Känslor – Hur vi kan hantera dem
Känslor påverkar oss varje dag på olika sätt – de kan styra våra beslut, relationer och hur vi mår. Men vad är egentligen känslor och varför upplever vi dem? I den här artikeln utforskar vi känslornas funktion och hur de hjälper oss att navigera genom livet.
Vad är känslor?
Känslor är vår egen subjektiva upplevelse av omvärlden. Deras uppgift är att uppmärksamma oss på det som händer och signalera till kroppen att agera. Den här processen sker utan att vi aktivt behöver slå på dem. Trots att känslan kommer automatiskt så är den starkt kopplad till våra tankar och tidigare erfarenheter. Det här gör att känslan kan skilja sig i både intensitet och uttryck för olika individer i samma sammanhang.
Evolutionärt har känslor alltid varit en viktig mekanism för vår överlevnad då den hjälpt oss att snabbt skydda oss mot fara och leda oss mot trygghet. Det här gäller både gentemot saker och sociala sammanhang. Då vi är sociala varelser i grunden har känslorna spelat en avgörande roll i att hålla oss inom ”flocken” för en större chans att överleva.
Problem uppstår dock när våra svårigheter att reglera känslorna leder till lidande för oss själva eller vår omgivning. Alla känner vi oss överväldigande ibland och agerar i affekt, men blir det ihållande negativa mönster så kan man behöva hjälp med att reglera sina känslor. För mycket av sorg är vanligt kopplat till nedstämdhet i depression, för mycket ilska kan leda till skadligt utåtagerande och för mycket sökande efter välbehag är kan leda till beroendeproblematik. Därför är det viktigt att vi försöker förstå vilka känslor vi känner, vad dem fyller för syfte och hur vi kan hantera det så att vi inte låter dem helt styra våra liv.
Våra grundläggande känslor
I den här artikeln utgår vi från de 9 vanligaste känslorna som nämns i forskning – glädje, ledsenhet, rädsla, ilska, skam, skuld, förvåning, avsky/äckel och nyfikenhet/intresse. Frågan kring exakt hur många grundläggande känslor vi har är dock en ständig debatt inom psykologvärlden.
Glädje
Vad vill känslan oss? Glädjens funktion är att signalera välbehag och att det är något vi vill ha mer av. Det är med andra ord en av våra mest behagliga känslor. Känslan motiverar oss att engageras och att vika av tid åt att hålla oss kvar i det behagliga tillståndet. Vad som väcker glädje kan röra sig om saker du kan uppfatta med dina sinnen – god mat, en kram eller bra musik. Det kan också handla om att vi befinner oss i sammanhang eller situationer som väcker glädje – umgås med personer vi tycker om eller arbetar med ett projekt vi tycker är kul.
Vanliga tankar:
- Positiva tankar om situationen – ”så kul”, ”så vackert” och ”så bra”
- Andra minnen som gav glädje – ”det var ju så kul när…”
- Positiv syn på framtiden – ”det kommer bli bra detta”
Vanliga kroppssymtom:
- Ökad energi
- Ler och/eller skrattar
- Värme
- Avslappning
- Sänkta axlar
- Pirrningar i huden
- Djupare andetag
- Hjärtat slår snabbare
Exempel på impulser:
- Ökad kreativitet
- Kontaktsökande
- Vilja vara kvar i det behagliga
När det blir problem:
Trots att glädje är en behaglig grundkänsla och ger upphov till en rad andra behagliga känslotillstånd kan det bidra till att man utvecklar beteenden som begränsar vardagen. Skulle du uppleva stora begränsningar i din vardag och känner att du inte kan leva det liv du vill leva, till följd av att du undviker sammanhang som väcker obehag, rekommenderar vi att du söker hjälp.
Ledsenhet
Vad vill känslan oss? Ledsenhetens funktion är att signalera förlust. Känslan får oss att rikta vår uppmärksamhet inåt för att söka en acceptans till den jobbiga situationen. Det kan därför upplevas som svårt att fokusera eller att du ”zoonar ut”. Ledsenhet signalerar även för vår omgivning att vi är i behov av stöttning och sympati.
Vanliga tankar:
- Minnen kopplade till den/det man förlorat
- Andra gånger man blivit ledsen – ”Det ät precis som den gången när…”
- Hopplöshetstankar – ”Det är inte lönt att jag ens försöker”
- Negativ självuppfattning – ”Allt sånt här händer bara mig”
Vanliga kroppssymtom:
- Trött och tung
- Tryck över bröstet
- Hugger i magen
- Bränna bakom ögonen
- Bristande röst
- Stel i ansiktet
- Darrningar i underläppen
- Rynkad panna
- Sänkt blick
- Sänkt eller böjd kroppshållning
Exempel på impulser:
- Göra så lite som möjligt
- Gråta
- Skrika
- Bli tyst
När det blir problem:
Även om ledsenhet inte är samma sak som depression men är ofta länkade till varandra. Skulle ledsenheten inte gå över med tiden och påtagligt bidrar till minskat intresse för saker som tidigare varit kul och sämre mående i din vardag rekommenderar vi att söka hjälp.
