Separationsångest

Författare: Hedda Palmgren
Medicinskt granskad av: Leg. Psykolog Caroline Erkers

Separationsångest är en stark känslomässig reaktion som uppstår vid tanken på eller upplevelsen av att bli skild från en viktig anknytningsperson eller en trygg plats. Denna ångest är vanligast bland barn, men kan också påverka vuxna i olika situationer. Den kännetecknas oftast av överdriven oro, rädsla och stress inför separationer, vilket kan leda till betydande inverkan på det vardagliga livet.

Vad är separationsångest?

Separationsångest är stark oro eller rädsla för att skiljas från en betydelsefull person. Det kan innebära känslomässigt lidande som nedstämdhet eller panik. Har man separationsångest kan det bli jobbigt att lämna hemmet, vara ensam eller inte veta var ens närstående befinner sig. Detta kan påverka livet och ens relationer. Både barn och vuxna kan lida av separationsångest.

Vad orsakar separationsångest?

Man har inte helt kunnat klargöra vad som orsakar separationsångest men precis som med andra typer av ångest tror man att det kan bero på en rad olika orsaker, både genetiska faktorer och miljöfaktorer. Man har sett att personer som har föräldrar med historik av ångest har större sannolikhet att själva uppleva ångest någon gång under livet. Erfarenheter av närstående som blivit sjuka, råkat ut för olyckor eller dött har också visat sig bidra till en högre risk att utveckla separationsångest. Andra miljöfaktorer som ökar risken är att som barn flyttat, bytt skola eller att föräldrarna skilt sig.

Boka föräldrastöd!
Välkommen att boka tid så hjälper vi dig vidare.

Separationsångest hos barn

Hos barn är separationsångest en del av utvecklingen och helt normalt. Det kan dock hända att den är väldigt stark, uppstår ofta eller vid olämpliga tillfällen. Då kan separationsångesten orsaka lidande för både barn och förälder och man kan behöva stöd och hjälp. I regel brukar separationsångesten hos barn uppstå vid 6-12 månaders ålder för att sedan minska efter 3-års åldern.

5 symtom på separationsångest hos barn

  1. Barnet blir mycket ledset vid lämningar: När barn upplever separationsångest blir de ofta mycket upprörda eller ledsna när vårdnadshavaren lämnar på förskola eller skola. Lämningar kan vara jobbigt för många barn men för barn med separationsångest kan det bli mycket utdraget och de kan ha svårt att skifta fokus till lek eller annat som pågår på förskolan eller skolan.
  2. Vill inte sova ensam: Barn med separationsångest kan ha svårt att somna eller att vara ensam i sitt rum. De kan känna en stark ångest eller oro vid tanken på att vara separerad från föräldern under natten och vilja sova hos föräldrarna. Om detta är ett problem beror ofta på barnets ålder och mognad då det är vanligt att små barn sover med sina föräldrar och inte nödvändigtvis behöver bero på att barnet upplever separationsångest.
  3. Vill inte lämna hemmet ensam eller sova borta själv: Ett barn som utvecklar separationsångest kan också visa motvilja mot att lämna hemmet ensam, som att gå till skolan eller till och från aktiviteter utan vuxen närvaro. Det kan även vara rädd för att sova borta från hemmet utan en anhörig närvarande.
  4. Oroar sig över att dåliga saker ska hända: Separationsångest kan även uttryckas genom en oro eller rädsla för att något dåligt ska hända med föräldern eller vårdnadshavaren när de är separerade, till exempel att de ska skadas eller bli sjuka.
  5. Upplever magont eller huvudvärk: För barn är det vanligt att beskriva ångest med de fysiska symptom som kan uppkomma, exempelvis magont eller huvudvärk.

Separationsångest och anknytningsteorin

Anknytningsteorin fokuserar på hur barn utvecklar emotionella band till sina närmaste omvårdnadspersoner. Dessa band, eller anknytningar, gör att barnet kan använda sina anhöriga för att reglera sina känslor och stress samt underlätta barnets utforskande av omvärlden. När ett barn tröstas av sin förälder eller annan anhörig känner barnet trygghet. När barnet separeras från föräldern kan detta upplevas som hotfullt för barnet, vilket kan leda till utvecklingen av separationsångest.

