• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Barnpsykolog
• >
• Ångest hos barn och unga

Ångest hos barn och unga

Ångest är en naturlig del av livet och något som alla kan uppleva, men för vissa barn och unga kan den bli så stark att den påverkar vardagen negativt. Det kan handla om oro inför skolan, sociala situationer eller en allmän känsla av rädsla och obehag som inte går över. För föräldrar och andra närstående kan det vara svårt att förstå och veta hur man bäst stöttar ett barn som kämpar med ångest. I denna artikel går vi igenom vad ångest är, vanliga symtom hos barn och unga, samt vad som kan orsaka att ångest utvecklas. Vi lyfter även hur man kan ge stöd i vardagen och när det är dags att söka professionell hjälp.

Ångestsyndrom hos barn och ungdomar

Ångestsyndrom hos barn och ungdomar kan skilja sig något från ångest hos vuxna. Det är vanligt att ångestsyndromet är relaterat till barnets ålder. Exempelvis kan separationsångest vara vanligt hos mindre barn, eller rädsla för nya sammanhang. För äldre barn och tonåringar kan det oftare handla om social ångest, det vill säga oro för att bli dömd och granskad socialt.

Läs vidare om separationsångest.

Andra typer av ångestsyndrom som kan förekomma hos barn och unga är generaliserat ångestsyndrom (GAD), specifik fobi, paniksyndrom och tvångssyndrom. Att ha ångest är dock en naturlig del av det mänskliga psyket. Vid flera olika typer av symtom under en längre tid kan det dock handla om ångestsyndrom. Samtidigt är reaktionen även oproportionerlig och inte i relation med den faktiska faran. Detta kan ofta leda till att barnets eller ungdomens liv begränsas och skapa lidande.

Generellt har barn och ungdomar liknande symtom som vuxna vid ångest. Däremot har barn större tendens att uttrycka ångest i fysiska symtom, som ont i magen eller huvudvärk. Att inte vilja gå till skolan eller klamra sig fast vid en viktig person kan också handla om uttryck för ångest.

Läs vidare om GAD.

Läs vidare om fobier.

Orsaken till varför barn och ungdomar drabbas av ångest

Orsaken till att barn och ungdomar drabbas av ångest är mångfacetterad, och det finns flera olika tänkbara orsaker.

• Utveckling och förändring – Vilket stadie i livet som barnet befinner sig i kan påverka om ångest utvecklas. Att exempelvis bli lämnad på förskolan eller att behöva prestera i skolan kan vara en orsak till ångest. Stora förändringar i livet kan för vissa barn bli svårhanterade, såsom en flytt eller skilsmässa.
  
• Ärftlighet – Barn med en förälder som lider av ett ångesttillstånd eller psykisk ohälsa har ofta en ökad risk att själva utveckla ett ångestsyndrom. Detta i kombination med den inlärning som sker av att observera sin förälder hantera sin egen ångest.
  
• Personlighet och biologi – Medfödd känslighet för oro hos vissa barn kan öka risken för att utveckla ångest. Alla människor har även olika temperament, exempelvis kan blyghet och svårigheter med förändringar göra barnet mer sårbart.  
  
• Miljö – Att växa upp i socioekonomisk utsatthet kan skapa ångest, på grund av osäkerhet kring grundläggande aspekter som mat, boende och inkomst. Andra miljömässiga faktorer kan röra förekomsten av utsatthet eller mobbning i skolan eller otrygg hemmiljö. Ett otryggt hem som exempelvis frekvent förekomst av konflikter mellan föräldrar, våld eller förlust av en närstående kan leda till utveckling av ångest.
  
• Trauma – Erfarenhet av traumatiska händelser som exempelvis våld, sjukdom eller övergrepp kan påverka barnets eller ungdomens förmåga att hantera stress och oro, och leda till ångest.
  
• Samhället – Utöver ovanstående punkter påverkar även samhällets normer, sociala medier och jämförande utvecklingen av ångest. Upplevelsen av att inte kunna leva upp till omgivningens förväntningar kan leda till stress, oro och ångest.

Symtom på ångest hos barn

• Magont
• Illamående
• Huvudvärk
• Trötthet
• Sömnsvårigheter
• Svettningar och skakningar
• Rastlöshet
• Förändrat ätbeteende
• Irritabilitet
• Nedstämdhet
• Gråt och utbrott
• Frågar och försäkrar sig
• Koncentrationssvårigheter
• Klängigt beteende
• Undvikande
• Isolering
• Nedsatt skolprestation

När bör man söka vård?

