• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Känslor
• >
• Mellanförskap

Mellanförskap

Vad är mellanförskap?

Mellanförskap är känslan av att inte fullt tillhöra eller känna samhörighet till en viss kultur. Det kan handla om att växa upp med flera kulturer, språk eller traditioner och uppleva att man inte fullt ut passar in någonstans. För många innebär det en känsla av att man inte ses som ”tillräckligt svensk” i Sverige, samtidigt som man inte heller uppfattas som ”tillräckligt utländsk” i sitt andra hemland. Det kan också handla om att man känner tillhörighet till fler än en kultur, vilket också kan väcka funderingar om sin egen identitet. Klart står det att mellanförskap väcker många tankar om vem man egentligen är och var man egentligen står i samhället.

Mellanförskapets orsaker

Mellanförskap är känslan av att inte fullt tillhöra eller känna samhörighet till en viss kultur. Det kan handla om att växa upp med flera kulturer, språk eller traditioner och uppleva att man inte fullt ut passar in någonstans. För många innebär det en känsla av att man inte ses som ”tillräckligt svensk” i Sverige, samtidigt som man inte heller uppfattas som ”tillräckligt utländsk” i sitt andra hemland. Det kan också handla om att man känner tillhörighet till fler än en kultur, vilket också kan väcka funderingar om sin egen identitet. Klart står det att mellanförskap väcker många tankar om vem man egentligen är och var man egentligen står i samhället.

Några vanliga orsaker, som enskilt eller tillsammans, kan bidra till känslan av mellanförskap är:

1. Migration eller uppväxt i två kulturer
   Personer som har rötter i ett land men växer upp i ett annat kan känna sig splittrade mellan sina ursprungliga och nuvarande kulturer. De förväntas ofta anpassa sig till båda, men kan uppleva att de inte är ”tillräckliga” för någon av dem.
2. Blandad etnisk bakgrund
   Individer med föräldrar från olika kulturella eller etniska grupper kan känna sig varken helt hemma i den ena eller andra kulturen.
3. Adoption eller familjeomständigheter
   Barn som adopterats till en ny kulturell kontext eller som lever i familjer med olika bakgrunder kan tidigt uppleva känslor av mellanförskap.
4. Språkliga skillnader
   Att tala ett språk hemma och ett annat i skolan eller samhället kan förstärka känslan av att stå mellan olika världar.
5. Diskriminering eller utanförskap
   Om man upplever att samhället inte accepterar ens bakgrund eller identitet kan det leda till att man aldrig känner sig helt inkluderad, oavsett hur mycket man anpassar sig.
6. Kulturella förväntningar
   Omgivningens krav på hur man ska vara utifrån tradition, kön, religion eller bakgrund, kan skapa en inre krock, särskilt om de förväntningarna skiljer sig mellan olika miljöer.

Känslan av att vara ”mellan två världar”

Mellanförskap kan påverka självkänslan och den psykiska hälsan negativt, särskilt om man känner att man inte riktigt hör hemma någonstans. När en person växer upp mellan olika kulturer och miljöer kan det bli svårt att veta vem man är eller var man passar in. Det kan skapa en känsla av att inte duga, att alltid behöva anpassa sig eller att känna sig annorlunda. Att hela tiden växla mellan olika sätt att vara, till exempel hemma, i skolan eller med kompisar, kan bli jobbigt i längden. Det kan leda till stress, nedstämdhet eller att man känner sig ensam. Om man inte får stöd eller förståelse från omgivningen kan mellanförskapet påverka hur man ser på sig själv, och hur trygg man känner sig i sin identitet. Känslan av att vara mellan två världar kan skapa förvirring, osäkerhet och göra det svårt för många att bygga en stabil självkänsla.

Läs vidare om självkänsla.

Gör vårt test för självkänsla här.

Mellanförskapets påverkan på identiteten

Att leva i mellanförskap kan göra det svårt att forma en stabil känsla av vem man är. När ens bakgrund består av flera kulturer eller sociala omgivningar kan det leda till att man behöver anpassa sin personlighet beroende på var man befinner sig eller vem man är med. Det kan innebära att man ändrar sättet man pratar på, sitt beteende och personlighet. Fördomar och stereotypa bilder i media kan också förstärka känslan av mellanförskap och göra det svårare för människor att känna sig accepterade. När människor med blandade bakgrunder eller andra etniska tillhörigheter ofta framställs på ett ensidigt eller negativt sätt, kan det skapa känslomässiga påfrestningar: man kanske inte känner igen sig i de bilder som förmedlas, men ändå påverkas av dem.

Förväntningar från samhället om hur man ”ska” se ut, tala eller bete sig kan göra att man känner sig pressad att förändra eller dölja delar av sin identitet. Sådana yttre förväntningar från samhället riskerar att begränsa individens frihet att forma sin egen självbild. Därtill kan det finnas förväntningar hemma som inte alls speglar samhällets förväntningar, vilket skapar en krock och individen hamnar i ett mellanläge där identiteten inte fullt och självständigt kan utforskas.

