att ofta känna sig frusen
- Kalla händer och fötter
- Oregelbunden mens
- Utebliven mens
- Låg vilopuls
- Lågt blodtryck
- Förstoppning
- Skört och torrt hår
- Torr hy
- Lanugohår, en fin och dunig hårväxt över främst ansikte, rygg och armar
Exempel på kognitiva symtom:
- Svårighet att skifta uppmärksamhet
- Långsam tankeförmåga
- Koncentrationssvårigheter
- Extrem trötthet
Exempel på beteendemässiga symtom:
- Undvikande av näringsämnen, oftast fett och kolhydrater
- Överdriven träning
- Överdriven vardagsmotion
- Isolering
- Rutinmässig viktkontroll
- Rutinmässig mätning av omfång av olika kroppsdelar
- Rutinmässig dokumentering av din vikt
Exempel på psykologiska symtom:
- Irrationell tjockhetskänsla
- Kontrollbehov
- Obehagskänslor i samband med måltider
- Obehagskänslor vid bortbjudningar eller på restaurangbesök
- Fixering vid mat
- Nedstämdhet och ilska
Orsaker och riskfaktorer – Varför får man anorexi?
Anorexi orsakas av flera samverkande faktorer.
Sociokulturella faktorer:
Exponering för smala kroppsideal ökar risken för en negativ kroppsuppfattning. En kulturell inställning till att viktnedgång är hälsosamt normaliserar också beteenden som riskerar att bli ätstörda. Oftast debuterar anorexi till följd av en period av medveten bantning. Bland professionella idrottare är anorexi och andra ätstörningar överrepresenterade hos både kvinnor och män.
Genetiska faktorer:
Familje- och tvillingstudier visar att genetik är en stor riskfaktor för utvecklingen av anorexi. Studier visar att nära släktingar till anorektiker kan ha en tio gånger förhöjd sårbarhet.
Biologiska och hormonella faktorer:
Neurotransmittorers signalering av hunger och mättnad förutsätter ett hälsosamt matintag. Serotonin höjer mättnadskänslan och har under svält visat sig öka hos kvinnor men inte hos män. Detta kan möjligtvis förklara varför anorexi överrepresenteras av kvinnor. Rubbningen av hunger- och mättnadssignaler kan också göra att mat orsakar anorektikern en uppblåst och däst känsla.
Psykologiska faktorer:
Personlighetsdrag som har visat sig öka sårbarheten för anorexi är perfektionism, emotionell återhållsamhet, överdriven anpasslighet och tvångsmässighet. Psykiska stressorer som separation, mobbning och blyghet kan också öka risken.
Livshändelser:
Puberteten förändrar tonårsflickors kroppssammansättning. Vid anorexi med tonårsdebut är det vanligt att ätproblematiken har föregåtts av en snabb utvecklingsrelaterad viktuppgång. Andra exempel på utlösande livshändelser är dödsfall i familjen och upptäckten av somatiska sjukdomar.
Behandling av anorexi
Anorexi behandlas genom en kombination av medicinsk vård och psykologiskt stöd. Att söka och ta emot hjälp kan vara svårt, men det är ett viktigt första steg.
Tillfrisknandet sker i två faser – kroppen återhämtar sig fysiskt och når ett hälsosamt BMI, medan det psykologiska arbetet handlar om att motverka ätstörningens tankemönster och bygga upp självacceptans och ett neutralt förhållningssätt till mat. Forskning visar att tidigt insatt behandling, där anhöriga är aktiva deltagare, ger de bästa förutsättningarna för ett varaktigt tillfrisknande.
Somatisk behandling: Patientens somatiska status följs upp cirka 1-2 gånger i veckan med fokus på viktuppgång och förbättring av puls och blodtryck.
Psykologisk behandling: Familjebaserad terapi rekommenderas för barn, tonåringar och unga vuxna med anorexi. Terapin utgår från att familjen är den viktigaste resursen för att frigöra den drabbade från ätstörda rädslor och tankar. Initialt fokuserar man på att stärka föräldrarnas ansvar för att kostschemat följs, och därefter ämnar man att tillsammans öka barnets/ungdomens självkänsla, autonomi och återvinna sitt liv.
Farmakologisk behandling: Ingen medicin behandlar hela symtombilden av anorexi. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) förskrivs vid svår depression och har även rekommenderats för att förhindra återfall när normalvikt väl har uppnåtts.
