Dålig
självkänsla hos barn och unga
Dålig självkänsla hos barn kan påverka deras välmående och utveckling på många sätt. I den här artikeln går vi igenom vad självkänsla är, hur låg självkänsla kan yttra sig hos barn, vanliga orsaker bakom problemet och hur du som förälder eller vårdnadshavare kan hjälpa ditt barn att stärka sin självkänsla.
Vad är självkänsla?
Självkänsla handlar om den bild man har av sig själv och hur nöjd man är med den bilden. En bra självkänsla karaktäriseras av att tycka om sig själv som person, att kunna se sina egna bra sidor och att kunna vara stolt över bra saker man har gjort. En dålig självkänsla karaktäriseras istället av att inte tro att man är lika bra som andra, att ha svårt att se sina egna bra egenskaper och av att tycka att man inte klarar av saker.
Självkänsla kan variera över olika situationer och tidpunkter beroende på ens erfarenheter. Om man har varit med om många jobbiga händelser i en viss kontext eller vid en viss tidpunkt kan detta bidra till att en sämre självkänsla i den kontexten eller vid den tidpunkten.
Skillnaden på självkänsla och självförtroende
Självförtroende skiljer sig från självkänsla på så sätt att det endast handlar om hur bra vi tror oss kunna prestera i olika situationer. Självkänsla och självförtroende är alltså inte samma sak och det är ett vanligt missförstånd att begreppen skulle vara synonymer. Det är möjligt att tycka om sig själv som person men ändå tycka eller tro att man är dålig på något. Självkänsla och självförtroende kan däremot vara kopplade till varandra. En dålig självkänsla kan resultera i att man har svårare att se vad man är bra på och därför leda till att man får ett sämre självförtroende i flera situationer.
Tecken på dålig självkänsla hos barn och unga
En dålig självkänsla hos ett barn eller en ungdom kan ta sig olika uttryck beroende på faktorer såsom barnets personlighet, temperament eller miljön runt barnet. Nedan följer några tecken som kan tyda på dålig självkänsla hos ett barn:
- Vill inte testa nya saker. Barnet är sällan villigt att testa nya saker eftersom det inte tror sig klara av det.
- Svårt att ta kritik. Barnet har svårt att hantera kritik och reagerar starkt även på mindre tillsägelser.
- Drar sig tillbaka. Barnet tar inte plats eller initiativ i sociala sammanhang av rädsla att bli dömd av omgivningen.
- Förklarar misslyckanden internt. Barnet förklarar sina misslyckanden genom att tillskriva sig själv dåliga egenskaper som är svåra att ändra på. Ett exempel på detta är: ”Provet gick dåligt för att jag är dålig och dum”, snarare än ”Provet gick dåligt för att jag hade pluggat lite för lite och för att algebra är ett svårt ämne”.
- Förklarar framgångar externt. Barnet förklarar sina framgångar med utomstående orsaker, exempelvis ”Jag hade bara tur”.
- Nedstämdhet. Dålig självkänsla ökar risken för nedstämdhet. Nedstämdhet kan märkas exempelvis genom att barnet sällan tycks vara glad, inte har lust att göra saker som tidigare har varit roliga eller verkar orkeslöst.
Orsaker till dålig självkänsla hos barn och unga
En dålig självkänsla orsakas av att barnets bild av de egna egenskaperna skiljer sig från bilden av vilka egenskaper som karaktäriserar en bra och kompetent person. Denna skillnad kan orsakas av exempelvis:
- Överbeskyddande omgivning. Om omgivningen ofta försöker skydda barnet från utmaningar är risken stor att barnet självt inte tror sig klara av saker.
- Social utfrysning eller mobbning. Om barnet blir utsatt för utfrysning eller mobbning kan barnet lätt se detta som ett tecken på fel hos sig självt.
- Stort fokus på prestation. Om barnets omgivning präglas av ett stort fokus på prestation blir barnets självkänsla lätt mer prestationsberoende och därför mer känslig för misslyckanden och kritik.
