• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Fobier
• >
• Tandläkarskräck

Tandläkarskräck

Tandläkarskräck, också kallat tandvårdsrädsla, innebär en rädsla eller ångest relaterat till besök inom tandvården. Rädslan uppstår som en vanlig psykologisk respons efter något relaterat till ett besök inom tandvården har tolkats som läskigt, smärtsamt eller skadligt av individen. Tandvårdsrädsla kan även vara en respons på tidigare negativa erfarenheter av övergrepp mot ansikte eller mun där tandvården ej har varit inblandad.

Vad är tandläkarskräck?

Tandläkarskräck kan definieras som ett starkt obehag individen känner relaterat till tandläkarbesöket eller andra situationer som rör tandvård. Ångesten kan exempelvis väckas av rädslan inför en kirurgisk behandling, inför en undersökning av tänder/mun eller inför själva mötet med tandvårdspersonal. Rädslan kan sedan generaliseras så att bara tanken på ett tandvårdsbesök eller synen på en tandborste väcker ångest.

Kirurgiska ingrepp och dåligt bemötande av tandvårdspersonal anses väcka mer ångest än andra former för undersökningar och goda möten med tandvården.

Tandläkarskräck kan ses som ett folkhälsoproblem, då ungefär en av fem vuxna i Sverige lider av tandvårdsrädsla i någon grad. Konsekvenserna av tandvårdsrädsla kan vara att individen utvecklar tandläkarfobi och undviker tandvården helt, vilket i sin tur leder till att tandhälsan tar skada och ytterligare känslor av skuld och skam väcks hos individen.

Symtom vid tandläkarskräck

Psykologiska symtom:

• Ångest
• Rädsla
• Panik
• Förväntansångest
• Känsla av kontrollförlust
• Känsla av att vilja kämpa eller fly situationen
• Undvikande av tandvårdspersonal och platser/situationer som förknippas med tandvård

Fysiska symtom:

• Hjärtklappning
• Förhöjt puls
• Andningssvårigheter
• Hyperventilering
• Kvävningskänsla
• Tryck över bröstet
• Muntorrhet
• Sömnsvårigheter
• Skakningar
• Illamående
• Yrsel
• Svettningar
• Svårigheter att röra sig
• Gråt/skrik (vanligt hos barn)

Vad orsakar tandläkarskräck?

Tandvårdsrädsla tros främst orsakas av tidigare negativa erfarenheter. Dessa negativa erfarenheter kan ha uppstått i direkt kontakt med tandvården, exempelvis om individen upplevt smärta eller rädsla under en tandvårdsbehandling som borrning. Tandläkarskräck kan även orsakas av traumatiska upplevelser utanför tandvårdskontexten, exempelvis på grund av våld eller sexuellt övergrepp mot ansikte eller mun.

Tandläkarskräck kan även orsakas genom modellinlärning, till exempel om ett barn observerar en förälders rädsloreaktion i tandvårdssituationer.

Känslan av att inte ha kontroll i tandvårdssituationen kan också vara så obehaglig för individen att den orsakar tandläkarrädsla.

Finns det någon skillnad på tandläkarskräck och tandläkarfobi?

Tandläkarskräck är en normal ångestreaktion på en tandvårdssituation som tolkats som läskig, skadlig eller smärtsam. Tandläkarskräck kan utvecklas till tandläkarfobi när rädsloreaktionen är så pass stark att den inte står i proportion till den faktiska faran. Individer med tandläkarskräck kan oftast gå till sina tandvårdsbesök trots obehaget det väcker, medan individer med tandläkarfobi i högre grad undviker tandvårdsbesök.

Hur behandlas tandläkarskräck?

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har hög evidens för behandling av specifika fobier. Med hjälp av KBT kan en få hjälp att förstå hur negativa tankar och känslor förknippat med tandvård hänger ihop med ens ångestreaktion, samt hur ens beteenden vidmakthåller rädslan. Genom att steg för steg utsätta sig för det man är rädd för tills rädslan avtar kan man skapa nya positiva erfarenheter kopplat till situationen.

Läs vidare om KBT.

Narkos eller lustgas kan vara bra alternativ för att söva ner eller lugna vissa med tandläkarfobi, så att nödvändig tandvård kan genomföras. Tandläkarskräcken i sig behandlas dock inte av narkos eller lustgas, varför psykologisk behandling är att rekommendera.  

Tips för att lindra din tandläkarskräck

• Berätta om dina rädslor för någon som kan stötta dig.
• Skapa mål (exempelvis börja med att boka en tid). Belöna dig själv när du uppnår dessa.         
• Gör en lista på dina rädslor (från lågt till högst skrämmande). Var kreativ och börja exempelvis med att titta på bilder eller videor hemma.
• Öva och stanna kvar i varje situation tills du märker att ångesten sjunker.
• Repetera situationen tills den tillslut väcker ganska låg ångest.

När bör du söka hjälp för din tandläkarskräck?

Du bör söka hjälp för din tandläkarskräck när den påverkar dina tandvårdsbesök och ditt mående negativt, och särskilt om den börjar påverka din benägenhet att söka tandvård.

Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig som lider av tandläkarskräck?

Tillsammans med en psykologkandidat utformar ni en behandlingsplan som är anpassad för att hjälpa dig hantera din tandläkarskräck. Varmt välkommen att boka tid hos oss!

Referenser:

Enright, A. & Enright, S. (2021). Dental anxiety and phobia: Causes, impacts and treatment. Dental, Oral and Maxcillofacial Research, 7, 1-6. https://doi.org/10.15761/DOMR.1000384

Forskning.se. (2021). Tandläkarskräck – ett folkhälsoproblem. Hämtad 2024-08-22 från https://www.forskning.se/2021/02/22/tandvardsskrack-ett-folkhalsoproblem/