Bulimia nervosa (bulimi)
Bulimia nervosa är en allvarlig ätstörning där den som lider av den har episoder av hetsätning som följs av kompensatoriska beteenden, exempelvis självframkallade kräkningar eller överdriven träning. Bulimi går att behandla och de flesta som genomgår behandling blir friska från sin ätstörning.
Vad är bulimi?
Bulimi, eller bulimia nervosa, är en allvarlig, ibland livshotande, ätstörning som karakteriseras av hetsätning och förlustkontroll kring ätandet, följt av att man kompenserar genom exempelvis kräkningar, laxeringsmedel eller överdriven motion.
Symtom vid bulimi
Symtom för en ätstörning skiljer beroende på typ av ätstörning. Nedan listas symtom som kan förekomma för de olika ätstörningarna:
- Vanliga symtom vid bulimi är:
- en rädsla att gå upp i vikt och försök att gå ner i vikt på ohälsosamma sätt
- att regelbundet äta ovanligt stora mängder mat vid ett tillfälle
- en känsla av att förlora kontrollen när man hetsäter och inte kunna sluta
- självframkallade kräkningar eller extrem träning efter hetsätning för att inte gå upp i vikt
- användning av laxeringsmedel
- att fasta eller på annat sätt begränsa sitt matintag mellan hetsätningsepisoder
- användning av olika preparat (såsom kosttillskott) för viktnedgång
- att vara missnöjd med sin kropp och vikt
- att koppla sin självkänsla och självbild till kropp och vikt
- kraftiga humörsvängningar
Orsaker till bulimi
Det är inte känt exakt varför man får bulimi och det beror troligen på en kombination av olika faktorer såsom genetik, psykisk hälsa och miljömässiga faktorer. Kvinnor drabbas oftare än män och bulimi debuterar ofta i övre tonåren eller som ung vuxen.
Möjliga riskfaktorer för att drabbas av bulimi är:
- Att ha en nära släkting som har eller har haft bulimi
- Psykisk ohälsa såsom depression eller ångest
- Att ha blivit mobbad eller kritiserad för sin vikt
- Bantning
Hur behandlas bulimi?
Bulimi behandlas i första hand med terapi men man kan, vid behov, även använda läkemedel som komplement. Bulimi går att behandla och de flesta blir friska från sjukdomen. Målet med terapin är att både ändra de problematiska ätbeteendena och behandla psykiska symtom. Terapi kan ges både individuellt och i grupp. Vid behov kan även antidepressiva läkemedel ingå i behandlingen.
Egenvård – hantera din bulimi
Om du tror att du har bulimi eller en annan ätstörning behöver du söka vård för att få rätt hjälp. Obehandlad bulimi kan leda till allvarliga konsekvenser för din fysiska och mentala hälsa. Du kan söka hjälp via vårdcentralen, psykiatrin eller en ungdomsmottagning.
Om det känns svårt att söka hjälp kan du börja med att läsa på om bulimi och hur det behandlas som ett första steg mot att söka hjälp. Det är också bra att prata med någon om dina problem, till exempel en vän, familjemedlem eller en förening som erbjuder stöd via telefon eller chatt. Detta kan hjälpa dig att söka hjälp.
Utredning och diagnoskriterier
För att ställa diagnosen bulimia nervosa görs en utredning kring din fysiska och psykiska hälsa. Du får berätta om dina matvanor och ditt liv i övrigt, både i intervjuer och frågeformulär. Det ingår också en fysisk undersökning av en läkare och man kan få lämna prover.
Diagnoskriterier för bulimia nervosa enligt DSM-V är:
- Upprepade episoder av hetsätning.
- Personen äter under en avgränsad tid (t ex inom 2 timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter.
- Personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t ex en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter).
- Upprepade olämpliga kompensatoriska beteenden för att inte gå upp i vikt, t ex självframkallade kräkningar; missbruk av laxermedel, diuretika eller andra läkemedel; fasta; eller överdriven motion.
- Både hetsätningen och de olämpliga kompensatoriska beteendena förekommer i genomsnitt minst en gång i veckan under 3 månader.
- Självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.
- Symtomen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.
Tips till dig som anhörig
Om du misstänker att en anhörig lider av bulimi är det bäst att försöka se till att de söker vård så snart som möjligt. Att få vård för sin ätstörning vid ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att bli frisk.
Några tecken på bulimi som du som anhörig kan märka är att personen exempelvis alltid oroar sig för att äta eller vara överviktig, äter stora mängder mat vid samma tillfälle, går till toaletten precis efter att ha ätit, pendlar upp och ner i vikt, inte vill äta bland andra eller har skadade tänder eller tandkött. Viktigt att komma ihåg är att personer som lider av bulimi inte ser ut på ett specifikt sätt och kan väga olika mycket – du kan alltså inte se på en person ifall den lider utav sjukdomen eller inte.