- Stort fokus på utseende. Om barnets omgivning präglas av ett stort fokus på utseende är det lätt att barnet tenderar att bli mer fokuserat på och kritiskt till sitt eget utseende.
- Mycket och stark kritik. Om barnet utsätts för överdrivet mycket hård kritik ökar risken för att barnet känner sig misslyckat och illa omtyckt.
- För lite värme och kärlek från omgivningen. Om omgivningen av någon anledning inte kan tillgodose barnets behov av närhet och kärlek kan självkänslan bli lidande och barnet kan tolka det som att det inte är värt kärlek från andra.
Dålig självkänsla i skolan
I skolan kan ett barns dåliga självkänsla till exempel synas genom att barnet inte vill eller vågar utmana sig självt, genom att barnet har överdrivna krav på den egna prestationen eller genom att barnet har svårt hantera feedback eller tillsägelser. Även barnets sociala samspel med klasskamrater kan påverkas negativt av en dålig självkänsla och barnet kan ha svårt att få eller behålla vänner. Skolan kan ofta hjälpa till med att uppmuntra barnet att våga lära sig och testa nya saker. Om barnet är utsatt för mobbning eller utfrysning är det viktigt att skolan agerar på detta och arbetar för att förbättra den sociala miljön.
Dålig självkänsla hemma
Hemma kan barnets dåliga självkänsla exempelvis märkas genom att barnet inte vill eller vågar testa nya saker, såsom fritidsintressen eller liknande. Ett annat tecken kan vara att barnet är väldigt känsligt även för mindre kritik eller tillsägelser, eller att barnet söker särskilt mycket uppmärksamhet från de vuxna i hushållet. Om barnet ofta tycks vara nedstämt eller ledset kan detta också vara en följd av dålig självkänsla. Nedan följer några tips på hur man som förälder kan agera och hjälpa till.
Hur kan du som förälder hjälpa ditt barn?
1. Undvik överdriven kritik. Kritik och tillrättavisanden i rätt form och mängd är bra för barn och kan hjälpa dem att lära sig hantera sina motgångar. Försök däremot att tillrättavisa på ett lugnt och sakligt sätt och att alltid kritisera barnets beteende snarare än barnet självt.
2. Hjälp barnet att utmana sig självt. Som förälder kan man ofta hjälpa sitt barn att utmana sig självt genom att tillsammans med barnet sätta upp realistiska mål och uppmuntra barnet att försöka nå dem.
3. Skydda inte barnet från alla jobbiga känslor. Barn klarar ofta av utmaningar och jobbiga känslor bättre än vi vuxna tror. Genom att inte alltid skydda ditt barn från potentiellt jobbiga situationer visar du att du tror på barnets förmåga och att det inte är farligt att misslyckas ibland.
4. Ha en dialog med skolan. Om du misstänker att ditt barn kanske lider av låg självkänsla, för gärna en dialog med skolan om hur problemen ter sig där. Detta för att tillsammans kunna planera för hur man kan hjälpa barnet i skolarbetet och för att du som förälder ska kunna stötta ditt barn med tunga känslor.
5. Fundera på vilka attityder ni har i hemmet. Även som vuxen är det lätt att lägga mycket av sitt egenvärde i exempelvis prestation eller utseende. Fundera på eller diskutera gärna hur ni pratar om dessa saker hemma och hur det kan tänkas påverka barnet.
När bör du kontakta en barnpsykolog?
Att ta kontakt med en barnpsykolog är alltid ett bra steg om du som förälder känner att ni behöver stöd eller vägledning. Självkänsla är ett komplext ämne, och det kan vara svårt att identifiera orsakerna bakom ett barns låga självkänsla eller förstå vilka förändringar som kan göra skillnad. En professionell kan hjälpa er att hitta vägar framåt.
Välkommen att kontakta oss så hjälper vi dig vidare.
Boka föräldrastöd