Anknytningsmönster

Det finns olika typer av anknytning som kan kategoriseras i olika mönster: Trygg, otrygg-ambivalent, otrygg-undvikande och desorganiserad.

  • Trygg anknytning: Barn med trygg anknytning upplever ofta mindre och lättare hanterbar separationsångest. De har tillit till att deras vårdgivare kommer tillbaka, vilket ger dem en känsla av säkerhet även när de är borta från vårdgivaren.
  • Otrygg anknytning: Barn med otrygga anknytningar (undvikande eller ambivalent) tenderar att uppleva högre nivåer av separationsångest. Undvikande barn kan verka likgiltiga, men de kan ändå känna stark ångest inombords. Ambivalenta barn visar ofta extrem oro och svårigheter att bli tröstade.
  • Desorganiserad anknytning: Barn med desorganiserad anknytning kan visa oförutsägbara och inkonsekventa reaktioner vid separation, vilket kan inkludera intensiv ångest eller rädsla.

Anknytningsteorin kan ge en förståelse för varför vissa upplever separationsångest i högre grad än andra, baserat på vilken typ av anknytning de har utvecklat med sina vårdgivare. Anknytningsmönstren kan påverka hur barn upplever och hanterar separationer, något som kan ha långsiktiga effekter på deras emotionella hälsa och relationer, även upp i vuxen ålder.

Läs vidare om anknytning och anknytningsteorin.

Separationsångest hos vuxna

7 symtom för separationsångest hos vuxna

  1. Svårighet att vara ensam: Vuxna med separationsångest kan ha en intensiv rädsla för att vara ensamma. De kan känna sig obekväma eller ångestfyllda när de inte är i närheten av sin anknytningsperson. Något som kan leda till att de undviker att vara ensamma och ständigt söker sällskap för att känna sig trygga.
  2. Överdriven oro och rädsla: De kan uppleva en överdriven oro och rädsla för att något dåligt ska hända deras anknytningsperson när de är ifrån varandra. Denna oro kan vara irrationell och överdriven, men känns verklig och skrämmande för den drabbade. Denna rädsla kan även gälla att bli övergiven eller bortstött.
  3. Vill spendera all sin tid med sin anknytningsperson: Personer med separationsångest kan ha en stark önskan att spendera så mycket tid som möjligt med sin anknytningsperson. De kan känna ett behov av konstant närhet och stöd och kan bli upprörda eller ångestfyllda när de måste vara ifrån den personen, även för kortare perioder.
  4. Undviker situationer där separation förekommer: De kan aktivt undvika situationer där separation från anknytningspersonen är nödvändig. Detta kan inkludera att tacka nej till sociala evenemang, arbetsresor, eller andra aktiviteter som innebär att de måste vara ifrån sin anknytningsperson. Detta undvikande kan påverka deras dagliga liv och begränsa deras personliga och professionella utveckling.
  5. Upprätthåller ständig kontakt med sin anknytningsperson: Det finns ett starkt behov av att upprätthålla konstant kontakt med sin anknytningsperson, ofta genom telefon, sms eller sociala medier. De kan känna ett behov av att hela tiden veta var den andra personen är och vad de gör, och kan bli oroliga eller stressade om de inte kan nå dem omedelbart.
  6. Sömnsvårigheter: Separationsångest kan leda till sömnproblem, inklusive svårigheter att somna, frekventa uppvaknanden under natten, eller mardrömmar om separation eller förlust. Tankar och oro över separationen kan göra det svårt att slappna av och få en god natts sömn.
  7. Fysiska symtom som huvudvärk och illamående: Separationsångest kan också manifesteras genom fysiska symtom som huvudvärk, magbesvär, illamående, och andra stressrelaterade kroppsliga reaktioner. Dessa symtom kan uppstå inför eller vid en separation. 

