Flyktbeteende
Flyktbeteende är en naturlig reaktion på rädsla och obehag, men kan med tiden bli ett hinder i vardagen. Här går vi igenom vad flyktbeteende är, varför det uppstår och när det kan bli ett problem.
Vad är ett flyktbeteende?
Flyktbeteende innebär att en person undviker eller drar sig undan situationer, tankar eller känslor som väcker ångest eller obehag. Det är i grunden en naturlig skyddsreaktion: när vi känner rädsla vill vi instinktivt ta oss bort från det som känns hotfullt och söka trygghet.
Problemet uppstår när hjärnan inte kan skilja mellan verkliga faror och sådant som bara upplevs som hot. Då kan vi börja fly från situationer som egentligen inte är farliga, men som ändå väcker starka känslor. På sikt kan detta leda till att man undviker sådant man både vill och behöver göra.
Flyktbeteenden är vanliga vid psykisk ohälsa som depression, ADHD, EIPS (borderline) och bipolär sjukdom, där obehagliga känslor ofta blir så intensiva att undvikande känns som den enda möjliga lösningen, trots att det ofta förstärker problemen.
Vanliga tecken på flyktbeteenden
Ibland vill vi fly från det som händer runt omkring oss, men lika ofta är det våra egna tankar och känslor som känns för svåra att stå ut med. När obehaget blir för starkt kan vi ta till olika former av flyktbeteenden för att slippa känna:
1. Lämna situationen fysiskt
När vi redan befinner oss i en situation som börjar väcka ångest kan flykten bestå i att helt enkelt gå därifrån. Det kan handla om att avbryta ett möte, kliva av bussen i förtid eller lämna rummet mitt i en diskussion.
2. Undvika situationer i förväg
Ibland vet vi redan på förhand vilka sammanhang som brukar väcka obehag. Då kan flykten ta formen av att vi helt undviker dem. Det kan bero på tidigare negativa erfarenheter eller att bara tanken på situationen skapar ångest. Exempel är att stanna hemma från sociala aktiviteter, inte gå till skolan vid muntliga presentationer eller skjuta upp att söka jobb.
3. Dra sig undan mentalt
Vissa situationer går inte att lämna, och då kan flykten istället ske inombords. Man försöker distrahera sig eller stänga av för att slippa känna efter. Det kan vara att titta på serier för att slippa orostankar, dricka alkohol för att dämpa känslor eller bortförklara sådant som varit jobbigt.
Vad orsakar flyktbeteenden?
Flyktbeteenden är vanliga vid tillstånd som depression, bipolär sjukdom, EIPS (borderline), olika former av ångestproblematik samt ADHD. När man mår psykiskt dåligt präglas vardagen ofta av intensiva tankar och känslor som känns svåra att hantera. Undvikande blir då ett sätt att försöka få kontroll, särskilt när andra, mer hjälpsamma strategier saknas.
Om flykten till exempel sker genom alkohol, spel eller andra starkt belönande beteenden finns en risk att den på sikt utvecklas till ett missbruk, vilket ytterligare kan förvärra problemen.
Flyktbeteenden i relationer
När flyktbeteenden används i nära relationer kan det få tydliga negativa följder. Relationer väcker ofta starka känslor – både glädje, oro, ilska och rädsla – och det uppstår lätt situationer som känns svåra att hantera. För att skydda sig själv eller andra kan man då börja undvika samtal, dra sig undan eller stänga av känslomässigt.
Det är särskilt vanligt om man är rädd för att bli sårad eller att själv såra någon. Tidigare erfarenheter, som att ha blivit sviken eller avvisad, kan göra det ännu svårare att möta känsliga situationer öppet, vilket ökar risken att flyktbeteenden tar över i relationen.
Hur kan jag bryta mitt flyktbeteende?
Att bryta ett flyktbeteende innebär att våga närma sig det som känns obehagligt, träna på att stå ut med känslorna och välja handlingar som är hjälpsamma på lång sikt, även om det leder till mer ångest på kort sikt. För att lyckas behöver man först förstå sitt eget mönster: vilka situationer man undviker, vilken funktion undvikandet fyller och vilka konsekvenser det får i livet.
Det finns flera terapiformer som kan vara till hjälp, bland annat:
PDT (psykodynamisk terapi)
I PDT arbetar man ofta med att öka förståelsen för sig själv och hur tidigare erfarenheter påverkar ens sätt att fungera idag. Man kan också få hjälp att komma i kontakt med känslor som tidigare har tryckts undan och att hantera dem på ett mer konstruktivt sätt.
KBT (kognitiv beteendeterapi)
Inom KBT får man lära sig hur ens problem vidmakthålls och hur de tar sig uttryck i just ens eget liv. KBT bygger på att beteenden, tankar och känslor påverkar varandra. Genom att förändra sina beteenden kan även tankar och känslor förändras. Detta sker bland annat genom beteendeexperiment – att testa nya sätt att agera – och genom exponering, där man stegvis närmar sig det som väcker obehag.
Vid fobier är KBT med exponering den metod som har starkast vetenskapligt stöd. Behandlingen kan även innehålla strategier för att hantera oro, ältande och rikta uppmärksamheten mot det som är mer hjälpsamt.
ACT (Acceptance and Commitment Therapy)
I ACT tränar man på att acceptera sina tankar och känslor utan att döma dem, och på att tydliggöra vad som är viktigt i livet. Fokus ligger på att agera i linje med sina värderingar istället för att låta flyktbeteenden styra och begränsa vardagen.
Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?
Söker du stöd kring flyktbeteenden kan våra blivande psykologer vara till hjälp. Vi på Studentpsykologerna erbjuder snabba tidsbokningar inom en vecka och det är enkelt att boka via vår onlinetjänst. Vi finns här för att stötta dig längs vägen – välkommen att boka tid!
Boka terapi Kontakta ossStudentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.