Övrig behandling: I somliga fall inkluderar behandling av anorexi besök hos en dietist och en sjukgymnast.
Egenvård – Hantera din anorexi
Om du känner igen dig i beskrivningen av en ätstörning är det starkt rekommenderat att söka vård för att få rätt hjälp.
Obehandlad anorexi kan leda till allvarliga konsekvenser för din fysiska och mentala hälsa. Du kan söka hjälp via vårdcentralen, psykiatrin eller ungdomsmottagningen.
Det är också bra att prata med någon om dina problem, till exempel en vän, familjemedlem eller en förening som erbjuder stöd via telefon eller chatt.
Tips till dig som anhörig
Om du misstänker att någon i din närhet har anorexi är det viktigt att uppmuntra dem att söka vård så snart som möjligt – tidiga behandlingsinsatser ökar förutsättningarna för att bli frisk betydligt.
Det är dock möjligt att din närstående inte vill ha hjälp. En hjärna i svält fungerar annorlunda än en hjärna med tillräckligt näringsintag, och en störd kroppsuppfattning tillsammans med rubbade hunger- och mättnadssignaler kan göra att personen inte själv inser att de svälter. Den bristande sjukdomsinsikten gör dig som anhörig till en viktig person på vägen mot behandling och tillfrisknande.
När du pratar med din närstående, lyft inte bara oro kring vikten. Ta även upp hur anorexin har begränsat deras liv i stort, och var tydlig med att din oro främst handlar om deras välmående och livskvalitet.
Anorexi test
Det finns självtester för anorexi online, men de kan bara ge en indikation och kan inte avgöra om du har en diagnos.
Anorexi och dödlighet
Anorexi har den högsta dödligheten av alla psykiatriska diagnoser och förknippas med en fem gånger högre risk för förtidig död jämfört med friska personer. De vanligaste dödsorsakerna är organsvikt och självmord.
Hur många personer i Sverige har anorexi?
Det saknas exakt statistik över hur många i Sverige som har anorexi. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 190 000 svenskar mellan 15-60 år har någon form av ätstörning, men symtomen och sjukdomsförloppet varierar.
Utredning och diagnoskriterier
Utredning av anorexi omfattar somatisk undersökning, provtagning och intervju med vårdpersonal. Den somatiska undersökningen mäter BMI, blodtryck, puls och kroppstemperatur. Provtagningen innefattar ett EKG och ett blodprov. Under intervjun kartläggs sjukdomens debut, förlopp och förekommande riskfaktorer.
Nedan listas de tre diagnoskriterierna för anorexia nervosa:
Signifikant låg kroppsvikt:
Otillräckligt energiintag resulterar i undervikt. För vuxna innebär det ett BMI under 17.0. För barn och ungdomar ska en viktuppgång av motsvarande storlek ha uteblivit i förhållande till den förväntade tillväxtkurvan.
Viktfobi och/eller att motverka en viktuppgång
En uttalad intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller en passivitet ligger till grund för att personen fortsätter med sitt anorektiska beteende.
Störd självbild och kroppsuppfattning och/eller ett förnekande av allvaret i sin undervikt:
- Rädslan för att vara överviktig skapar en skev kroppsuppfattning som dämpar förmågan att se sin proportionella helhet.
- Självkänslan kan bli överdrivet skör och baseras på huruvida vikten för tillfället upplevs acceptabel eller inte.
- Att förneka sin undervikt kan bero på bristande kroppsuppfattning eller rädsla inför att behöva åtgärda den.
Därefter specificeras anorexi i två olika former:
- Anorexi med självsvält: Under de senaste tre månaderna har personen inte haft några upprepade episoder av hetsätning eller självrensning. Viktminskningen beror på bantning, fasta eller överdriven motion.
- Anorexi med hetsätning eller självrensning: Under de senaste 3 månaderna har personen haft upprepade episoder av hetsätning eller självrensning. Självrensning kan exempelvis vara medvetet framkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel eller vätskedrivande.
Observera att personer med anorexia nervosa ibland utvecklar ätstörningen bulimia nervosa som innebär upprepade episoder av hetsätning och självrensning.
Vad är skillnaden mellan anorexi och bulimi?
Skillnaden mellan anorexi och bulimi ligger i beteendet efter en hetsätningsepisod. Vid bulimi tar personen till viktkontrollerande åtgärder som självframkallad kräkning eller laxermedel. Anorexi kan även den innebära hetsätning eller självrensning, men om hetsätningen regelbundet följs av självrensning klassificeras ätstörningen som bulimi.
