• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Fobier
• >
• Akrofobi

Akrofobi – rädsla för höga höjder

Akrofobi, även kallad höjdskräck, innebär en stark och intensiv rädsla för höga höjder, som att befinna sig i en hög byggnad eller stå på en stege. I denna artikel kommer vi att utforska dess orsaker, symtom och möjliga behandlingar för denna fobi.

Vad är akrofobi?

Akrofobi är en specifik fobi som kännetecknas av en intensiv och irrationell rädsla för höga höjder. Detta kan omfatta allt från att befinna sig i en hög byggnad, stå på en stege, korsa en bro eller stå på en balkong.

Akrofobi kan dels innebära att rädslan uppstår när man faktiskt befinner sig på dessa platser men kan även uppstå vid endast tanken på dem, ofta i en grad som inte är proportionerlig till den faktiska fara som objektet utgör. Rädslan medför ofta att personen undviker dessa platser. För att klassificeras som en fobi krävs det att rädslan är varaktig över tid, ofta i minst sex månader.

Symtom vid akrofobi

Akrofobi kan orsaka ett flertal symtom, som kan variera i intensitet beroende på individen och graden av fobin. Här är en lista på de vanligaste symtomen vid akrofobi:

Ångest: Personen med akrofobi känner ofta en intensiv rädsla och ångest vid tanken på, synen av eller när denne befinner sig på en hög plats. Rädslan kan utlösas inte bara av att faktiskt vara på hög höjd, utan även av att se en hög plats på avstånd eller bara tänka på att behöva gå upp någonstans. Det är vanligt att personen upplever panik i sådana situationer, framförallt om det finns en känsla av att vara fast eller inte kunna ta sig därifrån. 

Läs vidare om ångest.

Här kan du göra vårt test för ångest online.

Fysiska symtom: När kroppens ångest respons aktiveras kan det resultera i att ett flertal olika fysiska symtom uppstår. 

• Hjärtklappning 

• Svettningar 

• Yrsel 

• Skakningar 

• Illamående 

• Andnöd 

Flykt-och undvikandebeteende: Som ett sätt att hantera sin rädsla utvecklar personer med fobi ofta flykt och undvikande beteenden. Detta innebär att aktivt undvika situationer eller platser där man kommer i kontakt med höjder för att minska ångesten. Detta kan innebära att undvika exempelvis utsiktsplatser, balkonger eller broar. På sikt kan detta leda till en begränsad vardag och isolering. 

Vad orsakar akrofobi?

Det kan finnas fler orsaker till att en person utvecklar akrofobi. Genetik kan vara en orsak, då personer kan ha en ärftlig sårbarhet som ökar deras benägenhet att utveckla ångestrelaterade tillstånd, som fobier. Om man exempelvis har en anhörig som har akrofobi är det heller inte ovanligt att man lär sig samma beteenden och associerar höjder med rädsla.

En annan möjlig orsak är att vår uppfattning av höjder anpassats evolutionärt för att skydda oss från farliga fall. Sedan kan negativa eller traumatiska upplevelser kopplade till höjder bidra till att fobin utvecklas. Detta kan exempelvis innebära att man ramlat från en hög plats, bevittnat någon annan falla eller varit med om en situation på hög höjd som framkallat mycket obehag. Sådana upplevelser kan skapa starka minnen och associationer mellan höjd och fara.

Behandling av akrofobi

Akrofobi behandlas främst med kognitiv beteendeterapi (KBT) där en central del av behandlingen är exponeringsterapi. Det är en effektiv behandlingsform för fobier och innebär att man gradvis utsätts för det som man är rädd för, i detta fall höjder. Eftersom fobier ofta leder till att man undviker sådana situationer, gör det att man aldrig får möjligheten att lära sig att det oftast inte är något farligt som faktiskt händer. Genom att stanna kvar i situationerna som framkallar rädslan lär man sig på sikt att hantera känslorna och ångesten.  

Läs vidare om KBT och KBT online.

