• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Fobier
• >
• Sprutfobi

Sprutfobi – rädsla för sprutor

Sprutfobi är en specifik fobi som innebär en stark rädsla för sprutor och nålar där rädslan inte är proportionerlig till den verkliga faran. När man har sprutfobi undviker man sprutor och nålar, vilket kan vara begränsande och ha en negativ påverkan på ens liv, fysiska hälsa och mående. Sprutfobi går att behandla främst med hjälp av kognitiv beteendeterapi (KBT).

Vad är sprutfobi?

Sprutfobi, eller trypanofobi som det även kallas, är en specifik fobi som innebär en överdriven rädsla för sprutor. Detta kan gälla allt från tanken av till direkt exponering för sprutor, kanyler eller nålstick. När man lider utav en sprutfobi är det vanligt att man undviker de vårdmoment som innefattar just sprutor och nålar, vilket kan ha stora effekter på hälsan. Dessutom kan fobin orsaka ett stort psykiskt lidande.

Symtom vid sprutfobi

Här följer ett antal symtom på sprutfobi. Utmärkande för alla specifika fobier är att det rör sig om en rädsla eller ångest inför en specifik situation eller en sak, som i detta fall vid konfrontation av sprutor och nålar. Situationen, eller sprutorna i det här fallet, utlöser så gott som alltid omedelbar rädsla eller ångest. Utmärkande för fobier är även att man undviker det som utlöser rädslan, samt att rädslan eller ångesten inte står i proportion till den faktiska faran. Rädslan ska även vara ihållande och orsaka kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion. Mer specifika symtom är:

Känslor:

• Rädsla, obehag och panik vid tanken av eller direkt exponering för sprutor eller andra vassa föremål.

Beteenden:

• Undvikande av medicinska behandlingar som involverar sprutor eller andra typer av nålar.
• Undvikande av provtagning.
• Undvikande av läkarbesök och andra vårdkontakter.
• Flykt vid vårdkontakt.

Fysiologiska symtom:

• Hjärtklappningar
• Andfåddhet
• Illamående
• Yrsel
• Högt blodtryck
• Huvudvärk
• Magsmärtor
• Svettningar
• Svimning

Varför svimmar vissa av nålar?

Anledningen till att vissa svimmar av nålar, i samband med exempelvis vaccin eller blodprov, är vasovagal synkope. Vasovagal synkope är en kroppslig respons som utlöses av exempelvis rädsla. När man känner stress eller rädsla, vilket man gör om man har sprutfobi i samband med just sprutor, kan det sympatiska nervsystemet bli överaktivt. Detta gör att hjärtfrekvensen och blodtrycket ökar.

Vid sprutfobi följs aktiveringen av det sympatiska nervsystemet av en plötslig övergång till det parasympatiska nervsystemet vilket ansvarar för vila och återhämtning. När denna övergång sker kan hjärtfrekvensen och blodtrycket plötsligt minska, vilket orsakar ett minskat blodflöde till hjärnan. I sin tur kan detta leda till att man svimmar, för att kroppen vill återställa blodflödet till hjärnan, vilket underlättas då man ligger ner (som man ju ofta gör när man svimmar).

Tips på övningar vid sprutfobi

Ett tips på en övning du kan göra om du lider av sprutfobi är en spännings- och avslappningsövning, som du kan göra själv. Den går till så här:

• Sätt dig på en bekväm plats.
• Spänn musklerna i över- och underkroppen så hårt du bara kan. Håll detta i 10-15 sekunder eller tills du känner värme i ditt ansikte.
• Slappna sedan av i både över- och underkropp.
• Efter ca 20-30 sekunder kan du återigen spänna musklerna i över- och underkroppen tills du känner värme i ansiktet.
• Gör om alla steg fem gånger.

Behandling av sprutfobi

Behandlingen av sprutfobi kan bestå av olika metoder, varav de vanligaste är psykoterapi och medicinering.

Den mest effektiva behandlingen för sprutfobi är en form av KBT-behandling som kallas för exponering. Exponering går ut på att man, under trygga och kontrollerade situationer, gradvis utsätts för sin rädsla. Man börjar med en situation som ger lite obehag och jobbar sedan långsamt upp mot att utsätta sig för situationer som ger större och större obehag. På detta sätt vänjer man hjärnan vid att utsättas för den obehagliga situationen och det sker en nyinlärning om att situationen inte är farlig.

Läs vidare om KBT och KBT online.

Vid sprutfobi skulle man exempelvis kunna börja med att prata om nålar, eller blunda, och föreställa sig att man ska ta en spruta som ett första steg i exponering. Därifrån jobbar man sig långsamt upp till att utsätta sig för mer obehagliga situationer, som att kanske röra en spruta, till att så småningom kunna stickas av sprutan.

Vilka situationer man exponeras för i behandlingen baseras på att man får rangordna olika situationer utifrån hur mycket obehag de skapar, en så kallad ångesthierarki. På det sättet får man en skräddarsydd exponeringsbehandling som ökar svårighetsgraden utifrån ens specifika rädslor. Behandlingen är färdig när man klarar av att utsätta sig för den eller de situationer som skapar störst obehag.

Gällande medicinering vid sprutfobi kan vissa läkemedel användas för att lindra besvären. Detta kan vara ångestdämpande medicin eller antidepressiva läkemedel. Viktigt att veta med sig är dock att medicinering inte har några långsiktiga effekter på sprutfobin, utan är enbart en tillfällig lösning på symtomen.

Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?

Om du upplever en stark rädsla för sprutor och det påverkar ditt liv negativt kan du få hjälp av Studentpsykologerna. Du är välkommen att boka en tid hos oss så hjälper vi dig att hantera och behandla din sprutfobi.

Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.