Här kan du göra vårt depressionstest online.
Rädsla
Vad vill känslan oss? Rädslans funktion är att varna för hot om skada för vår fysiska, känslomässiga eller psykiska hälsa. Känslan ska aktivera vår kropp och gör den uppmärksam och redo att fly den upplevda farliga situationen. Samtidigt signalerar vi med vårt kroppsspråk att vi är i behov av stöd.
Vanliga tankar:
- Utrop – ”Hjälp!”
- Att vilja fly situationen – ”Jag måste härifrån!”
- Orostankar – ”Tänk om jag stöter på…”
- Katastroftankar – ”Nu kommer hela mitt liv vara förstört”
Vanliga kroppssymtom:
- Ökad puls
- Kallsvettas
- Tryck över bröstet
- Darrningar
- Vidöppna ögon
- Stel i ansiktet
- Yrsel
Exempel på impulser:
- Fly situationen
- Undvikande av liknande situationer
- Vi ”fryser” (oftast vid kraftigt och plötsligt rädslopåslag)
- Hastigt agerande – hoppa åt sidan, ducka eller fäkta med armarna
När det blir problem:
Trots att rädslan i grunden är till för att skydda oss mot fara så kan den ge upphov till väldigt mycket obehag och begränsa våra liv om den tar över för mycket. Om du upplever återkommande panikartad rädsla eller ångest, undviker du vardagliga situationer på grund av rädslan och du känner att det påtagligt påverkar din vardag och ditt mående rekommenderar vi att söka hjälp.
Här kan du göra vårt test för ångest online.
Ilska
Vad vill känslan oss? Ilskans funktion är att uppmärksamma hot och förbereda kroppen på att gå i försvar. Det kan vara hot mot oss själva men också mot någon som är viktig för oss. Känslan signalerar både för oss och vår omgivning när vi finner oss i situationer där vi upplever oss kränkta, när något överskrider våra gränser eller när någonting hindrar oss från att nå våra mål. Ilskan motiverar oss till att ändra på detta scenario genom att aktivt agera mot hotet.
Vanliga tankar:
- Upplever att vi själva har rätt – ”Hur kan du inte förstå mig?”
- Egocentriskt tänk – ”Jag bryr mig inte hur du känner”
- Tillskriver den andra negativa egenskaper – ”Det är för att du är så dum”
- Bevisa att man har rätt – ”Jag ska allt visa dem att jag visst kan…”
Vanliga kroppssymtom:
- Hjärtat slår snabbare
- Värme i ansiktet
- Höjt röstläge
- Rösten darrar
- Ihopdragna ögonbryn
- Spända käkar
- Snabbare andning
- Muskelanspänning
- Suddig tankeförmåga
Exempel på impulser:
- Gå till attack (syfte att försvara oss).
- Trotsa vår rädsla och möta hotet med ny styrka.
- Knuffa undan och ta oss bort från det som hindrar oss.
När det blir problem:
Skulle du uppleva det svårt att hantera din ilska på ett hälsosamt och konstruktivt sätt kan det få många negativa konsekvenser i din vardag. Känner du att ilskan lätt tar över och påverkar över dig eller din omgivning på ett negativt sätt rekommenderar vi att söka hjälp.
Skam
Vad vill känslan oss? Skam uppstår när du agerat på ett sätt som visar sig avvika från normen och väcker missnöje hos omgivningen. Funktionen är så att göra oss mer benägna till att ändra vårt problematiska beteende så att vi inte blir utstötta. Till exempel kan skam uppstå när man tränger sig i en kö och någon påpekar det.
Vanliga tankar (ofta väldigt starka):
- Förhoppningar – ”Hoppas ingen såg…”
- Att man är värdelös – ”Jag är inte bra till någonting”
- Att man är äcklig – ”Hur kunde jag ens göra något sånt”Att något måste vara fel på en – ”Ingen annan skulle göra så”
- Ser inget bra med oss själva – ”Det hade varit bättre utan mig”
Vanliga kroppssymtom:
- Rodnad
- Sänkt blick
- Klump i halsen
- Ont i magen
- Svettningar
- Ihopsjunken kroppshållning
- Känna sig varm
- Ökad puls
Exempel på impulser:
- Gömma oss
- Dra oss undan
- Rätta sig efter normen
När det blir problem:
Eftersom skam ofta påverkar oss med starka och dömande tankar kan dem bidra till mycket lidande i form av nedstämdhet, ångestproblematik, självskadebeteenden och att helt enkelt känna oss helt värdelösa om känslan tar över. Det är vanligt förekommande om man till exempel varit med om ett trauma. Skulle du uppleva stort lidande i din vardag till följd av mycket skam rekommenderar vi att söka hjälp.
