• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Depression

Depression

Depression är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en ihållande nedstämdhet, förlust av intresse, glädje, och minskad energi. Det påverkar en individs tankar, beteende, motivation och känslor. Läs vidare i den här artikeln så berättar vi mer om depression.

Vad är depression?

Depression är en relativt varaktig sinnesstämning som befinner sig utanför det vanliga spektrumet av det psykiska måendet. Att känna sig nere eller energilös ibland är inget konstigt, utan tillhör vanligheten. När känslor av nedstämdhet, energilöshet, värdelöshet, skuldkänslor, retlighet med mera blir så pass besvärliga att de orsakar svårigheter i vardagen, personligt, socialt och yrkesmässigt kan det vara tal om en depression.

Hur depressionen kommer till uttryck kan variera, med en tydlig retlighet och grälsjuka för vissa, tydlig nedstämdhet och energilöshet för andra, och för ett fåtal personer inslag av psykotiska inslag såsom hallucinationer och vanföreställningar. I klinisk bemärkelse delas depression upp i olika kategorier beroende på dess karaktär. I kategoriseringen av depression tas en rad olika karakteristika i beaktande, såsom varaktighet, dvs. hur länge man upplevt besvären, hur länge besvären brukar vara, om besvären är återkommande eller infaller vid någon särskild tid på året, hur svåra besvären upplevs, om besvären någon gång slår över till upprymdhet och om det förekommer några psykotiska drag. dvs. hallucinationer eller vanföreställningar.

Depression är en relativt vanlig diagnos, men det är långt ifrån alla som upplever besvär som har fått en diagnos eller sökt hjälp. Bland unga barn i grundskoleålder är en depressionsdiagnos ganska ovanlig, endast 0,9 procent av flickorna och 0,3 procent av pojkarna. Däremot kan de upplevda besvären vara större och det saknas tyvärr data på självskattade och föräldraskattade besvär hos barn i grundskoleåldern. Hos kvinnor och män 16 år eller ädre är förekomsten av en depressionsdiagnos desto vanligare, 5 procent av kvinnorna och 3 procent av männen. Mörkertalen är dock stora och i vissa åldersgrupper kan så många som 50 procent av fallen där ångest- eller depressionsbesvär rapporteras förbli odiagnostiserade.

Här kan du göra vårt depressionstest online.

Hur länge pågår en depression?

För att en period av besvär ska klassas som depression behöver den ha varat i minst 2 veckor. Perioden varar vanligen 3 till 12 månader och varar sällan, i enbart 10 procent av fallen, längre än två år. I vissa fall är perioden av depression återkommande och kan då varvas med perioder där man är besvärsfri i varierande grad.

Vid depression samspelar biologiska, psykologiska och sociala faktorer och det finns en rad olika anledningar till att depression förekommer och hur långvarig den kan bli. Att ha gått under en längre tid med depressiva besvär, utan att ha sökt hjälp, kan innebära en förlängd depressionsperiod. Likaså längre perioder av stress och utebliven återhämtning ökar risken för depression, och att depressionen blir långvarig.

Hur allvarlig depressionen upplevs är en relativt pålitlig prediktor för hur långvarig depression riskerar att bli, där allvarligare depressioner tenderar att vara längre. Läkemedel, och dess biverkningar, kan i varierande grad öka risken för depression, eller påverka längden av en redan fortlöpande period av depression. Även ärftliga faktorer spelar in och om det finns en sjukdomshistoria i släkten eller sårbarheten är hög av andra anledningar kan depressionens varaktighet också variera.

Vad händer i hjärnan vid depression?

Det depressiva tillståndets inverkan på, eller omvänt uppkomst till följd av, diverse kemiska processer i hjärnan är mångfacetterad och svår att kartlägga. Man vet att flera ämnen är inblandade, bland annat serotonin, noradrenalin och dopamin. Alla dessa ämnen är på det ena eller andra sättet med och balanserar den känslomässiga upplevelsen och kan påverka hela vårt känsloliv, våra tankar, hur vi sover, vår aptit och den upplevda sexlusten. Vid depression förekommer dessa ämnen i lägre grad än hos personer som inte upplever depressiva symtom. Den exakta effekten av och samverkan mellan serotonin, noradrenalin och dopamin är komplicerad men deras tydliga effekt på det psykiska måendet är anledningen till varför medicinering kan vara så effektivt för att behandla depression.

