GAD – Generaliserat ångestsyndrom
Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en utmanande och ofta svårhanterlig känsla av ständig oro som kan genomsyra många delar av livet. Det handlar inte om en oro för en specifik händelse, utan snarare en övergripande känsla av ängslan och spänning som påverkar både kroppen och sinnet.
Vad är GAD?
GAD, eller generaliserat ångestsyndrom, är en vanlig ångestdiagnos som kännetecknas av överdriven och okontrollerad oro. Personer med GAD oroar sig ofta för olika aspekter av livet, såsom arbete, hälsa, familj och sociala situationer, även när det inte finns någon uppenbar anledning till oro. Denna oro kan vara så intensiv att den påverkar det dagliga livet och ens förmåga att fungera i vardagen.
6 vanliga symtom vid GAD
Några vanliga symtom vid GAD är:
1. Överdriven oro: Du känner stark oro inför vardagliga händelser. Oron är närvarande i flera aspekter av livet och upplevs som svår att kontrollera.
2. Koncentrationssvårigheter: Du har problem med att fokusera och hålla tankarna i styr.
3. Irritabilitet: Du upplever en känsla av irritation, ofta i samspel med andra.
4. Fysiska symtom: Du har huvudvärk, muskelspänningar, trötthet, svettningar eller magbesvär.
5. Sömnproblem: Du har svårt att somna, svårt att sova hela natten eller vaknar tidigt på morgnarna.
6. Rastlöshet: Du känner dig uppskruvad, på “helspänn” och har svårt att slappna av.
Diagnoskriterier för GAD
För att uppfylla kriterierna för GAD krävs det att du upplevt en överdriven och svårkontrollerad rädsla och oro kopplad till flera olika händelser eller aktiviteter under minst sex månader. Du ska ha upplevt tre eller fler av följande symtom kopplat till din oro (för barn krävs endast att ett av symtomen uppfylls):
- Rastlös
- Lätt uttröttad
- Svårt att koncentrera sig eller “tom i huvudet”
- Irritabel
- Muskelspänning
- Sömnstörning
För att få en diagnos måste oron leda till ett kliniskt signifikant lidande eller en försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden. Oron ska inte heller kunna förklaras av något annat tillstånd.
Vanliga behandlingsmetoder för GAD
Vilken typ av behandling som behövs vid GAD kan variera beroende på individens behov och svårighetsgraden av symtomen. Två vanliga behandlingsformer är:
KBT (Kognitiv beteendeterapi)
KBT är en terapiform som har visat sig vara hjälpsam vid GAD. I KBT fokuserar man på att få syn på och förändra negativa tankemönster och beteenden. I behandling av GAD brukar man fokusera på att öka kunskapen om vad ångest är, öva på att stå ut med ovisshet, träna på problemlösning och gradvis utsätta sig för situationer som känns läskiga. Med hjälp av ökad förståelse och hjälpsamma strategier kan ångesten minska i intensitet, bli mer hanterlig och begränsa oss mindre.
Läs vidare om KBT.
Medicinering
Vid GAD kan man även bli hjälpt av medicinering. Två vanliga läkemedel är:
SSRI (Selektiva serotoninåterupptagshämmare): Ökar nivåerna av serotonin i hjärnan vilket kan bidra till att förbättra humöret och minska ångest.
SNRI (Serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare): Ökar både serotonin och noradrenalin, vilket också kan ge en positiv effekt på ångest.
Vid GAD kan en kombination av medicinering och psykoterapi vara hjälpsam för att hantera svårigheterna.
GAD – tips till närstående
Det kan vara utmanande att vara närstående till någon med GAD. Här kommer några tips på hur du kan finnas där för någon som behöver dig.
1. Var lyhörd och empatisk
Lyssna aktivt när din närstående delar sina tankar och känslor. Bekräfta deras upplevelser utan att döma eller försöka lösa problemen direkt. Att känna sig hörd och förstådd kan vara en stor hjälp.
2. Läs på om GAD
Att förstå vad GAD är och hur det påverkar personer kan göra det lättare att stödja dem. Läs på om symtom, behandlingar och strategier för att hantera ångest.