Tips för hur man kan hantera separationsångest

  1. Stärk din självkänsla: Har man en stark självkänsla är det lättare att hantera situationer man behöver klara av själv. För att arbeta med din självkänsla kan du fundera över vad som får dig att må bra, vad du är bra på eller vad som får dig att känna dig självsäker. Försök sedan fylla din vardag med dessa saker. Positiv självprat kan också hjälpa; ersätt negativa tankar med uppmuntrande ord och påminn dig själv om ditt eget värde. Sätt upp realistiska mål och fira dina framgångar när du når dem. Att omge dig med stödjande människor som ger positiv feedback kan också hjälpa dig att bygga en starkare självkänsla.
  2. Bygg relationer med andra: Att bygga starka och positiva relationer med andra människor kan hjälpa dig minska din separationsångest. Om man har flera starka relationer till olika personer så har man fler att vända sig till och blir mindre beroende av sin anknytningsperson. När man har separationsångest är det lätt att vilja spendera all tid som går med sin anknytningsperson och prioritera bort andra relationer. Något som ofta gör att separationsångesten blir värre. Testa att prioritera tid med vänner eller familj även när du hade kunnat umgås med din anknytningsperson för att bygga fler relationer och hjälpa dig med din separationsångest. 
  3. Hitta på saker du tycker är roligt när du är ensam: Fyll din ensamtid med saker som du tycker är kul. Unna dig en god måltid eller passa på att titta på en film du velat se. Detta kommer att distrahera dig men även få dig att associera ensamtid med positiva känslor.
  4. Utmana dig själv långsamt: Det kan kännas väldigt svårt att vara ensam eller sluta höra av sig till sin anknytningsperson när man har separationsångest, därför är det viktigt att börja utmana sig själv långsamt. Börja med små utmaningar som känns hanterbara och bygg gradvis upp till större, exempelvis vara hemma själv en halvtimme och sedan en längre stund eller höra av sig en kvart senare än du helst velat göra och sedan fortsätta öka tiden. Uppmuntra dig själv och belöna dina framsteg, oavsett hur små de är. Kom ihåg att vara snäll mot dig själv och fortsätt att försöka även när saker inte går som planerat.
  5. Ta hand om dig själv: Oro och ångest blir ofta värre av att man är trött eller stressad. Försök att ta hand om dig även när du mår dåligt genom att äta, sova och träna lagom. 

Separationsångest när barnen flyttar hemifrån

Att uppleva separationsångest, oro och sorg är ofta en svår del av den stora anpassning som föräldrar genomgår när barnen flyttar hemifrån. Det är vanligt att känna sig nedstämd och tom och man kan även känna en förlust av roll och mening. Det kan hjälpa att fundera över hur man nu önskar spendera sin tid, jobba för att stärka sina egna intressen och relationer och försöka se möjligheterna med att inte längre ha barn hemma.

Separationsångest efter förhållande

Separationsångest efter att en relation tagit slut kan innefatta starka känslor av sorg, tomhet och förlust. Det är vanligt att känna sig övergiven eller ensam, och det kan vara svårt att hantera att den andra personen inte längre är nära. Känslor av ångest och rädsla för framtiden kan också uppstå, särskilt om förhållandet var långvarigt. För att hantera separationsångesten efter ett förhållande är det viktigt att ge sig själv tid att sörja och bearbeta känslorna. Att prata med nära vänner eller anhöriga kan vara till hjälp för att få stöd och perspektiv. Kom ihåg att ta hand om dig själv, ge det tid och försök hitta sätt att återupptäcka egna intressen och mål i livet.

Separationsångest när man slutar amma

Att sluta amma kan innebära mycket olika känslor för föräldrar, det kan kännas skönt och frihetsgivande eller så kan man känna mycket separationsångest. För många föräldrar som känner separationsångest kan det bero på en känsla av närhetsförlust när amning avslutas. Det kan också kännas som att man inte längre behövs på samma sätt av sitt barn, vilket kan väcka känslor av sorg och ensamhet. Skuldkänslor kan uppstå om avslutet av amningen inte blev som man hade hoppats. Det är viktigt att låta alla känslor få ta plats, ge det tid och be om stöd från partner, nära vänner eller familj.

Välkommen att boka tid eller kontakta oss

Om du känner igen tecken på separationsångest, finns det hjälp att få för att återfinna balans och stärka dina relationer med nära och kära. Terapi erbjuder en möjlighet att förstå och förändra de underliggande mönstren som orsakar din ångest. Välkommen att boka din tid idag hos Studentpsykologerna.

Boka föräldrastöd
Publicerad: 2024-07-19
Senast uppdaterad: 2025-02-23
Boka föräldrastöd!
Välkommen att boka tid så hjälper vi dig vidare.