Skuld
Vad vill känslan oss? Skuld uppstår när du agerat på ett sätt som avviker eller går emot dina egna värderingar. Funktionen är att göra oss mer benägna att ta ansvar för vårt agerande och inte göra samma misstag igen. Till exempel när man sagt någonting som du sedan såg att motparten blev upprörd eller sårad över.
Vanliga tankar:
- Försök att rädda sin självbild – ”Det är inte sån här jag är”
- Försök att rädda andras bild av en själv – ”Det här är inte likt mig”
- Tankar kring andras uppfattning – ”Nu kommer alla bli så besvikna på mig”
- Tankar att man kunde gjort annorlunda – ”Om jag bara gjort såhär istället…”
- Tar på sig ansvaret för situationen – ”Det är mitt fel att…”
- Att man inte förtjänar sitt privilegium – ”Jag bör inte säga att jag har det bra”
Vanliga kroppssymtom:
- Ökad puls
- Rodnad
- Ont i magen
- Tryck över bröstet
- Intensivare andning
- Sänkt blick
- Ihopsjunken kroppshållning
- Känna sig varm
Exempel på impulser:
- Försök att rädda situationen
- Be om ursäkt
När det blir problem:
Trots att skuld bidrar till ett empatiskt förhållningssätt i sociala situationer kan dem bidra till både nedstämdhet och andra obehagliga tillstånd om känslan får styra utan kontroll. Ibland kan det även vara så att du känner skuld i situationer där du absolut inte bör ta på dig det ansvaret. Skulle känslor av skuld och dåligt samvete bli överväldigande, destruktiva och påverka din vardag på ett negativt sätt rekommenderar vi att söka hjälp.
Förvåning
Vad vill känslan oss? Förvåningens funktion är att signalera för oss att något oförväntat har inträffat och att sluta med det vi håller på med och förbereda oss för att utforska det nya. Därför kan vi uppleva att vi blir helt ”ställda” av en oväntad situation. Förvåning är nämligen vår enda ”neutrala” känsla och kopplas därför varken till välbehag eller obehag. Det kan ske i situationer som när vi lyckas vinna storvinsten på lotto (innan vi riktigt hinner ”koppla” att vi faktiskt vunnit) eller när någon som alltid är glad plötsligt berättar något jobbigt för oss.
Vanliga tankar:
- Inte veta riktigt vad man ska göra eller hur man ska agera.
Vanliga kroppssymtom:
- (Har inga utmärkande drag).
Exempel på impulser:
- Att uppmärksamma det som hänt.
- Försöka ställa om till den nya situationen.
När det blir problem:
Även om förvåning är en neutral känsla kan den i olika sammanhang, beroende på om det är positivt eller negativt, bidra till förstärkta känslotillstånd. Till exempel kan en känsla av oväntad överraskning bidra till ökat påslag av stress och ilska eller också bidra till förnekelse. Upplever du att du ett påtagligt lidande i form av att till exempel inte kunna hantera stresspåslag i vardagen rekommenderar vi dig att söka hjälp.
Avsky och äckel
Vad vill känslan oss? Både avsky och äckel har som funktion att signalera för oss att någonting är skadligt eller smittsamt att vara nära. Funktionen är också att får oss att öka distansen från det som äcklar oss. Du kan känna äckel och avsky gentemot saker som avföring, smuts, mat och sjukdomar men också gentemot andra personer som du tycker agerar eller uppträder på ett obehagligt och stötande sätt. Du kan alltså uppleva liknande känsla gentemot en person som när du ätit något riktigt äckligt.