Vad händer i kroppen när man inte äter?
Anorexi tär på organens funktioner och är i värsta fall livshotande. Långvarig svält och vätskebrist riskerar att utveckla:
- Elektrolytrubbning: Elektrolyter reglerar kroppens vätskebalans och möjliggör nervimpulser till att skapa muskelkontraktioner (inklusive hjärtslag).
- Minskad hjärtvolym: När hjärtmuskeln förtvinar och dess väggar blir tunnare får hjärtat svårare att pumpa blod.
- Hjärtrytmrubbningar: Pulsen kan försämras och leda till bradykardi, innebärande att vilopulsen slår färre än 60 slag per minut.
- Blodbrist: Benmärgen börjar bilda färre vita och röda blodkroppar, vilket försämrar immunförsvaret och blodets förmåga att transportera syre.
- Försämrad njurfunktion: Vätskebrist och elektrolytstörningar försämrar njurarnas förmåga att rena blod från slaggprodukter.
- Minskad hjärnvolym: Bristande intag av fettsyror tunnar ut myelinet runt axonerna, vilket sänker nervsignalernas hastighet.
- Minskad bentäthet: Låga nivåer av könshormon, kalcium och D-vitamin riskerar att utveckla förstadie till benskörhet (osteopeni) och benskörhet (osteoporos).
- Infertilitet: Östrogennivåerna hos kvinnor sjunker, vilket kan leda till oregelbunden mens (oligomenorré) eller utebliven mens (amenorré). Menstruationerna återkommer regelbundet vanligtvis inom 1.5 år efter tillfrisknandet, men ovulationssvårigheter och infertilitet kan bli bestående.
Vad händer i hjärnan när man inte äter?
Vid svält förtvinar både vit och grå substans, vilket saktar ned nervsignalernas hastighet och skapar avvikande aktivitetsmönster i hjärnans olika regioner och deras kommunikation med varandra.
När den vita substansen förtvinar försämras exempelvis samspelet mellan cingulum, thalamus och amygdala – regioner som är avgörande för kroppsuppfattning, emotionell reglering och interoception. Det gör det svårt för hjärnan att tolka kroppens signaler rätt.
Förtvining av grå substans har observerats i temporala och parietala regioner, vilket kan förklara den försämrade tankeförmågan som många med anorexi upplever. Dessa regioner bearbetar och sammanställer sensoriska intryck, vilket är centralt för arbetsminne och uppmärksamhet.
Vid viktuppgång återhämtar sig hjärnvolymen.
Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?
Våra psykologkandidater har gedigna kunskaper inom KBT och arbetar under handledning av legitimerade psykologer på Svea KBT. Tillsammans kan vi kartlägga din situation och utveckla strategier som hjälper just dig att hantera den på ett bättre sätt.
Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.
Källor:
Ottosson, J. (2015). Psykiatri. (8:e uppl.). Liber.
Gillberg, C., Råstam, M., & Fernell, E. (2015). Barn- och ungdomspsykiatri. (3:e uppl.). Natur och Kultur.
American Psychiatric Association. (2022). MINI-D 5: Diagnostiska kriterier enligt DSM-5-TR (1:a uppl.). Pilgrim Press.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2019). Ätstörningar – En sammanställning av systematiska översikter av kvalitativ forskning utifrån patientens, närståendes och hälso- och sjukvårdens perspektiv (302/2029). SBU Bereder. https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/707dede6583d4ee48822c58258ca5a4b/2019-11-6439-bilaga-a.pdf
de la Cruz, F., Schumann, A., Rieger, K., Di Giuliano, M., & Bär, K. (2023). Fibre-specific white matter changes in anorexia nervosa. Psychiatry Research: Neuroimaging. Förhandspublicering online. https://doi.org/10.1016/j.pscychresns.2023.111736
Mishima, R., Isobe, M., Noda, T., Tose, K., Kawabata, M., Noma, S., & Murai, T. (2021). Structural brain changes in severe and enduring anorexia nervosa: A multimodal magnetic resonance imaging study of gray matter volume, cortical thickness, and white matter integrity. Psychiatry Research: Neuroimaging. Förhandspublicering online. https://doi.org/10.1016/j.pscychresns.2021.111393