Ortorexi är en tvångsmässig fixering vid att äta perfekt hälsosamt, där reglerna blir allt strängare och tar över livet. Problemet är ofta svårt att upptäcka eftersom det ofta kombineras med träning och ofta uppmuntras av omgivningen, men det kan leda till allvarliga följder för både kropp och psyke.
Ortorexi – när strävan efter hälsa blir ohälsosam
Ortorexi innebär att strävan efter att äta hälsosamt blir så stark att den börjar påverka måendet och vardagen negativt. Regler kring mat kan väcka ångest, begränsa sociala sammanhang och göra det svårt att vara flexibel. Det finns hjälp att få för att bryta mönstren och hitta en friare relation till mat.
Vad är ortorexi?
Ortorexi innebär en tvångsmässig fixering vid att äta ”rätt” och hälsosamt. Reglerna kring mat blir allt strängare och kan till slut styra vardagen. Det som börjar som ett intresse för nyttig mat kan utvecklas till ett system av förbud som tar både tid, energi och glädje.
Ordet kommer från grekiskans orthos, som betyder rätt eller korrekt, och orexis, som betyder aptit. Ortorexi betyder alltså ungefär ”rätt aptit” (Koven, Abry, 2015). Begreppet myntades 1997 av den amerikanske läkaren Steven Bratman. På engelska används benämningarna orthorexia och orthorexia nervosa.
Ortorexi är inte en egen formell diagnos. Fixeringen handlar framför allt om matens kvalitet – hur ren, naturlig eller nyttig maten uppfattas vara – snarare än om mängden mat eller kroppsvikten (Donini, Barrada, 2022).
För vissa blir även träningen en del av problematiken. Kraven på att leva hälsosamt kan då omfatta både strikta matregler och ett tvångsmässigt behov av att träna.
När blir hälsosamt ohälsosamt?
Hälsosamma vanor kan bli ett problem när intresset för mat och träning börjar begränsa livet i stället för att berika det. Att vilja leva hälsosamt är i grunden inget problem. Det avgörande är hur vanorna påverkar dig och hur mycket utrymme de får i vardagen.
Fundera på följande frågor:
- Styr reglerna mig, eller kan jag själv anpassa dem?
- Blir jag orolig, skamsen eller arg när jag inte kan äta eller träna som jag har planerat?
- Tar tankarna på mat, träning och hälsa så mycket plats att relationer, studier, arbete eller sådant jag tycker om får stå tillbaka?
Gränsen kan vara svår att upptäcka, eftersom hälsosamma vanor ofta uppmuntras och får beröm. När omgivningen beskriver dig som disciplinerad kan det därför dröja innan du själv eller någon annan märker att reglerna har börjat ta över.
Symtom och tecken på ortorexi
Vid ortorexi tar tankar om mat och hälsa allt större plats. Reglerna kring vad som anses vara rätt att äta blir ofta fler och strängare, och det kan bli svårt att vara flexibel eller göra undantag.
Tankar och beteenden
| Tecken | Beskrivning |
|---|---|
| Mycket tid går åt till mat | Du planerar måltider, kontrollerar innehåll och läser på om mat eftersom det känns viktigt att varje måltid lever upp till dina krav. |
| Allt fler förbud | Du utesluter vissa livsmedel eller hela livsmedelsgrupper, och listan över vad du tillåter dig att äta blir allt kortare. |
| Skuld och ångest | Du känner skuld eller oro när du bryter mot matreglerna eller inte kan följa dina vanliga rutiner. |
| Tvångsmässig träning | Du känner att du måste träna enligt ett bestämt schema och får ångest eller dåligt samvete om du vilar eller missar ett pass. |
| Socialt undvikande | Du undviker middagar och resor där du inte kan styra maten, eller tar med egen mat för att kunna följa dina regler. |
| Självkänsla kopplad till maten | Hur du äter påverkar hur du ser på dig själv. Du kan känna dig duktig när du följer reglerna och misslyckad när du avviker från dem. |
Kroppsliga tecken
| Tecken | Beskrivning |
|---|---|
| Trötthet och orkeslöshet | Om kosten inte ger kroppen tillräckligt med energi kan du bli trött, orka mindre och få svårare att koncentrera dig. |
| Näringsbrist | En ensidig eller begränsad kost kan leda till brist på exempelvis järn eller vitamin B12. Vilka brister som uppstår beror på hur kosten ser ut. |
| Frusenhet, håravfall och torr hud | Otillräckligt energi- eller näringsintag kan påverka kroppens funktioner och bland annat bidra till frusenhet, håravfall och torr hud. |
| Utebliven eller oregelbunden mens | Långvarig energibrist kan påverka hormonbalansen och göra mensen oregelbunden eller få den att utebli. |
Tecknen kan utvecklas gradvis och se olika ut från person till person. Det går inte heller att avgöra om någon har ortorexi enbart utifrån hur personen ser ut.
