• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Depression
• >
• Årstidsbunden depression

Årstidsbunden depression

Årstidsbunden depression är en typ av depression. Detta tillstånd präglas av en ihållande nedstämdhet som ses återkomma under specifika perioder av året. I de flesta fall tenderar nedstämdheten att framträda under årets mörkare månader.

Vad innebär årstidsbunden depression?

Årstidsbunden depression, även kallad depression med årstidrelaterade mönster, kan ses som en tydligare specifikation på den bredare diagnosen egentlig depression. Detta betyder att symtomen till stor del är densamma som andra former av depression och har varit närvarande i minst två veckor. För att en depression ska ses vara årstidsbunden ska man se ett samband mellan när depressionen uppstod och en viss tid på året. Det ska inte heller förekomma någon period av en längre nedstämdhet under andra delar av året. Vid årstidsbunden depression ser man även att depressionen upphör när det sker ett skifte i årstid, till exempel att det blir vår och att dessa årstidsbundna perioder av nedstämdhet är fler än andra perioder av nedstämdhet under livets gång.

Varför får man årstidsbunden depression?

Trots att man inte förstår de exakta mekanismerna bakom årstidsbunden depression tros minskat solljus vara en stor del av detta. Det finns teorier om att mörkare dagar kan påverka hur delar av vår hjärna fungerar, framför allt de som påverkar trötthet och sömn. Minskat solljus kan ses lura vår hypotalamus som i sin tur ökar vår utsöndring av sömnhormonet melatonin vilket gör oss tröttare under perioder av mer mörker.

Serotonin är en signalsubstans som ses påverka en mängd med upplevelser som vårt humör, minne och aptit. Låga nivåer serotonin har ett samband med depression. Här tror man att minskat solljus kan leda till lägre serotoninnivåer vilket sin tur kan leda till depressivitet.
Alla människor har olika gener vilket leder till varierande risk för att drabbas av depression över lag. Vår miljö och uppväxt är även detta som kan öka alternativt minska vår risk att utveckla psykisk ohälsa. Svåra erfarenheter, stress och traumatiska upplevelser kan vara en riskfaktor att utveckla depression senare i livet. En annan riskfaktor kan vara att bo långt norrut eller att ha D-vitaminbrist.

Symtom vid årstidsbunden depression

Depressioner kan se olika ut för olika individer. För att få diagnosen depression måste man se en påtaglig nedstämdhet och ett minskat intresse att engagera sig i aktiviteter man tidigare uppskattat.

• Nedstämdhet: en känsla av ledsamhet som förekommer under större delen av dagen. Hos vissa framför allt yngre personer kan även en ökad irritabilitet vara ett vanligt symptom.
• Apati: upplevelse av tomhet och en svårighet att känna känslor på ett sätt som man tidigare gjort.
• Minskat intresse: engagerar sig mindre i aktiviteter som man tidigare gillat och uppskattat som sport, hobbys. Kan tycka att det är svårt att fortsätta umgås med vänner och familj i samma utsträckning som man tidigare gjort.
• Förändrad aptit: minskad aptit och en svårighet att få i sig den näring man behöver alternativt en ökad aptit med ökat sug.
• Viktförändringar: en oförklarlig viktuppgång eller viktnedgång under en begränsad period.
• Sömnstörningar: sover onormalt mycket utan att känna sig utvilad eller nytillkomna svårigheter att få nog med sömn näst intill varje natt.
• Rastlöshet: svårigheter att sitta still och slappna av.
• Känsla av slöhet: svårt att aktivera kroppen och uttrycka sig på samma sätt som man tidigare kunnat.
• Svaghetskänsla: känsla av minskad energi och kroppslig svaghet.
• Känsla av värdelöshet: fixering på brister och obefogade skuldkänslor.
• Koncentrationssvårigheter: svårt att koncentrera sig på uppgifter och fatta beslut.
• Tankar på döden: återkommande tankar på döden, utveckling av en suicidplan eller en historia av tidigare självmordsförsök.
• Fysiska besvär: för många kan psykisk ohälsa visa sig i kroppsliga problem som magsmärtor, ont i nacken eller huvudvärk.

