• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Fobier
• >
• Emetofobi

Emetofobi – kräkfobi

Emetofobi kännetecknas av en stark och irrationell rädsla för att själv kräkas eller bevittna andra kräkas. Emetofobi klassas som specifik fobi och har ofta en stor negativ påverkan på den drabbades vardag.

Vad är emetofobi?

Emetofobi är en specifik fobi som innebär en stark rädsla för att kräkas, känna illamående eller se andra kräkas. För många kan detta leda till att man undviker viss mat, folksamlingar, kollektivtrafik eller andra situationer där man tror att man kan bli illamående eller smittad. Rädslan kan påverka både vardag och livskvalitet, och i vissa fall leda till ångest, undvikandebeteenden och stark kontroll av kroppens signaler.

Symtom vid emetofobi – hur vet jag om jag har kräkfobi?

Nedan är vanliga symtom vid emetofobi:

• En intensiv rädsla och ångest för att kräkas, bevittna andra kräkas eller komma i kontakt med kräks.
• Panikattacker vid situationer associerade med att kräkas.
• Undvikande av platser som kan exponera för kräkningar, exempelvis restauranger, sjukhus, eller platser där alkohol konsumeras.
• Undvikande av personer som är mer benägna att kräkas, exempelvis gravida eller barn.
• Överdriven oro för magsjuka eller matförgiftning.
• Överdriven övervakning av kroppssensationer för att upptäcka tecken på illamående.
• Överkonsumtion av läkemedel mot illamående.

Det är viktigt att komma ihåg att symtomen kan se olika ut för olika personer, gemensamt är att rädslan inte står i proportion till de eventuella riskerna.

Vad orsakar emetofobi?

Emetofobi uppstår vanligtvis från en kombination av genetiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Många som utvecklar emetofobi har upplevt starkt negativa händelser kopplat till kräkningar, såsom en särskilt smärtsam kräkningsepisod. Tillståndet i sig är inte direkt ärftligt, men benägenheten att utveckla ångeststörningar har en genetisk komponent. En del personer är dessutom mer sårbara för att ångestproblematik yttrar sig i kroppsliga sensationer såsom illamående, vilket är vanligt hos personer med emetofobi.

Läs vidare om ångest.

Här kan du göra ett test för ångest online.

Behandling av emetofobi

Behandling av emetofobi individanpassas ofta utifrån behov. Vanliga behandlingar är:

Kognitiv beteendeterapi (KBT):

För att arbeta med tankar, känslor och beteende kopplat till svårigheterna och bryta negativa mönster. I KBT arbetar man även med exponering för att på ett tryggt och kontrollerat sätt närma sig situationer som framkallar rädsla och ångest. Vid just emetofobi exponeras man i behandlingen sällan för själva akten att kräkas. Istället exponeras man för situationer runt omkring som blir problematiska, exempelvis att känna dofter som påminner om kräks eller äta mat som andra personer tillagat.

Läs vidare om KBT och KBT online.

Medicinering:

Läkemedel kan tillfälligt lindra ångestbesvär vid emetofobi men erbjuder ingen långsiktig lösning på problematiken.

3 tips för att hantera din kräkfobi

Nedan listas tips för att tillfälligt lindra din emetofobi/kräkfobi:

1. Öva på avslappning: Avslappningsövningar som att djupandas, mindfulness eller muskelspänning kan hjälpa dig att hantera ångesten när du känner den.
2. Öka din kunskap: Att förstå hur emetofobi fungerar och fortlöper kan hjälpa dig att hantera din ångest och fungera bättre i din vardag.
3. Utmana dig: Det är vanligt att undvika platser och situationer till följd av en rädsla att komma i kontakt med kräks, där situationen i själva verket inte innebär någon fara. Genom att utmana dig och närma dig de situationer som väcker obehag kan du lära om att dessa situationer inte är farliga.

Emetofobi hos barn

Emetofobi hos barn kännetecknas vanligen genom en intensiv rädsla för att kräkas där barnet utvecklat restriktiva ätmönster eller vägrar äta vissa livsmedel av rädsla för att bli illamående.

Barn med emetofobi har ofta varit med om en jobbig händelse kopplad till kräkningar, antingen egen erfarenhet eller att ha bevittnat andra kräkas. Många barn med emetofobi har föräldrar som reagerar negativt kring kräks, vilket kan ha en påverkan på barnets utveckling av emetofobi. Till skillnad från vuxna kan det vara svårt för barn att förstå och uttrycka sina rädslor, vilket gör att fobin kan ta uttryck i:

• Barnet vägrar äta nya livsmedel.
• Panikkänslor vid kontakt med sjuka barn.
• Överdriven oro och övervakning vid kroppsliga sensationer som magont eller illamående.
• Överdriven handtvätt för att undvika smitta.

Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?

Om du upplever att din rädsla för kräks påverkar ditt mående och din vardag negativt är du varmt välkommen att kontakta oss för att boka in en tid. Vi finns här för att hjälpa dig!

Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.

Källor:

Boschen, M.J. and Jones, K. (2024) ‘A clinician’s Quick Guide to Evidence-based approaches: Emetophobia (specific phobia of vomiting)’, Clinical Psychologist, 28(1), pp. 75–78. doi:10.1080/13284207.2023.2295276.

Keyes, A., Gilpin, H.R. and Veale, D. (2018) Phenomenology, epidemiology, co-morbidity and treatment of a specific phobia of vomiting: A systematic review of an understudied disorder’, Clinical Psychology Review, 60, pp. 15–31. doi:10.1016/j.cpr.2017.12.002.

Veale, D. (2009) ‘Cognitive behaviour therapy for a specific phobia of vomiting’, The Cognitive Behaviour Therapist, 2(4), pp. 272–288. doi:10.1017/s1754470x09990080.