Vid akrofobi kan man exempelvis börja med att titta på bilder tagna från höga byggnader, se videoklipp av personer som klättrar eller går på smala broar, och på sikt kanske själv stå på en balkong eller använda en stege. Det viktigaste är att processen sker gradvis och att man börjar arbeta med det som känns minst obehagligt.

Virtuell verklighetsbaserad exponering (Virtual Reality Exposure Therapy, VRET) har vuxit fram som ett behandlingsalternativ för fobier och kan vara hjälpsamt om verklig exponering känns för överväldigande att börja med. Med hjälp av denna teknik kan man uppleva realistiska men simulerade höjder, som exempelvis att gå över en bro. Detta ger en känsla av att befinna sig på en hög höjd, men i en trygg och kontrollerad miljö.

Tips för att hantera din höjdskräck

Om du har akrofobi finns det flera saker som du tillfälligt kan göra för att minska ångesten:

• Förstå dina symtom: Ett viktigt steg är att förstå att ångestreaktionen i sig är en normal del av hur kroppen fungerar. När vi befinner oss i situationer vi upplever som hotfulla reagerar kroppen med att aktivera det sympatiska nervsystemet, även kallad kamp-och flyktresponsen. Detta gör att man kan uppleva symtom som hjärtklappning, yrsel och svettningar. Det är viktigt att påminna sig om att det är kroppens automatiska sätt att reagera på något den uppfattar som hotfullt, en gammal överlevnadsmekanism som vill skydda dig, även om det inte finns någon verklig fara. 

• Ta små steg: Att börja med att utsätta dig för små, hanterbara situationer kopplade till höjder kan även vara hjälpsamt. Det kan exempelvis innebära att kolla på bilder och videos av höjder. När du känner dig redo kan du ta nästa steg, som att kanske ta en hiss några våningar upp. Genom att stanna kvar lär sig kroppen att inget farligt händer och tillslut bryts kopplingen mellan höjder och fara. Efteråt kan du reflektera över vad som faktiskt hände och hur det kändes.  

• Fäst blicken på stabila objekt: När du är i en situation där höjden framkallar ångest kan det vara hjälpsamt att rikta din blick mot horisonten eller ett stillastående föremål nära dig. Genom att titta rakt fram istället för nedåt kan det minska yrsel. Om det känns överväldigande, se om du kan sätta dig ner en stund, det är bättre att stanna upp och låta kroppen vänja sig vid situationen än att fly ifrån den. Det kan även vara hjälpsamt att distrahera tankarna med att i huvudet exempelvis nämna olika frukter, färger eller länder. På så sätt tar det bort fokus från obehagliga kroppsliga symtom. 

• Avslappningstekniker: Avslappningstekniker som djupandning, meditation och progressiv muskelavslappning kan även vara hjälpsamma för att minska ångesten och de fysiska symtomen.  

• Ta hand om dig själv:  Utöver de strategier som fokuserar direkt på att hantera höjdrädsla är det också viktigt att ta hand om dig själv i vardagen. Saker som att få tillräckligt med sömn, äta en balanserad kost och röra på sig regelbundet kan ha stor inverkan på den allmänna psykiska hälsan. Det betyder inte att dessa vanor löser problemet i sig, men de kan vara ett stöd i processen och ge goda förutsättningar. Det är också viktigt att bemöta dig själv med förståelse och självmedkänsla. Att acceptera att rädslan finns där, utan att döma dig själv, kan vara ett betydelsefullt steg mot att minska den.  

Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?

Om du söker hjälp för din fobi kan våra psykologkandidater ge dig stöd genom samtal och effektiva, beprövade metoder. Vi erbjuder flexibla bokningstider och gör det enkelt att börja behandlingen, både online och på plats. Tillsammans hittar vi sätt att minska din rädsla och förbättra din vardag.

Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.

Källor:

https://my.clevelandclinic.org/health/diseases/21956-acrophobia-fear-of-heights

https://www.healthline.com/health/acrophobia-or-fear-of-heights-symptoms-causes-and-treatment

https://www.britannica.com/science/acrophobia

https://psyche.co/guides/how-to-overcome-a-fear-of-heights-step-by-careful-step