En person kan verka frisk och vältränad samtidigt som tankarna på mat, reglerna och oron påverkar vardagen negativt.
Ortorexi och träning
Ortorexi handlar främst om en tvångsmässig fixering vid att äta hälsosamt, men för vissa omfattar problematiken även träningen. Behovet av att leva ”rätt” kan då styra både vad du äter och hur du tränar. Du kanske fortsätter träna trots skador, sjukdom eller utmattning, får ångest när ett pass uteblir eller har svårt att vila utan dåligt samvete.
Begreppet ortorexia atletika används ibland för att beskriva en kombination av fixering vid hälsosam mat och tvångsmässig träning. Det är inte samma sak som träningsberoende, där det tvångsmässiga behovet av att träna kan finnas även utan en fixering vid matens kvalitet.
Om du tränar mycket och samtidigt får i dig för lite energi kan du utveckla relativ energibrist inom idrott, som kallas RED-S (Relative Energy Deficiency in Sport). Tillståndet kan påverka flera av kroppens funktioner och bland annat öka risken för skador, påverka hormon- och reproduktionsfunktioner och försämra benhälsan (Mountjoy et al., 2023).
Är ortorexi en ätstörning?
Ortorexi är inte en egen formell diagnos i diagnossystemen DSM-5 eller ICD-11 (Donini, Barrada, 2022). Däremot kan den här typen av problematik överlappa med ätstörningar och andra tillstånd.
Om tankarna på mat, de strikta reglerna och begränsningarna påverkar hälsan eller vardagen är det viktigt att söka hjälp, även om det inte finns någon fastställd ortorexidiagnos.
Forskare har föreslagit kriterier för att kunna definiera och diagnostisera ortorexi, men det finns ännu ingen allmänt etablerad diagnostisk standard. Du behöver inte heller ha en formell diagnos för att få stöd och behandling.
Skillnad mot anorexi
Vid anorexia nervosa handlar begränsningen av maten ofta om en stark rädsla för att gå upp i vikt och en störd kroppsuppfattning. Vid ortorexi ligger fokus i stället främst på matens upplevda kvalitet, renhet och hälsosamhet.
Samtidigt kan problematiken överlappa, och en stark fixering vid hälsosam mat kan förekomma tillsammans med andra ätstörningssymtom.
Ortorexi kan också ha likheter med tvångssyndrom (OCD). I båda fallen kan regler och ritualer bli ett sätt att hantera oro. En skillnad kan vara att den som har ortorektiska tankemönster upplever reglerna kring maten som rimliga eller hälsosamma, medan tvångstankar vid OCD ofta upplevs som oönskade. Det finns dock variationer och överlapp mellan tillstånden (Koven, Abry, 2015).
Ortorexi skiljer sig även från ARFID, en ätstörning där matintaget begränsas av exempelvis rädsla för negativa konsekvenser av att äta eller stark känslighet för matens smak, konsistens eller lukt. Vid ortorexi står strävan efter att äta så hälsosamt som möjligt i centrum.
Varför får man ortorexi?
