Dystymi – kronisk depression
Dystymi, eller kronisk depression som det även kallas, är en form av långvarig nedstämdhet som ofta varar i många år. Det innebär att man känner sig trött, har låg energi, kan ha svårt att koncentrera sig och inte känner glädje i saker man tidigare tyckt om. Symptomen inte är lika allvarliga vid dystymi som vid depression, med dess långvarighet kan göra att det får stor påverkan på vardagen och livet.
Dystymi
Dystymi är en typ av depression som inte är lika intensiv som en ”vanlig” depression, men den varar mycket längre – ofta i flera år. Man känner sig ofta trött, låg och orkeslös, och kan ha svårt att känna glädje i saker som man tidigare tyckt om. Man kan också känna sig osäker, ha svårt att koncentrera sig och vara självkritisk. Till skillnad från en depression, där man kan ha svårt att fungera i vardagen, så är symtomen vid dystymi ofta mer ”lågmälda” och man klarar ofta delvis av att fungera i livet även om man generellt är låg.
En person som lider av kronisk depression kan ibland också drabbas av djupare depressioner, vilket kallas för ”dubbel depression”. Det innebär att den långvariga, mildare nedstämdheten från dystymin kan bli ännu värre och leda till en mer allvarlig depression. Under sådana perioder kan symtomen bli mycket mer intensiva, och personen kan känna sig helt överväldigad, tappa intresse för nästan allt och ha svårt att fungera i vardagen.
Vanliga symtom vid dystymi
- Långvarig nedstämdhet: Nedstämd eller deprimerad under en lång tid (minst två år), utan längre perioder av bättre mående eller maniska perioder.
- Låg energi och trötthet: Vara konstant trött eller orkeslös, även om man inte gjort något ansträngande. Det kan också vara svårt att komma igång med vardagliga aktiviteter.
- Negativ självkänsla: En känsla av att inte vara bra nog eller att inte vara värd något. Man kan känna sig värdelös eller inte känna sig lika kompetent som andra.
- Koncentrationssvårigheter: Man kan ha svårt att fokusera på uppgifter, tänka klart eller fatta beslut. Det kan kännas som att hjärnan är trög eller dimmig.
- Låg lust och minskat intresse för aktiviteter: Saker som man tidigare tyckt om att göra, som att träffa vänner eller utöva sina fritidsaktiviter, känns inte lika roliga eller lockande längre.
- Sömnproblem: Man kan ha svårt att sova, antingen att somna eller att sova hela natten, eller tvärtom känna att man sover för mycket och aldrig känner sig utvilad.
- Känslomässig avflackning: En känsla av att inte riktigt kunna känna starka känslor, vare sig positivt eller negativt. Det kan kännas som att livet är mer grått och färglöst.
- Ökad irritabilitet: Man kan bli mer lättirriterad eller frustrerad över småsaker, även om det egentligen inte finns något att vara arg över.
- Social isolering: Man kanske drar sig undan från vänner, familj och aktiviteter eftersom det känns tungt eller jobbigt att vara med andra.
Diagnoskriterier för dystymi
För att en diagnos av dystymi (eller kronisk depression, som det också kallas) ska ställas, måste vissa kriterier vara uppfyllda enligt diagnostiska riktlinjer som DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Här är de viktigaste kriterierna:
Långvarig nedstämdhet
En person måste ha varit nedstämd nästan hela dagen, mer dagar än inte, i minst två år (för barn och ungdomar kan perioden vara ett år). Under denna tid upplever personen också två eller fler av följande symtom:
Symptom på depression (minst två av följande):
- Låg självkänsla eller känsla av värdelöshet.
- Minskad energi eller trötthet.
- Svårigheter att koncentrera sig eller fatta beslut.
- Sömnproblem (antingen sömnsvårigheter eller att sova för mycket).
- Ändringar i aptiten (antingen minskad eller ökad aptit).
- Känsla av hopplöshet.
- Ökad irritabilitet eller svårigheter att hantera känslor.
Symtomen orsakar funktionsnedsättning
Symptomen måste orsaka signifikant lidande eller försämring i personens sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga livsområden.
Ingen historia av maniska eller hypomaniska episoder
Personen får inte ha haft några perioder med onormalt upphöjt humör eller hyperaktivitet (vilket skulle kunna tyda på bipolär sjukdom).
Symtomen ska inte bero på annan sjukdom eller medicinering
Dystymi får inte bero på andra medicinska tillstånd, som exempelvis sjukdom eller biverkningar från läkemedel.
Vad är kronisk dystymi?
Dystymi är en kronisk form av depression, vilket innebär att tillståndet varar under en längre tid. Det innebär att all dystymi är kronisk. En kronisk depression definieras som en period av nedstämdhet som är ihållande och oförändrat i minst två år. Till skillnad från en vanlig depression, som också kan pågå under flera år, är dystymi en låggradig form av depression, där symptomen är mildare men ändå ständigt närvarande och påverkar livet över tid.
Vanliga typer av depressioner
Dystymi är en form av depression, men det finns även andra vanliga typer av depressioner:
- Egentlig depression – Den vanligaste formen av depression och den man ofta syftar på när man pratar om depression. Egentlig depression har intensiva symtom som har en stor påverkan på vardagen.
- Årstidsbunden/säsongsbunden depression – Depression som uppstår vid vissa tider på året, ofta vintertid.
- Förlossningsdepression – Depression som kan drabba föräldrar efter att deras barn fötts.