Testa om du har årstidsbunden depression

Ifall man upplever att du har perioder av nedstämdhet, lägre energi, minskad glädje, förändrad aptit eller sömn under samma period varje år kan det röra sig om en årstidsbunden depression. För att avgöra ifall det är en depression och få rätt hjälp kan man göra ett självskattningstest eller söka hjälp hos en vårdgivare för ytterligare bedömning.

Symtom – höst och vinterdepression

• Ökad sömn
• Ökat aptit och viktuppgång
• Ökad trötthet

Symtom – vår och sommardepression

• Minskad sömn
• Minskad aptit
• Ökad ångest
• Ökad irritabilitet

Tips och råd för att hantera årstidsbunden depression

• Aktivera dig och fokusera på att göra saker som får dig att må bra. Inom psykologin kallas dessa för positiva förstärkare. Detta kan vara att umgås med nära och kära, gå ut på en promenad eller träna. Det är viktigt att inte sätta för stora mål på en gång utan börja smått och jobba dig uppåt.
• Prata om dina svårigheter med andra som du litar på. Det är vanligt att känna skam i perioder man mår dåligt. När man går igenom svåra perioder är det som viktigast att söka stöd utifrån.
• Ät regelbundna måltider och se till att ge din kropp den näring den behöver.
• Rör på dig. Att träna ses vara ett naturligt sätt öka kroppens serotoninnivåer.
• Undvik alkohol och droger. Dessa substanser ses ha starka effekter på vårt mående och kan stå i vägen för en långsiktig förbättring.
• Var utomhus och ta in lite solljus. Att exponera sig för solljus ses även detta vara ett sätt att naturligt öka sina serotoninnivåer, det är såklart viktigt att göra detta på en måttlig nivå och inte utsätta sig för risker.

Behandling vid årstidsbunden depression

Vid årstidsbunden depression finns det en rad olika behandlingsalternativ. Psykologisk behandling eller psykoterapi som kognitivbeteendeterapi eller interpersonell psykoterapi kan hjälpa till att bygga positiva vanor och beteenden samtidigt som man utmanar förvrängda tankar du har om dig själv eller omvärlden. Psykoterapi kan vara ett sätt för dig att förbättra dina relationer och lära dig hantera stress.

Antidepressiva läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) ses öka halten av serotonin i hjärnan vilket kan minska depressiva symptom. Ett annat behandlingsalternativ är ljusterapi där man sitter nära en speciell ljuskälla. Denna behandling använder sig av ljus i syfte att öka serotoninhalten.

När ska jag söka hjälp?

Det är viktigt du söker hjälp om du misstänker att du har en årstidsbunden depression eller har haft perioder där du varit nedstämd. Det är desto viktigare om du upplever att du har en påtagligt nedsatt funktion och har svårt att hantera vardagen. Många kan känna skam inför sin situation, uppleva att det är otroligt svårt eller jobbigt att söka hjälp. Det är viktigt att veta att säsongsbunden depression är någonting som drabbar många, framför allt i Norden, likaväl som att det finns bevisade behandlingsmetoder som fungerar.

Referenser:

Serotonin: The natural mood booster – Harvard Health
https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/seasonal-affective-disorder/symptoms-causes/syc-20364651#symptoms
https://www.nhs.uk/mental-health/conditions/seasonal-affective-disorder-sad/overview/#:~:text=The%20main%20theory%20is%20that,in%20higher%20than%20normal%20levels
DSM- V
Yeom, J. W., Cho, C., Jeon, S., Seo, J. Y., Son, S., Ahn, Y., Kim, S. J., Ha, T. H., Cha, B., Moon, E., Park, D. Y., Baek, J. H., Kang, H., An, H., & Lee, H. (2021). Bipolar II disorder has the highest prevalence of seasonal affective disorder in early‐onset mood disorders: Results from a prospective observational cohort study. Depression and Anxiety, 38(6), 661–670. https://doi.org/10.1002/da.23153