• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Depression
• >
• Vårdepression

Vårdepression

För många förknippas våren ofta med energi och glädje, men för vissa kan den här perioden istället leda till nedstämdhet och orkeslöshet. Detta kallas för vårdepression och är en form av säsongsbunden depression som uppstår när ljuset och årstiden förändras.

Vad är vårdepression?

Till skillnad från vinterdepression, där ljusbrist är den främsta utlösande faktorn, uppstår vårdepression när ljuset ökar.

Den snabba förändringen i dagsljus kan skapa obalans i kroppens biologiska rytm, den inre klocka som reglerar sömn, hunger och energinivåer, och påverkar hormoner som melatonin och serotonin.

Symtomen uppträder under våren och avtar under andra delar av året. Vårdepression är alltså mer än ”lite vårtrötthet”. Det handlar om ett depressivt tillstånd som kan påverka vardagen, studierna och relationerna.

Läs mer om årstidsbunden depression

Symtom på vårdepression

Symtomen liknar dem vid depression, men uppstår specifikt under våren och kan vara kopplade till förändringar i ljus, dygnsrytm och hormonsystemet.

Vanliga symtom innefattar:

• Nedstämdhet eller sänkt sinnesstämning: Tillvaron kan kännas tyngre och mer färglös än vanligt, med svårighet att hitta energi eller hopp.
• Svårigheter att fokusera: Tankarna kan kännas grumliga och det kan vara svårt att hålla fokus under längre perioder.
• Minskad energi och motivation: En tydlig orkeslöshet och svårighet att få upp och behålla motivationen är vanlig.
• Sömnstörningar: Det är vanligt med svårigheter att somna eller orolig sömn vid vårdepression.
• Förändrad aptit: Både ökad och minskad aptit förekommer. Vissa får mer sötsug, medan viktminskning är vanligare vid vårdepression än vid vinterdepression.
• Ångest eller irritabilitet: Vårdepression kan visa sig mer som oro och rastlöshet än som passiv nedstämdhet.
• Social tillbakadragenhet: Du kan isolera dig, tacka nej till sociala aktiviteter och uppleva att saker som vanligtvis ger glädje känns meningslösa eller överväldigande.

Vad orsakar vårdepression?

Den exakta orsaken till vårdepression är inte helt fastställd.

Forskning visar att den snabba ökningen av dagsljus på våren kan skapa obalans i kroppens biologiska klocka och påverka melatonin, vilket kan störa sömn och dygnsrytm.

Även serotonin, som påverkar stämningsläget, kan förändras när ljuset skiftar snabbt. Efter en vinter med mindre fysisk aktivitet och social kontakt kan sårbarheten för nedstämdhet också öka.

Vårdepression är ovanligare hos barn men vanligare hos tonåringar och unga vuxna. Både genetisk känslighet och livsstilsfaktorer som sömnvanor, kost och motion har betydelse för risken att utveckla symtom.

Vad är skillnaden på vårdepression och vårtrötthet?

Vårtrötthet är vanligt när kroppen ställer om till längre och ljusare dagar.

Man kan känna sig trött, ofokuserad och orkeslös under en period, och hos vissa kan pollenallergi förstärka tröttheten. Besvären är övergående och påverkar sällan vardagen nämnvärt.

Vårdepression är mer omfattande och innebär ihållande nedstämdhet, minskad energi samt förändrad sömn eller aptit. Den påverkar livsglädje och funktionsförmåga i vardagen och kan behöva behandlas, till exempel med terapi eller medicin.

Hur länge pågår det?

Hur länge vårdepression varar kan variera.

Besvären brukar börja när ljuset förändras på våren och kan sträcka sig från tidig vår till försommaren. För många går symtomen över inom några veckor till ett par månader, och det är vanligt att olika symtom avtar i olika takt.

Behandling av vårdepression

Det finns flera behandlingsalternativ vid vårdepression:

Terapi

Psykoterapi, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), har visat sig vara effektiv.

I terapin arbetar man bland annat med att förstå och förändra tankemönster samt att skapa struktur i vardagen. Ett vanligt terapeutiskt inslag är beteendeaktivering, vilket innebär att stegvis komma igång med aktiviteter som kan förbättra måendet och minska symtomen.

Medicinering

Vid mer uttalade besvär kan behandling med antidepressiv medicin vara aktuell. För vissa ger en kombination av terapi och medicinering bäst effekt, men vilken behandlingsform som passar bäst varierar från person till person.

Livstilsfaktorer

Livsstilsfaktorer kan också göra stor skillnad, till exempel genom:

• Regelbundna sömnrutiner för att stabilisera dygnsrytmen
• Daglig utevistelse för att få naturligt ljus
• Fysisk aktivitet, som har visat tydlig antidepressiv effekt och i vissa studier varit jämförbar med medicin vid mild till måttlig depression

Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?

Hos oss får du samtalsstöd och praktiska verktyg för att hantera nedstämdhet och orkeslöshet. Vi hjälper dig att kartlägga ditt mående, se mönster och förstå vad som påverkar hur du mår.

Vi arbetar tillsammans, steg för steg, med fokus på att du ska må bättre och hitta strategier som fungerar i din vardag.

Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.