Hjärnan påverkas också på ett kognitivt, eller tankemässigt, plan. Man kan uppleva koncentrationssvårigheter och svårigheter med minnet. Man kan se en tydlig selektiv uppmärksamhet, dvs. att man lägger extra stor vikt vid specifika saker, och förbiser andra. Vid depression kan tankarna bli överdrivet negativa och man lägger större tonvikt vid allt det dåliga som sker, istället för det som är bra. Tankarna kan börja kännas som sanningar, och man kan få svårt att skilja på tanke och verklighet. En vanlig följd av depressiva besvär är att man blir trött, energilös, stannar hemma och till slut isolerar sig. Man stannar hemma och blir lätt passiv, vilket leder till att hjärnan blir ännu slöare och får för lite stimulans. En sådan här typ av “ond spiral” leder lätt till apati, ett självhat och att man inte känner lika mycket överlag, som en tunn grå hinna över vardagen. Man hittar inte på saker som man innan tyckte var kul och hjärnan får aldrig en chans att fylla på med de viktiga substanser och energi som är så viktig för att den ska fungera optimalt.

Vad beror depression på?

Depression kan ses som grundad i en kombination dels av en felaktig, eller åtminstone förvrängd, tolkning av verkligheten, och en avsaknad eller minskning av beteenden som man innan fann glädjefyllda och energigivande. Den depressiva perioden vidmakthålls, och orsakas ibland av negativa tankar och missgynnsamma så kallade scheman. Dessa tankeschema, dvs. ens syn på omvärlden och hur saker och ting förhåller sig, förstärks genom logiska tankefel och förvrängningar av verkligheten. Tillvaron uppfattas ofta som meningslös, man kan börja ifrågasätta sitt eget värde och framtiden kan ses som hopplös. En underliggande passivitet och energilöshet innebär att tankarna förvärras och får ett starkare grepp om det psykiska måendet. Hur man beter sig påverkar alltså tankarna, och tankarna påverkar hur man beter sig. Man har hamnat i en ond spiral.

Hur tar man sig ur en depression?

Att ta sig ur en depression går ut på att bryta den onda spiralen av negativa tankar och känslor, och passiva, missgynnsamma beteenden. Genom att gå i terapi för depressiva besvär kan man beroende på allvarlighetsgrad få hjälp på olika sätt. Ibland kan det räcka med att få hjälp med livspusslet, kanske få sundare vanor och rutiner, eller att bara få prata med någon. Andra gånger kan man behöva utmana de negativa tankarna och förändra den förvrängda verklighetsbilden.

Ibland arbetar man beteendeinriktat och gör specifika insatser för att öka vissa beteenden som ger patienten mer glädje, energi och lust. Insatser kopplade till fysisk aktivitet, kost och sömn är vanliga inslag i behandlingen för depression och kan vara väldigt effektiva för att ta sig ur depressionen. Vid svårare, och ibland medelsvår, depression kan medicinering bli aktuellt och används då som supplement till den psykologiska behandlingen. Man använder sig alltså nästan aldrig av enbart medicinering för att behandla depression. Man har heller inte kunnat se några belägg för att medicinering skulle ge några bättre resultat vid lindrig eller medelsvår depression än psykologisk behandling. Effekterna av en psykologisk behandling ser dessutom ut att vara längre efter avslutad behandling än för enbart medicinering.

Behandling av depression

En KBT-behandling för depression startar ofta med ett bedömningssamtal där du och psykologen tillsammans bland annat går igenom vilka besvär du upplever, hur det påverkar din vardag och om du har några kroppsliga symtom. Efter att ni har gjort detta kan ni tillsammans skapa ett upplägg för behandlingen. Upplägget bygger på vilka besvär du upplever och hur depressionen kommer till uttryck. Kanske behöver ni arbeta mer med att förändra negativa tankemönster och skapa en mer balanserad verklighetsbild. Kanske behöver ni snarare arbeta med att aktivera vissa beteenden eller modifiera redan existerande beteenden, såsom att bryta isolering och hitta på fler roliga aktiviteter. Allt som oftast arbetar man med båda dessa metoder.

Du kan också få hjälp med att hantera stress och sömnsvårigheter om det är det som är det stora besväret för just dig. KBT-behandlingar kan alltså se väldigt annorlunda ut men landar nästan alltid i ett inslag om hur du ska kunna fortsätta jobba utanför terapirummet med de verktyg du får under behandlingens gång.

Läs vidare om KBT.