Det finns ingen enskild orsak till ortorexi. Flera faktorer kan samverka och bidra till att intresset för hälsosam mat utvecklas till en alltmer tvångsmässig fixering.
- Personlighet: Perfektionism och ett starkt kontrollbehov kan göra det lättare att fastna i strikta matvanor. Både perfektionistiska strävanden och oro över att inte räcka till har kopplats till ortorektiska tendenser (Pratt, Hill, 2024).
- Ångest och nedstämdhet: För vissa kan regler kring mat och träning bli ett sätt att hantera jobbiga känslor. Att ha tydliga rutiner kan ge en tillfällig känsla av kontroll och trygghet.
- Livshändelser: Stress, förluster och stora förändringar kan öka behovet av kontroll. För vissa blir maten ett område där det känns möjligt att skapa ordning när annat i livet är osäkert.
- Tidigare bantning eller sjukdom: En kostförändring som från början har ett tydligt syfte, exempelvis att hantera en allergi eller följa medicinska råd, kan för vissa utvecklas till allt fler begränsningar som saknar medicinsk grund.
- Kultur och sociala medier: Hälsotrender, ideal om så kallad clean eating och bilder av perfekta kroppar kan förstärka föreställningar om hur man bör äta och leva. I en studie kopplades mer användning av Instagram till fler ortorektiska tendenser (Turner, Lefevre, 2017).
Idrottare och vårdpersonal har lyfts fram som möjliga riskgrupper, men forskningen ger ingen entydig bild av hur vanligt ortorexi är. Förekomsten varierar kraftigt mellan studier, bland annat eftersom forskarna använder olika mätinstrument och det saknas gemensamma diagnostiska kriterier (Eckley, Quirk, 2025; Hafstad, Bauer, 2023).
Konsekvenser av ortorexi
Ortorexi kan få både kroppsliga och psykiska konsekvenser. Om kosten blir alltför begränsad kan kroppen få för lite energi och näring. Det kan leda till näringsbrist, viktnedgång, trötthet och hormonella störningar. Vid långvarig energibrist kan även skelettet påverkas och risken för nedsatt benhälsa öka.
Psykiskt kan ortorexi bidra till ångest och nedstämdhet. Socialt kan de strikta matreglerna göra det svårt att äta tillsammans med andra, delta i sociala aktiviteter eller vara spontan. Det kan leda till isolering och konflikter med familj och vänner. Med tiden riskerar allt mer av vardagen att kretsa kring mat och träning.
Ortorexi kan också förekomma tillsammans med andra ätstörningssymtom. Därför är det viktigt att söka hjälp om tankarna på mat och hälsa börjar påverka måendet, kroppen eller vardagen negativt.
Behandling av ortorexi
Det går att få hjälp med ortorexi. Eftersom det fortfarande finns begränsat med forskning om behandling specifikt för ortorexi utgår behandlingen ofta från metoder som används vid andra ätstörningar och ångestproblematik. Målet är att minska de tvångsmässiga reglerna kring mat och träning och hitta ett mer flexibelt förhållningssätt till hälsa.
KBT
Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan användas för att arbeta med de tankar och beteenden som håller problemen vid liv. Tillsammans med behandlaren undersöker du vilka regler du följer, vad som väcker oro och hur beteendena påverkar vardagen.
Därefter kan du stegvis utmana reglerna, exempelvis genom att närma dig mat du tidigare undvikit eller öva på att äta tillsammans med andra. Behandlingen kan också fokusera på perfektionism, ångest och att återuppta sådant som är viktigt för dig.
Om problemen uppfyller kriterierna för en ätstörning kan behandlingen anpassas efter den diagnosen. KBT-E är en form av KBT som utvecklats för behandling av ätstörningar. Hos Studentpsykologerna erbjuds psykologisk behandling av psykologkandidater under handledning av legitimerad psykolog.
Stöd från läkare och dietist
Om du har gått ner mycket i vikt, misstänker näringsbrist eller har andra kroppsliga symtom kan du behöva en medicinsk bedömning. En dietist kan också hjälpa dig att få i dig tillräckligt med energi och näring och att skapa mer regelbundna matvanor.
