Hetsätningsstörning
I den här artikeln går vi igenom vad hetsätningsstörning är, hur du kan känna igen symtomen och hur en behandling kan se ut. Du får även konkreta tips på hur du kan hantera hetsätning på ett mer hjälpsamt sätt.
Vad är hetsätning?
Hetsätning, eller hetsätningsstörning, är en ätstörning som innebär återkommande episoder av att äta stora mängder mat under en begränsad tidsperiod. Ofta upplever man en känsla av att kontrollförlust och äter trots att man inte är hungrig eller fast att man är mätt. Till skillnad från bulimi följs hetsätning inte av kompensatoriska beteenden, såsom kräkningar eller överdriven träning.
Många beskriver att hetsätning kan ge en tillfällig känsla av lättnad eller tröst, men att dessa känslor ofta följs av skuld, skam och obehag. Hetsätning kan utvecklas till en ond cirkel, där maten används för att hantera svåra känslor – samtidigt som beteendet i sig skapar nya negativa känslor.
Hetsätningsstörning är den vanligaste ätstörningen och kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar.
7 vanliga symtom på hetsätning
- Du äter stora mängder mat på kort tid
- Du upplever en känsla av att inte kunna kontrollera hur mycket du äter
- Du äter mycket mat trots att du inte är fysiskt hungrig
- Du äter i smyg på grund av skamkänslor
- Du känner stark skuld och skam efteråt
- Dina matvanor är oregelbundna, exempelvis att du hoppar över måltider under dagen, vilket ofta följs av hetsätningsepisoder.
- Du har kroppsliga besvär, såsom illamående, magont eller viktsvängningar.
Hetsätning och bulimi
Hetsätning och bulimi liknar varandra, men skiljer sig åt på vissa punkter. En likhet är att båda diagnoserna innebär återkommande perioder av hetsätning, där man äter stora portioner under en kort tid, ofta med en känsla av kontrollförlust.
Vid båda tillstånden är det vanligt att uppleva starka negativa känslor, såsom ångest, skam och självförakt, och därför förknippas båda diagnoserna med psykologiskt lidande.
Det psykologiska lidandet kan leda till att man fokuserar mycket på kropp och vikt, och det kan också påverka det sociala livet negativt, till exempel genom att man drar sig undan eller får svårt att koncentrera sig. Vid båda diagnoserna är det vanligt med exempelvis depression, ångest och ibland missbruk.
En viktig skillnad mellan de två diagnoserna är det kompensatoriska beteendet, alltså att man på något sätt gör sig av med maten man precis ätit. Det kompensatoriska beteendet finns vid bulimi, men inte vid hetsätningsstörning.
Exempel på kompensatoriskt beteende kan vara överdriven träning eller kräkningar. Till följd av detta har personer med bulimi ofta kroppsvikt inom normalområdet, medan övervikt är vanligare vid hetsätningsstörning. Det är dock viktigt att notera att även normalviktiga personer kan lida av hetsätningsstörning.
Behandling vid hetsätningsstörning
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en välbeprövad metod för att behandla hetsätningsstörning. Behandlingen anpassas efter individuella behov, men innehåller ofta liknande steg som beskrivs nedan:
Psykoedukation och regelbundna måltider
Du får information om hur hetsätningsstörning fungerar och varför den vidmakthålls. Du får hjälp att förstå hur restriktivt ätande och svåra känslor kan leda till att man vill hetsäta. Målet är att bryta den onda cirkeln genom att etablera regelbundna måltider, som frukost, lunch, middag och mellanmål, vilket skapar en stabil grund.
Matdagbok
Du registrerar måltider, mängd mat, tidpunkt samt tankar och känslor kring måltiden. Detta hjälper dig och behandlaren att förstå mönster och utlösande faktorer, vilket ökar medvetenheten och kontrollen över beteendet.
Arbete med negativa tankar
Fokus ligger på att identifiera och förändra negativa tankar kring kropp, vikt, självvärde och mat. Genom övningar och strategier lär du dig att ersätta dem med mer hjälpsamma tankesätt.
Känsloreglering
Eftersom hetsätning ofta används för att hantera svåra känslor, tränar man alternativa strategier, exempelvis problemlösning, mindfulnessövningar och att hantera känslor utan mat.
Självkänsla och självbild
Målet är att hitta alternativa källor till självvärde, utöver vikt och utseende, såsom relationer, intressen eller prestationer. Exponering kan användas för att gradvis vänja sig vid svåra situationer, till exempel att väga sig eller titta i spegeln.
Introducera ”förbjuden” mat
För att minska laddningen kring mat introduceras tidigare “förbjuden” mat på ett kontrollerat sätt. Detta bryter de restriktiva beteenden som vidmakthåller hetsätningen.
Återfallsprevention
I slutet av behandlingen lägger du och behandlaren upp en plan för hur du ska fortsätta använda strategierna. Planen inkluderar även hur du hanterar återfall – som ses som en möjlighet att öva och tillämpa det du lärt dig.
7 tips för att hantera hetsätning
- Regelbundna måltider: Frukost, lunch, middag och några mellanmål minskar risken för hetsätning
- Identifiera utlösande situationer: För dagbok över vilka situationer som brukar vara tuffa, där starka känslor kan leda till hetsätning
- Öva på känsloreglering: Hitta sätt att hantera känslor som passar dig, till exempel genom andningsövningar, träning eller små pauser i vardagen.
- Skippa restriktioner: Strikta regler och begränsningar ökar risken för hetsätning. Försök i stället hitta en balans där allt är tillåtet i lagom mängd.
- Var snäll mot dig själv: Skuldkänslor är ofta en del av hetsätningen och kan göra det värre. Försök tänka snälla tankar om dig själv.
- Ta stöd av andra: Prata med en vän, anhörig eller någon professionell om hur du mår
- Prova mindfulness: Öva på att äta långsamt och vara närvarande i stunden för att bli mer medveten om hunger- och mättnadssignaler
När och var bör man söka hjälp?
Om du känner igen dig i flera av symtomen som beskrivs i artikeln så är det bra att kontakta en mottagning för att berätta och få hjälp med sina problem. Här på Svea KBT kan vi lyssna och hjälpa dig att komma ur din problematik.
Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?
Studentpsykologerna kan hjälpa dig att förstå varför en hetsätningsstörning vidmakthålls och hur du kan förändra dina beteenden för att må bättre. Vi stöttar dig genom hela behandlingen och anpassar den tillsammans med dig, så att den passar dina behov på bästa sätt.
Våra psykologkandidater har gedigna kunskaper inom KBT och arbetar under handledning av legitimerade psykologer på Svea KBT.
Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymtom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.