Förlossningsdepression
Att bli förälder är en stor omställning, och för vissa kan tiden efter förlossningen präglas av nedstämdhet, ångest och känslor av otillräcklighet. Förlossningsdepression är vanligare än många tror och kan drabba både mammor och pappor. Det viktigaste är att du inte är ensam – hjälp finns att få. Här går vi igenom symtom, orsaker och vad du kan göra för att må bättre.
Vad är förlossningsdepression?
Förlossningsdepression är en depression som drabbar nyblivna föräldrar. Namnet hänvisar till den särskilda kontexten i vilken depressionen uppstår, snarare än att beskriva en särskild sorts depression. Tillståndet, som även kallas postpartumdepression, kännetecknas av nedstämdhet, ångest och trötthet samt skam och sorgsenhet över att inte känna den stora lycka som att få ett nyfött barn ”ska” ge. Många talar om baby blues och hänvisar till den tillfälliga nedstämdheten efter att ha genomgått en förlossning. Förlossningsdepression kan liknas vid det tillstånd som uppstår när baby blues inte går över, utan istället fortsätter intensivt och försämrar förälderns förmåga att fungera i vardagslivet.
Varför får man förlossningsdepression?
Förlossningsdepression uppstår som konsekvens av en mängd potentiella faktorer. Det finns många olika hypoteser om sociala, fysiska och psykologiska faktorer som påverkar utfallet – men de som i forskning verkar stå stadiga är: kvinnans psykologiska anpassning innan och under graviditet och i något lägre påverkansgrad erfarenheter av tidigare psykisk ohälsa.
Några andra vanliga bidragande faktorer till förlossningsdepression är:
- Hormonella förändringar. Våra hormoner påverkar oss i ett direkt led och kan göra oss t.ex. mindre stresståliga och mer emotionellt sårbara efter förlossningen. Hormoner spelar förmodligen en stor roll för just utvecklandet av depression också. Forskning visar att depressioner är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män, och särskilt vanligt när kvinnliga reproduktiva hormoner är i farten. Det är till exempel i samband med att man börjar menstruera i tonåren, innan klimakteriet, under graviditet och precis efter förlossning.
- En svår graviditet och/eller förlossning. Att under en längre tid må dåligt, eller uppleva stor värk och smärta på grund av sin graviditet kan minska glädjen kring att få ett barn.
- Tidigare erfarenheter av depression, ångest eller annan psykisk sjukdom som till exempel ätstörningar.
- Andra allmänna sårbarhetsfaktorer som hög stress, sömnsvårigheter, att graviditeten var oplanerad och plötslig, en svår ekonomisk situation, att bli ensam i sitt föräldraskap och bristande socialt stöd är generella riskfaktorer för att bli nedstämd.
Är det vanligt med förlossningsdepression?
Ja – det är vanligt med förlossningsdepressioner! Du som känner dig nedstämd och uppgiven är inte ensam. I Sverige är siffran omkring 13%. Siffror från USA påvisar att mellan 10-20 % av alla nya mödrar drabbas av postpartumdepression. Litteraturen menar att siffran är lika hög i olika länder, kulturer, etniska grupper, religioner, samhällsklasser och utbildningsnivåer.
Diagnoskriterier för förlossningsdepression
Diagnoskriterier för förlossningsdepression är de samma som vid depression, med tillägget att det inträffar hos en person som blivit en förälder inom de närmsta månaderna.
Övergripande handlar diagnoskriterier vid depression om nedstämdhet, minskad aktivitet och avsaknad av energi. I mer specifika symtom nämns bland annat obefogad självkritik, återkommande tankar på död, självskadebeteende, beslutsångest, nedsatt koncentration, sömnproblem och förändrad matlust. Depression kan te sig olika hos olika personer, och en deprimerad person behöver inte känna igen sig i samtliga symtom.
Baby blues är en normal reaktion på den omvälvande händelse man varit med om vid barnafödande, och hormonförändringar som kommer av det. Baby blues går över naturligt inom två veckor. Det kan liknas vid en mildare version av förlossningsdepression där man tillfälligt kan känna sig ur balans, nedstämd eller ha svårt att sova.
5 möjliga symtom vid förlossningsdepression
Utöver de generella depressionssymtomen som till exempel ihållande nedstämdhet, brist på energi, humörsvängningar och koncentrationssvårigheter kan förlossningsdepression visa sig genom..