Vanliga tankar:
- Dömande av andra – ”Usch, hur kan någon göra så”
- Vilja ta sig bort – ”Jag klarar inte av att se detta”
- Vilja bli ren – ”Jag måste tvätta händerna”
- Negativt ställningstagande – ”Det där måste vara infekterat”
- Förminskande tankar – ”Den där borde inte få finnas”
Vanliga kroppssymtom:
- Illamående (även kräkningar)
- Klump i magen
- Rynkad panna
- Kallsvettas
- Svaghetskänslor
- Kalla händer eller fötter
- Rysningar i kroppen
Exempel på impulser:
- Avlägsna sig
- Gå till attack (syfte att skada andra parten)
När det blir problem:
Skulle du ha svårt att reglera äckel och avsky kan det leda till stort lidande kopplat till både bilden man har av sig själv eller olika sammanhang i vardagen och visar sig spela en stor roll i problematik som depression, ångestsyndrom, tvångssyndrom och PTSD. Upplever du påtagligt lidande större delen av din vardag till följd av att bland annat ständigt försäkra dig om att du är ren, att undvika smitta eller att du undviker andra sammanhang som du tidigare klarat av så rekommenderar vi dig att söka hjälp.
Intresse och nyfikenhet
Vad vill känslan oss? Intressets och nyfikenhetens funktion är att uppmärksamma något okänt (utvecklande) och motivera oss till att vilja närma oss detta och vilja utforska. De bidrar med andra ord till att öka vår motivation att bland annat utveckla vår egen kompetens, vår möjlighet till att få saker mer lättillgängligt eller att utveckla nya relationer med andra. Exempelvis kan intresse och nyfikenhet uppstå när vi träffar en ny rolig person som vi vill lära känna eller när vi ser möjlighet att skapa någonting nytt.
Vanliga tankar:
- Frågor – ”HUR?”, ”VAR?”, ”NÄR?”
- Funderingar – ”Undrar vad som händer om man gör såhär…”
- Att det bara flyter på – ”Jag kan hålla på hur länge som helst”
- Skiftande i uppmärksamhet – ”Vänta vad skriver du om?”
Vanliga kroppssymtom:
- Lätt i kroppen
- Hjärtat slår lite snabbare
- Leende
- Intensivare blick
Exempel på impulser:
- Vilja undersöka
- Vilja närma sig
- Avbryta det man håller på med för att undersöka något nytt
När det blir problem:
Eftersom både intresse och nyfikenhet har en stark inverkan på vår motivation att vilja ha mer kan det även vara en bidragande faktor till att vi fastnar i negativa beteendemönster eller beroenden där vi söker kickar av något slag. Beroenden kan handla om bland annat sex, substanser, träning, kicksökande från riskfyllda beteenden och spel. Upplever du att du fastnat i ett beteende som i längden bidrar till stort lidande för dig eller din omgivning rekommenderar vi dig att söka hjälp.
Om känslorna blir överväldigande
Om känslorna känns överväldigande kan det hjälpa att prata med någon, ägna sig åt en rogivande aktivitet eller söka professionellt stöd. Att dela sina känslor med någon som lyssnar kan ge lättnad och stöd. Om det känns svårt att prata direkt kan en lugnande aktivitet, som träning eller ett spel, hjälpa till att hantera känslan på egen hand. Om känslorna påverkar vardagen negativt över tid kan professionellt stöd vara viktigt. Att undvika eller dämpa dem med flyktbeteenden eller skadliga handlingar kan förvärra situationen. Med rätt hjälp kan du lära dig att förstå, acceptera och hantera dina känslor på ett hållbart sätt.
Välkommen att boka tid eller kontakta oss
Studentpsykologerna har mycket goda kunskaper inom KBT terapi och går under handledning av legitimerade psykologer på Svea KBT. Vi erbjuder både ett lyssnande öra till dig som behöver prata ut och även bidra med evidensbaserad kunskap kring området. Tillsammans kan vi hjälpas åt att identifiera, benämna och hitta strategier för just dig att hantera känslan.
Boka terapi Kontakta ossKällor:
- Psykologtidningen – Förklarar vikten känslor och vilken funktion dem fyller- EFT – att arbeta aktivt med känslor – Psykologtidningen
- Jesse Prinz – Förklarar att det finns olika syn på hur många ”grundläggande känslor” vi har (Big Six – är vanligast refererat till när man pratar ur ett evolutionärt perspektiv). Microsoft Word – WhichEmotionsAreBasicPrinz.doc
- Svea KBT hemsida – inspiration till allmän fakta om känslor – Vad är känslor? – 5 huvudkategorier | Psykolog Svea KBT
- ”Känslor som kraft eller hinder: en handbok i känsloreglering” – av Hanna Sahlin, Elizabeth Malmquist – Boken utgår från att det finns 9 grundläggande känslor.
- Funktion av ”ledsenhet” – 61-262-Handbook-of-emotions-Michael-Lewis-Jeannette-M-Haviland-Jones-And-Lisa-Feldman-Barrett.pdf
- Funktion av ”intresse och nyfikenhet” – Curiosity and interest: current perspectives | Educational Psychology Review
- Funktionen av ”förvåning” – qt32z9s622.pdf