3. Uppmuntra till professionell hjälp
Om din närstående inte redan får behandling, uppmuntra dem att söka hjälp. Stötta dem i att boka tid hos en psykolog eller läkare och erbjud hjälp med att hitta resurser.
4. Var tålmodig
Ångest kan vara en utmaning att hantera och framsteg tar ofta tid. Det är viktigt att visa tålamod och förstå att ångesten kan variera från dag till dag. Vägen mot ett bättre mående är sällan helt rak.
5. Skapa en trygg miljö
Hjälp till att skapa en lugn och trygg miljö runt personen. Små förändringar, som att minska stressiga intryck eller införa rutiner, kan göra stor skillnad.
6. Uppmuntra hälsosamma vanor
Stötta din närstående i att ta hand om sin hälsa genom att uppmuntra dem att motionera, äta hälsosamt och få tillräckligt med sömn. Att delta i aktiviteter tillsammans kan också vara en bra avkoppling.
7. Prata om ångest, men inte för mycket
Det är viktigt att kunna diskutera ångesten, men undvik att göra den till det enda samtalsämnet. Hitta en balans där ni inte bara ältar utan även kan prata om andra intressen och aktiviteter.
8. Sätt gränser för dig själv
Att stödja någon med GAD kan vara känslomässigt krävande. Se till att ta hand om ditt eget välbefinnande och sätt gränser om det behövs. Att själv söka stöd från omgivningen eller från någon professionell kan vara viktigt för att få avlastning.
9. Var medveten om varningstecken
Lär dig att känna igen när din närstående kämpar mer än vanligt. Om du ser tecken på att deras ångest förvärras, erbjud ditt stöd och hjälp dem att söka professionell hjälp om det behövs.
10. Fira små framsteg
Uppmuntra och fira små framsteg i hanteringen av ångest. Detta kan motivera din närstående att fortsätta vilja arbeta med sin ångesthantering.
Lindra och hantera din GAD
Prioritera återhämtning
För att motverka trötthet och utmattning vid GAD är det viktigt att avsätta tid för aktiviteter som ger dig energi och avkoppling. Det kan vara allt ifrån träning och avslappningsövningar, till kvalitetstid med vänner, promenader i naturen eller andra glädjefyllda aktiviteter. Att öva på att sätta gränser och få till goda rutiner avseende sömn, mat och motion är också viktigt för dig med GAD.
Anpassa arbetslivet
Att gå till jobbet med GAD kan kännas utmanande, men det finns saker du kan göra för att underlätta för dig själv. Kommunikation med kollegor och chefer om dina behov och begränsningar kan vara en god idé för att få ökad förståelse och minska påfrestningar.
Att skapa en strukturerad arbetsdag med pauser och tid för avkoppling kan också vara hjälpsamt för att orka med dagarna. Genom att läsa på om GAD och söka professionell hjälp kan du få bättre strategier för att hantera ångest på arbetsplatsen.
Sjukskrivning
Ibland kan det vara nödvändigt att ta en paus från arbetet för att fokusera på sin psykiska hälsa. Om du känner att ångesten påverkar din arbetsförmåga, överväg att prata med din läkare om möjligheten till sjukskrivning. Det är viktigt att ge sig själv tid att återhämta sig utan press, så att du kan återvända till jobbet med ny energi och klarhet.
Sök hjälp vid självmordstankar
Det är viktigt att ta självmordstankar på allvar. Om du eller någon du känner har den här typen av tankar bör du omedelbart söka hjälp. Kontakta vården, din läkare eller psykolog, eller ring en krislinje. Det finns stöd att få och det är viktigt att veta att man inte är ensam. Att dela sina känslor och upplevelser med någon kan vara ett första steg mot att må bättre. Vid akut behov av vård eller hjälp kontakta 112.
Välkommen att boka tid eller kontakta oss
Behöver du stöd för att hantera GAD? Våra blivande psykologer erbjuder professionell hjälp med korta väntetider inom en vecka.
Boka terapi Kontakta oss