Man bör söka vård när oron och ångesten uppstår vid samma typ av aktiviteter, under en längre tid och begränsar barnets funktion och liv på ett negativt sätt. Att barn uttrycker oro eller ångest då och då är dock naturligt. Det är rimligt att uppleva en viss nivå av obehag vid exempelvis förskolestart, byte av klass eller redovisning i skolan. Detta går vanligtvis över och är en del av livet. Däremot är det vanligt att barn och ungdomar upplever skam över sina bekymmer, och därav inte berättar för någon.

Detta kan leda till att barnet lider i ensamhet under en längre tid. Att leva med obehandlad ångestproblematik kan leda till ökad risk för psykisk ohälsa längre fram. Var därför uppmärksam på förändrade beteenden som att barnet eller ungdomen inte vill gå till skolan eller följa med på aktiviteter, inte träffar vänner i samma utsträckning, utvecklar ritualer eller söker försäkringar.

Hur behandlas ångest hos barn och ungdomar?

Psykologisk behandling – KBT

KBT rekommenderas i första hand för att behandla ångestsyndrom hos barn och unga. I KBT får barnet eller ungdomen lära sig att rädslan inte är farlig. Vanligen undviker barnet det som känns läskigt och skapar ångest, alternativt tar till strategier för att hantera det. Detta vidmakthåller ångesten. I KBT får barnet lära sig att hantera sin rädsla, och närma sig det som känns obehagligt i små steg, kallat exponering.

Detta skapar nyinlärning då barnet upptäcker att det går att stå ut med ångesten, som även i takt med exponeringen kommer att minska. KBT innehåller även tankemässiga strategier och avslappning som barnet kan använda. För mindre barn används ofta bilder och annat stöd för att matcha utvecklingsnivån.

Läs vidare om KBT.

Föräldramedverkan

Föräldrarna har en viktig del i behandlingen, och får lära sig att inte förstärka barnets undvikanden och försäkringar, samt stötta vid hemuppgifter. Föräldrar kan även erhålla föräldrastöd för att få hjälp i att bemöta barnets ångest och oro.

Motivation

Ibland har barnet eller ungdomen svårt med insikt i sin problematik. Det kan då behövas olika typ av belöningssystem för att arbeta med motivationen, samt samtal för att belysa fördelarna med att ta emot hjälp.

Läkemedelsbehandling

Ibland och framförallt vid svårare fall kan det vara hjälpsamt med läkemedelsbehandling i form av SSRI. Tillsammans med KBT verkar effekten ibland kunna bli ännu bättre.

Tips och råd för föräldrar och familj

• Undersök rimligheten

Det händer att barnets eller ungdomens rädsla och ångest faktiskt är rimlig och befogad. Därför att det viktigt att undersöka om det förekommer mobbning, annan utsatthet eller hur skolsituationen fungerar. Om barnet är mobbat eller inte får arbetsro på stökiga lektioner är ångesten rimligare. Om så är fallet krävs andra typer av stöd och insatser.

• Se över rutiner

Hur ser barnets vardagliga rutiner ut? Om inte sömn, motion och kost fungerar kan detta öka benägenheten för stress och oro. Barn mår vanligen bra av förutsägbarhet och rutiner. Undersök och testa om det finns något som kan fungera bättre, exempelvis behöver barnet lägga sig tidigare, eller ungdomen äta mer regelbundet?

• Var intresserad och lugn

Fråga barnet eller ungdomen, var nyfiken och lyssna. Ibland kan det vara svårt att prata om svåra händelser eller känslor. Bekräfta och validera barnets känslor och upplevelser. Försök att behålla ditt lugn, och var en trygg punkt för ditt barn. Att stressa upp sig kan påverka barnet negativt och öka dess obehag.

• Försäkra inte

Om barnet har satt i rutin att dubbelkolla saker, allt från eventuella sjukdomar, till om föräldern hämtar i skolan en viss tid, kan det vara negativt att försäkra barnet. Detta skapar en ond cirkel då barnet blir beroende av att tryggas i sin oro av andra. Allt eftersom kommer bekräftandet inte att ha samma kraft längre, vilket enbart genererar nya frågor och mer oro.

• Uppmuntran

Uppmuntra barnet att ta mindre steg i att utmana sin oro, exempelvis att gå till skolan trots nervositet. Beröm när barnet försöker.

När bör du söka hjälp hos en barnpsykolog?

En barnpsykolog hjälper till att förstå barnets känslor, beteenden och vad som utlöser oron. Psykologen undersöker även relationen mellan barnet och föräldern och hur den påverkar barnets oro och ångest.

Utifrån detta skapas en behandlingsplan för att utmana ångesten, vanligen genom praktiska övningar under sessionerna samt hemuppgifter för familjen. Psykologen har erfarenhet av att arbeta med barn i olika åldrar och förklarar ångest på ett sätt som gör att barnet kan förstå och aktivt delta i behandlingen.