Tips för att hantera en depression bättre

Det finns mycket du kan göra om du känner dig deprimerad eller vet med dig att du befinner dig i en depressiv period.

1. Sök professionell hjälp – Det är viktigt att söka professionell hjälp om du känner att du är deprimerad och skulle behöva hjälp med ditt psykiska mående.
2. Strukturera din dag – Lägg ett schema för dagen. Vad behöver du hinna med, vad skulle du vilja göra, vad får du inte glömma. Vid depression är det lätt hänt att man blir passiv och stillasittande stora delar av dagen. Genom att lägga ett schema för dagen blir det lättare att motivera dig själv att göra olika aktiviteter och det kan också vara skönt att få en överblick över dagen.
3. Motionera regelbundet – Försök att röra på dig regelbundet, på en nivå som passar för dig. Ta en promenad, jobba i trädgården om du har någon eller hämta inspiration från nätet till pausgympa. All typ av rörelse är gynnsam och hjälper till att dels bryta negativa beteendemönster, men också till att utsöndra endorfin som kan ge ökad lustkänsla och lyckokänsla i kroppen.
4. Värna om din hälsa – Försök att sova regelbundet och äta en näringsrik och varierad kost. Ett bra sätt att minska sömnbesvär är att försöka begränsa sömnen till natten och undvika tupplurar över dagen. Att lägga undan telefonen och undvika skärmar en stund innan du ska gå och lägga dig kan vara hjälpsamt. En varierad och regelbunden kost gynnar det psykiska måendet och kan motverka känslor av energilöshet och slöhet. Undvik alkohol och droger om du kan då dessa kan leda till mer grubbel och ältande, och kan störa din sömn.
5. Gör avslappningsövningar – Hämta inspiration från internet på avslappnings- och avspänningsövningar som du kan göra hemma. Dessa hjälper dig att slappna av och komma till ro om du har besvär med stress och ångest.
6. Social kontakt – Behåll kontakten med familj och vänner. Att umgås med andra eller att kunna prata om det som känns tungt med en god vän eller en familjemedlem kan vara väldigt hjälpsamt om man är deprimerad. Om du inte vet vem du kan prata med så kan en stödgrupp också vara väldigt hjälpsam. Att dela med dig av dina känslor är ett bra sätt för dig att känna dig mindre ensam.
7. Utmana dina negativa tankar – Försök att utmana dina negativa tankar. Fråga dig själv om de verkligen kan stämma och om de är rimliga att tro på. Försök att hitta bevis på att tankarna inte stämmer och att sanningen ser annorlunda ut.
8. Roliga och meningsfulla aktiviteter – Motivera dig själv till att göra aktiviteter som du vet att du har tyckt om och som du vet att du tyckte var roliga innan. Även om det kan kännas svårt i början så är detta ett bra sätt att hitta tillbaka till det som skänker glädje till dig.

Hur hjälper man någon med depression?

Det finns mycket du kan göra för att hjälpa en person i din omgivning som upplever besvär med depression.

1. Uppmuntra till professionell hjälp – Om du märker på någon i din omgivningen att de skulle behöva hjälp med sitt mående så kan du hjälpa dem att söka hjälp. Att fråga hur de mår och om de skulle vilja ha hjälp med att söka behandling är ofta allt som behövs för att de ska våga ta steget.
2. Lyssna aktivt – Att finnas där för någon som mår dåligt, och att ge dina fullständiga uppmärksamhet kan betyda väldigt mycket för någon som mår dåligt och kan ge dem en chans att berätta om sina besvär.
3. Visa stöd och förståelse – Genom att berätta för någon som mår dåligt att du finns där för dem och att det är okej att känna sig deprimerad kan du vara till stor hjälp för personen som mår dåligt.
4. Engagera personen i aktiviteter – Försök att bjuda med personen som mår dåligt till aktiviteter som du vet att personen brukade gilla och tycka var roligt. Allt från att gå på en promenad till att gå på bio kan vara en välbehövlig distraktion och en energigivande aktivitet för personen som mår dåligt.
5. Ge uppmuntran – Berätta för personen som mår dåligt att du tycker att det är bra att de vill prata och att du ser att de anstränger sig. Varje litet steg i rätt riktning är värt att berömma.

Välkommen att boka tid eller kontakta oss

Behöver du stöd och hjälp med ditt mående? Våra psykologkandidater finns här för dig. Boka enkelt via vår onlinetjänst och få en tid inom en vecka. Varmt välkommen!