- Svårigheter att känna glädje, särskilt kring barnet.
- Ångest och oro, även kring barnets psykiska hälsa.
- Skuldkänslor och otillräcklighetskänslor som förälder.
- Sömnstörningar, även när barnet sover.
- Upplevda svårigheter med att knyta an till barnet.
Hur länge pågår en förlossningsdepression
Med rätt behandling och stöd tillfrisknar många från förlossningsdepression inom några månader! Ju tidigare man söker hjälp och får behandling, desto snabbare mår man bättre. För en del tar det längre tid, och utan behandling kan symtomen fortgå i många månader.
Förlossningspsykos
En förlossningspsykos är ett ovanligt och allvarligt tillstånd som handlar om att efter en förlossning få en psykos. Omgivningen kan tillexempel uppleva det som att man börjar säga konstiga saker. Om du eller någon i din omgivning har symtom på förlossningspsykos ska du söka vård på en psykiatrisk akutmottagning.
Tillståndet kännetecknas av att till exempel ha:
- Vanföreställningar och hallucinationer– uppfattar tillvaron annorlunda, t.ex. känna sig förföljd eller höra röster eller ljud som ingen annan hör.
- Tankestörningar – ha osammanhängande tankar, snabbt tappa fokus, bli förvirrad
- Humörsvängningar – snabba pendlingar i sinnestillståndet, uppvarvad och/eller ångest och paranoia.
- Energi i obalans– antingen överdriven energi eller total passivitet.
Skillnad mellan förlossningsrädsla och förlossningsdepression
Förlossningsdepression handlar om nedstämdhet och svårigheter med att känna glädje efter en förlossning. Förlossningsrädsla handlar om ångest och oro inför en förlossning. Det kan innefatta:
- Fysiska ångestsymtom som till exempel svettningar, tryck över bröstet eller förhöjd puls vid samtal om förlossning
- Undvikande av tankar på förlossning
- Stark känsla av kontrollbehov kopplat till förlossningen
- Överdriven mängd tankar kring förlossning. Ofta handlar tankarna om förlossningssmärtan, att något dåligt ska hända barnet, att förlora kontroll eller att bli lämnad ensam.
- Känsla av uppgivenhet och hopplöshet inför förlossningen.
Rädsla är en naturlig och rimlig reaktion i en krävande situation. Det är vanligt att känna viss nervositet och övergående rädsla kopplat till att föda ett barn. Mer intensiva, påtagliga och starka förlossningsrädslor upplever omkring 10% av föderskor enligt nordiska siffror. Partners till födande kan också uppleva stark förlossningsrädsla.
Förlossningsdepression hos män och anhöriga
Depression efter födsel kan också drabba den icke-födande föräldern. I en svensk studie från 2020 var siffran för depression hos nyblivna pappor i Sverige omkring 8%, och vid fråga om upplevda depressiva symtom var siffran så hög som omkring 20%.
Riskfaktorer för att utveckla förlossningsdepression som partner kan till exempel vara:
- En negativ självbild.
- En oro för att inte räcka till i sitt föräldraskap, rädsla för att göra andra besvikna.
- Negativa erfarenheter från egen barndom och egna föräldrar.
- En övertro till andras föräldraskapsförmåga.
- Att ens partner själv lider av förlossningsdepression.
Hur behandlar man förlossningsdepression?
Förlossningsdepression behandlas vanligen med psykologisk behandling och läkemedel. KBT och IPT är det som enligt Socialstyrelsen är rekommenderat vid depressioner.
Interpersonell terapi (IPT) fokuserar på relationer och dess påverkan på individens mående. En grundtanke är att psykisk ohälsa kan skapa problem i mellanmänskliga relationer, och att problem i mellanmänskliga relationer kan ge psykisk ohälsa. Terapiformen är också utformad för att hantera nya roller – som till exempel föräldraskapet är.
Antidepressiva läkemedel är också en vanlig behandling av depression, så även förlossningsdepression. Genom medicinering kan vardagen kännas lättare.
KBT vid förlossningsdepression
En KBT-behandling för postpartumdepression ska anpassas efter varje individs behov, men i översiktliga termer skulle en behandling kunna sägas bestå av 5 delar.