Vilken hjälp som behövs beror på hur allvarliga problemen är och hur de påverkar din hälsa. Vid betydande undervikt, näringsbrist eller andra allvarliga symtom kan specialiserad ätstörningsvård behövas. Psykologisk behandling kan då kombineras med medicinsk uppföljning och nutritionsstöd.
Vad kan du göra själv?
Det finns flera saker du kan göra för att börja förändra mönster kring mat och träning. Egna strategier kan vara ett första steg, men ersätter inte professionell hjälp om problemen påverkar din hälsa eller vardag.
- Ät regelbundet och tillräckligt: Försök att äta regelbundna måltider och mellanmål och ge utrymme för variation. Målet är att kroppen ska få den energi och näring den behöver, utan att måltiderna styrs av allt fler förbud.
- Utmana en regel i taget: Börja försiktigt med att ifrågasätta en regel, exempelvis genom att äta något du brukar undvika eller följa med på en måltid med vänner. Det kan kännas obehagligt i början, men du kan gradvis upptäcka att du inte behöver följa alla regler för att hantera oron.
- Se över ditt flöde: Avfölj konton som väcker jämförelser eller förstärker strikta mat- och träningsideal. Fundera på hur innehållet du tar del av påverkar din syn på mat, kropp och hälsa.
- Flytta fokus från regler till välmående: Fundera på vad du vill få mer plats för i livet, till exempel glädje, återhämtning, relationer eller aktiviteter du tycker om. Det kan hjälpa dig att se vad de strikta reglerna tar tid och energi från.
- Prata med någon: Berätta för någon du litar på hur du känner och hur tankarna kring mat och träning påverkar dig. Du behöver inte ha alla svar eller veta exakt vad du ska förändra för att be om stöd.
Om det känns svårt att förändra vanorna på egen hand, eller om du märker att matreglerna påverkar din hälsa, är det klokt att söka professionell hjälp.
Om någon i din närhet har ortorexi
Det kan vara svårt att ta upp sin oro när någon verkar leva hälsosamt på ytan, samtidigt som mat och träning tycks skapa stress eller begränsa vardagen.
- Utgå från omtanke: Berätta vad du har lagt märke till och hur du känner. Du kan till exempel säga: ”Jag märker att du verkar stressad inför middagar, och jag undrar hur du mår.” Försök att fokusera på personens mående snarare än på vad hen äter.
- Undvik att fastna i diskussioner om mat: Att argumentera om vad som är nyttigt eller onyttigt leder sällan framåt. Försök i stället att lyssna och visa förståelse för hur personen upplever situationen.
- Visa att det går att vara flexibel: Försök att ha en avslappnad inställning till mat och träning utan att pressa personen att ändra sina vanor direkt. Små, kravlösa stunder tillsammans kan göra det lättare att behålla gemenskapen.
- Uppmuntra till att söka hjälp: Om tankarna på mat och träning påverkar personens hälsa eller vardag kan du varsamt föreslå professionellt stöd. Du kan också erbjuda dig att hjälpa till att hitta vård. Att vara anhörig kan vara krävande, och du kan själv behöva stöd längs vägen.
När ska du söka hjälp för ortorexi?
Det kan vara svårt att veta när intresset för hälsosam mat och träning har gått för långt. Du behöver inte ha en diagnos för att söka hjälp. Det viktiga är hur tankarna och vanorna påverkar ditt mående, din hälsa och din vardag.
Det kan vara dags att söka stöd om:
- tankar på mat och träning tar allt större plats
- du får ångest eller skuldkänslor när du inte följer dina regler
- du undviker sociala sammanhang på grund av maten
- du går ner i vikt, känner dig ovanligt trött eller får andra kroppsliga besvär
- träningen känns som ett tvång och det är svårt att vila.
Om du äter mycket lite, går ner snabbt i vikt eller får tydliga kroppsliga symtom bör du kontakta vården för en bedömning. Du kan vända dig till vårdcentralen för att få hjälp vidare.