Om du misstänker att någon i din närhet har bulimi kan du prata öppet med personen och vara ärlig kring din oro. Du kan lyssna, ställa frågor och visa att du bryr dig om personen. Trots att du inte kan tvinga någon att söka hjälp kan du stötta, hjälpa och uppmuntra personen till att söka professionell hjälp.
Vad händer i kroppen vid bulimi?
När man har bulimi störs kroppens matsmältningssystem och när man pendlar mellan hetsätning och svält påverkar det kroppens energiförbrukning. Under perioder av begränsat intag av mat ställer kroppen in sig på svält. När man då börjar hetsäta har kroppen vant sig vid att klara sig på mindre energi och lagrar en stor del av energin i stället för att förbränna den.
Vid regelbundna kräkningar påverkas saltbalansen i kroppen, vilket kan ge problem med hjärtat och orsaka blödningar och irritation i slemhinnorna i mage och matstrupe. Om man kräks ofta under en längre tid kan man även få sprickor i mungiporna, frätskador på tänderna, svullna spottkörtlar och sår på händer och fingrar.
Även överdriven användning av laxerande eller vätskedrivande läkemedel påverkar saltbalansen i kroppen. Undvikande av vissa livsmedel under längre tid kan också leda till näringsbrist.
Om man har mens kan den försvinna eller bli oregelbunden vid bulimi.
Hur påverkas hjärnan av bulimi?
Hjärnan påverkas negativt av bulimi på olika sätt. Det psykiska lidandet vid bulimi är stort och det är vanligt med en negativ självbild. Det är vanligt att tänka att man är dålig eller misslyckad som inte klarar av att stå emot impulsen att hetsäta eller kompensera efter att man ätit, vilket kan spä på den negativa självbilden ytterligare. Man börjar ofta undvika situationer där man kan behöva äta eller visa sin kropp, vilket gör att man isolerar sig. Även detta får negativa effekter på måendet.
Andra psykiska tillstånd som är vanligt förekommande tillsammans med bulimi är ångest, depression, personlighetssyndrom, bipolär sjukdom och substansmissbruk. Det förekommer också självskada och risken för suicid är förhöjd.
Är bulimi farligt?
Bulimi är en allvarlig ätstörning som kan vara farlig och till och med livshotande. Det är skadligt för kroppen och kan leda till allvarliga problem med bland annat hjärtat och njurarna. Personer som har en ätstörning har också en ökad risk för suicid.
Hur många i Sverige har bulimi?
Det finns ingen exakt statistik över hur många i Sverige som har bulimi men Socialstyrelsen uppskattar att det är ungefär 190 000 personer i åldern 15-60 år som har en ätstörning. Av dessa är det ungefär 60 000 som inte sökt hjälp från för sin ätstörning. Internationella studier visar att ungefär 1,9 procent av alla kvinnor drabbas av anorexi någon gång i livet.
Vad är skillnaden mellan bulimi och anorexi?
Bulimi karakteriseras av hetsätning och kompensatoriskt beteende genom exempelvis självframkallade kräkningar eller överdriven motion. Anorexi karakteriseras av restriktivt ätande, stor viktnedgång och en stark rädsla för att gå upp i vikt.
En skillnad är att ett av diagnoskriterierna för anorexi är att man har en signifikant låg kroppsvikt medan man vid bulimi kan man vara underviktig, överviktig eller normalviktig. Vid anorexi med formen “med hetsätning/självrensning” förekommer liknande beteenden som vid bulimi. Om man endast har dessa symtom får man diagnosen bulimia nervosa, men om man samtidigt uppfyller kriteriet för otillräckligt energiintag och signifikant låg kroppsvikt får man diagnosen anorexia nervosa.
Är bulimi samma sak som hetsätning?
Hetsätning och bulimi är inte samma sak men när man har bulimi har man episoder av hetsätning. Om man har episoder av hetsätning med kompensatoriskt beteenden får man diagnosen bulimia nervosa och om man har episoder av hetsätning utan kompensatoriskt beteende (och inte uppfyller kriterier för anorexi eller bulimi) kan det handla om diagnosen hetsätningsstörning.
Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?
Våra psykologkandidater har gedigna kunskaper inom KBT och arbetar under handledning av legitimerade psykologer på Svea KBT. Tillsammans kan vi kartlägga din situation och utveckla strategier som hjälper just dig att hantera den på ett bättre sätt.