- Information om förlossningsdepression:
Ofta inleds behandlingen med att samtala om måendet för att normalisera upplevelsen och minska känslor av skam och skuld. - Arbeta med tankar:
Problematisera självkritiska tankar och/eller katastroftankar kring föräldraskapet. Arbeta med att få till mer hjälpsamma tankar kring sig själv och situationen. - Arbeta med känslor:
Lära sig strategier för att hantera sin ångest och stress. Det kan till exempel handla om andningsövningar, avslappningsövningar, acceptans-övningar eller strategier för att minska perfektionistiska tendenser. - Arbeta med beteenden:
Ofta arbetar psykologen och patienten tillsammans fram ett schema och en struktur för vilka aktiviteter en dag borde innehålla. Då inkluderar man beteenden som ger glädje och energi, och försöker hitta en balans mellan vila och aktiviteter. Det kan också handla om att initiera beteenden som stärker anknytningen till barnet. - Arbeta med relationer:
Dels arbeta med relationen till eventuell partner och andra stödpersoner, och i sina nya relationer som förälder. Till exempel kan det handla om att arbeta med att uttrycka önskemål och behov, kommunikationsförmåga och att ha mycket närvarande tid med sitt barn.
Tips för att lindra din egen förlossningsdepression
- Ta emot hjälp!
Ett socialt stöd är viktigt för att må bra psykiskt. Berätta för andra att du mår dåligt och våga be om hjälp både med praktiska saker och att ha någon som lyssnar på dig. Det kan göra så att situationen känns lite tryggare, och lite mindre stressande. - Ta hand om kroppen!
Fysisk aktivitet, frisk luft och att försöka sova enligt en återkommande rutin är gynnsamt för både fysisk och psykisk hälsa. Det kan vara svårt att sova som nybliven förälder – försök i så fall få tid till avslappning genom till exempel andnings- eller avslappningsövningar. Några minuter är bättre än inga minuter. - Ta hand om dig själv!
Försök hitta små stunder där du kan få egentid och unna dig något du tycker om – ett långt bad, att lyssna på din favoritmusik, eller något annat. Kanske kan du be någon att vara barnvakt en stund så att du får ta hand om dig själv?
När bör man söka hjälp för förlossningsdepression?
Några signaler på att det är dags att söka professionell hjälp för din förlossningsdepression hos en terapeut är att..
- Du känt dig nedstämd majoriteten av tiden under dagarna i flera veckors tid
- Att du lider av stark ångest eller andra känslor som är svåra att hantera
- Att ditt mående förlamar dig i ditt vardagsagerande
- Att ditt mående hindrar dig från att känna dig nära eller knyta an till ditt barn.
Obs! Om du upplever att ditt barn känns främmande eller skrämmande eller får tankar om att skada dig själv eller ditt barn ska du söka omedelbar hjälp via akuten eller akutpsykiatrin.
Kontakta oss Boka terapiReferenser:
Psouni, E., & Eichbichler, A. (2020). Feelings of restriction and incompetence in parenting mediate the link between attachment anxiety and paternal postnatal depression. Psychology of Men & Masculinities, 21(3), 416–429. https://doi.org/10.1037/men0000233
Bok: Postpartum depression for dummies. Länk: https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=lWyS6Tj7DrEC&oi=fnd&pg=PR19&dq=how+many+get+ppd&ots=77z4SjNEBx&sig=iJYoEOzKWZgs-vGvYaFumDux-do&redir_esc=y#v=onepage&q=how%20many%20get%20ppd&f=false
SBU – Psykologisk behandling av postpartumdepression. Länk:
https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/psykologisk-behandling-av-postpartumdepression/
Vårdprogram för Depression post partum. Länk:
https://vardgivare.regionkalmar.se/globalassets/vard-och-behandling/psykisk-halsa/vardprogram-depression-post-partum/vardprogram-post-partum-depression.pdf
1177 om förlossningspsykos.
https://www.1177.se/Ostergotland/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression-i-samband-med-att-du-far-barn/
Egenvårdsprogram för välmående under graviditet och spädbarnstiden. Skriver en text om rädsla inför förlossning + självhjälpsprogram digitalt. Länk:
https://www.mielenterveystalo.fi/sv/egenvard/egenvardsprogrammet-valmaende-under-graviditeten-och-spadbarnstiden/radsla-infor