Dystymi och GAD
Dystymi och GAD är två olika tillstånd, men de kan förekomma tillsammans. Dystymi är en långvarig, låggradig depression med symtom som nedstämdhet, låg energi och hopplöshet. GAD innebär konstant, överdriven oro och ångest. Även om de är olika tillstånd, kan personer med dystymi ofta också uppleva ångest, och de med GAD kan känna sig nedstämda. Då dystymi är ett långvarigt tillstånd av nedstämdhet är det inte ovanligt att man även samtidigt har annan problematik som exempelvis GAD.
Läs vidare om GAD.
Vad är det som orsakar dystymi?
• Ärftlighet: Om någon i familjen har haft depression, är risken högre att du också får det.
• Stress och trauma: Långvarig stress eller jobbiga upplevelser, som en otrygg barndom, förlust eller hög stress, kan trigga dystymi.
• Social isolering: Känslor av ensamhet eller att inte ha stöd runt omkring sig förvärrar ofta symptomen.
• Tidigare depressioner: Om du har haft depression tidigare, ökar risken att utveckla dystymi.
• Negativa tankemönster: Om du ofta känner dig värdelös eller ser på världen på ett negativt sätt kan det bidra till att dystymi utvecklas.
Tips vad du själv kan göra för att lindra dystymi
1. Ta stöd av vänner och familj
Att prata med nära personer kan minska känslor av ensamhet och ge emotionellt stöd, vilket kan hjälpa när man mår dåligt.
2. Skapa en hållbar daglig rutin
Ha en enkel och realistisk rutin som inkluderar sömn, mat och fysisk aktivitet. Sätt inte för höga krav, utan fokusera på det mest nödvändiga för att inte ställa för höga krav på dig själv och konstant känna dig besviken på din förmåga. Det kan innebära att man tar en promenad istället för att träna, lagar enkel mat och endast gör de viktigaste sysslorna i hemmet.
3. Minska stress
Minska stress genom att prioritera viktiga uppgifter och ge dig själv tid för avkoppling. Stress kan förvärra depressionen och kan göra det svårare att hantera känslor.
4. Undvik alkohol och droger
Alkohol och droger kan ge tillfällig lindring men förvärra symtomen på lång sikt. Att undvika dem hjälper till att stabilisera humöret.
5. Håll fast vid eller hitta saker som ger dig glädje
Gör saker som ger dig glädje eller gör det som tidigare gjorde dig glad, även om det är svårt.
6. Sök hjälp
Att prata med en psykolog eller annan sjukvårdspersonal kan ge stöd och verktyg för att bättre hantera depression och svåra känslor.
Dystymi och kopplingar till andra psykiska tillstånd och diagnoser
Då dystymi är ett långvarigt tillstånd av nedstämdhet är det inte ovanligt att man samtidigt har annan psykisk ohälsa som till exempel ångesttillstånd. Man kan i sin dystymi utveckla annan psykisk ohälsa, exempelvis social isolering till följd av dystymi kan leda till att man utvecklar social ångest. Man kan även utveckla dystymi till följd av annan psykisk ohälsa, exempelvis obehandlad PTSD och hög stress. Även personer med ADHD löper en högre risk för att utveckla psykisk ohälsa, bland annat dystymi.
Självmordstankar och dystymi
En person som lider av dystymi löper större risk för självmord än de som inte lider av depression. Personer som har dystymi kan även drabbas av perioder av djupare depression vilket ökar risken ytterligare för suicidala beteenden. Om du har självmordstankar är det viktigt att du ber om hjälp och får behandling för din dystymi. Om du mår så dåligt att du känner du inte orkar mer och har tankar på att avsluta ditt liv måste du ringa 112!
Vanliga behandlingsmetoder mot dystymi
Dystymi, eller långvarig depression, behandlas vanligtvis med en kombination av terapi och medicinering, beroende på individens behov och symptomens svårighetsgrad.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
KBT är en effektiv psykoterapeutisk metod som används vid behandling av dystymi. Den fokuserar på att förändra negativa tankemönster och beteenden som kan bidra till depressiva symtom. Målet är att hjälpa personen att bli medveten om sina tankar och känslor och att utveckla mer realistiska och positiva sätt att tänka.
I KBT-behandling mot dystymi kan man exempelvis arbeta med:
Identifiera negativa tankar: Psykolog kan hjälpa en att upptäcka automatiska negativa tankar (som ”Jag är värdelös” eller ”Inget kommer att bli bättre”) och förstå hur dessa påverkar känslor och beteenden.
Omstrukturering av tankar: Genom att utmana dessa negativa tankar kan man lära sig att ersätta dem med mer realistiska och positiva tankar. Till exempel kan man tänka ”Jag har haft svåra perioder tidigare, men jag har också överlevt dem”.
Beteendeförändring: KBT hjälper också till att förändra negativa beteendemönster. Om man exempelvis undviker aktiviteter för att man känner sig deprimerad, uppmuntras man att småningom engagera sig i dessa aktiviteter igen, vilket kan skapa positiva erfarenheter och bryta negativa spiraler.
Läkemedel och mediciner mot dystymi
Antidepressiva läkemedel
Vid mer allvarliga fall av dystymi eller om KBT inte ger tillräcklig lindring kan antidepressiva läkemedel, som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), ordineras. Dessa läkemedel påverkar hjärnans signalsubstanser och kan hjälpa till att stabilisera humöret.
Välkommen att boka tid eller kontakta oss
När ska man söka hjälp för dystymi? Våra psykologkandidater finns här för dig. Boka enkelt via vår onlinetjänst och få en tid inom en vecka. Varmt välkommen!
Boka terapi Kontakta oss