Konsekvenser av mellanförskap

Mellanförskap kan leda till olika typer av konsekvenser, som påverkar både hur man mår inombords och hur man fungerar i vardagen. Här är några vanliga exempel:

• Svårigheter med självkänslan: man kan känna sig otillräcklig eller ”fel” i många, om inte alla, sammanhang.
• Identitetsförvirring: det kan vara svårt att veta vem man är, vad man vill stå för, vilka värderingar man har, vad man vill och inte vill göra i livet, vilka man vill vara med. 
• Känsla av utanförskap: man känner sig ofta som en främling, både i samhället och i den egna kulturen.
• Stress och oro: att ständigt behöva anpassa sig till olika miljöer kan skapa inre press och vara uttömmande av energi.
• Social isolering: det kan bli svårt att hitta vänner eller grupper där man känner sig helt accepterad.
• Konflikter inom familjen: särskilt om olika generationer har olika syn på kultur, språk eller livsval.
• Psykisk ohälsa: vanligt är att man känner ångest, nedstämdhet eller depression på grund av långvarig inre och yttre press från olika håll. Det kan vara oerhört påfrestande att hela tiden anpassa och kontrollera sig så att man agerar utefter de olika förväntningar som finns på en. 
• Tystnad eller anpassning: man kanske undviker att uttrycka delar av sin identitet för att passa in eller för oro att identiteten inte kommer förstås eller accepteras.
• Brist på tillhörighet: känslan av att aldrig riktigt få vara ”en del av något”. Det kan bidra till känslan av att inte tillhöra någon gemenskap vilket kan leda till att man känner sig osäker på vem man är.
• Svårigheter att känna stolthet över sin bakgrund: om omgivningen signalerar att det inte är något positivt.

Skillnaden mellan mellanförskap och utanförskap

Mellanförskap och utanförskap liknar varandra på vissa sätt, men de beskriver olika upplevelser. Utanförskap handlar ofta om att helt stå utanför en gemenskap, att inte bli insläppt, inte få delta eller känna sig exkluderad. Mellanförskap däremot beskriver en mer komplex känsla, där man visserligen har en koppling till flera sammanhang, men inte känner sig helt hemma i något av dem. Man befinner sig mellan olika världar, men tillhör inte fullt ut någon av dem. Medan utanförskap kan kännas som att stå vid sidan av, kan mellanförskap kännas som att vara mitt emellan, aldrig riktigt inne, men inte helt ute heller.

Hur minskar man känslan av mellan-och utanförskap

Nedan följer en lista med olika strategier som kan hjälpa mot känslan av mellan- och utanförskap. Men glöm inte, att hitta sin plats tar tid, men det är möjligt och du behöver inte göra det ensam.

• Prata med någon: Att få sätta ord på hur man känner kan lätta mycket. Det kan vara en vän, en psykolog eller någon annan man litar på. Prata om mellanförskapet, vad det innebär för dig, hur det påverkar dig och hur det får dig att känna. Genom att dela dina erfarenheter kan din omgivning få en bättre förståelse för hur de kan bemöta dig samtidigt som du bidrar till ökad kännedom och kunskap om mellanförskap.
• Sök upp sammanhang där du känner dig hemma: Det kan vara föreningar, grupper eller miljöer där du inte behöver förklara dig hela tiden. Platser och omgivningar där du kan vara precis den du är.
• Utforska och stärk din identitet: Att acceptera att man rymmer flera sidor och att båda (eller alla) får finnas kan göra det lättare att känna sig hel. Genom att reflektera och förhålla sig nyfiken över identiteten, vad du tycker om att göra och vad du vill i livet kan du få en bättre förståelse för dig själv. Genom att vara nyfiken och ta reda på mer om dig själv kan du skapa en mer stabil känsla av identitet.
• Utbilda och utmana omgivningen: Ibland behöver man också hjälpa andra att förstå, särskilt när fördomar eller okunskap påverkar ens känsla av tillhörighet.
• Ta emot stöd vid behov: Studentpsykologer och andra professionella kan vara ett viktigt stöd. Att leva med känslor av mellanförskap eller utanförskap kan påverka både ens mående och vardag mer än man kanske först inser. Ibland räcker det med att prata med någon i sin närhet, men för många kan det vara hjälpsamt att få professionellt stöd.

Hur kan man få hjälp i behandling?

Hos en studentpsykolog kan du utforska frågor som rör identitet, tillhörighet, låg självkänsla eller känslor av att inte passa in. I samtal får du hjälp att sätta ord på tankar och upplevelser som kanske känts diffusa eller tunga att bära själv. Du får också möjlighet att bättre förstå varför du känner som du gör, och hur dina erfarenheter påverkar dig idag. Målet är inte att ”lösa” allt på en gång, utan att tillsammans hitta sätt att må bättre, förstå dig själv och stärka din inre trygghet. Du behöver inte ha en diagnos eller må ”dåligt nog” för att söka hjälp, det räcker att du känner att du skulle må bra av att prata med någon. Att ta det steget kan vara ett viktigt första steg mot ökad självkännedom, minskad stress och en starkare känsla av att du har rätt att vara precis den du är.

Läs vidare om känslor.

Inom behandling kan metoder från Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT) användas, beroende på individens behov. I KBT får du arbeta med att förstå sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. Du kan till exempel få hjälp att identifiera självkritiska tankemönster som formats av upplevelser av att inte passa in, och öva på att bemöta dem på nya sätt. Det handlar inte om att ”tänka mer positivt”, utan om att få verktyg att hantera svåra känslor och hitta sätt att agera i linje med det som är viktigt för dig.

Läs vidare om KBT och KBT online.

ACT bygger på att acceptera det vi inte kan förändra, som känslan av att leva mellan olika världar, och samtidigt rikta fokus mot det liv vi vill leva. Genom övningar och samtal tränar man sig i att förhålla sig till svåra tankar och känslor utan att fastna i dem. För den som lever med mellanförskap kan det vara särskilt värdefullt att få hjälp att bygga en identitet som rymmer flera delar, och att stå stadigt i den, även när omgivningen inte alltid förstår.

Läs vidare om ACT.

Så kan Studentpsykologerna hjälpa dig

Studentpsykologerna finns här för dig och kan hjälpa till genom att erbjuda stöd i att förstå din identitet, hantera känslor av utanförskap och hitta strategier för att må bättre i din vardag. Välkommen att boka tid eller kontakta oss.

Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.