• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Känslor
• >
• Mobbning

Mobbning

Vad är mobbning?

Mobbning handlar om när någon blir utsatt för elakheter eller nedvärdering på ett sätt som händer upprepade gånger. Det kan vara allt från att bli retad, utesluten från grupper eller till och med fysiskt angripen. I skolan innebär mobbning ofta att ett barn eller en ungdom blir utsatt av sina klasskompisar eller andra i skolan, och mobbningen kan vara både på själva skolan och på fritiden, som exempelvis på nätet. Det är inte bara en engångshändelse, utan en pågående situation som kan vara riktigt tärande för den som blir utsatt. Mobbning kan göra att den som drabbas känner sig ensam, orolig och otrygg, och det kan påverka både självkänsla och skolprestationer.

Olika typer av mobbning

Mobbning kan ta många olika former och alla kan påverka en person på olika sätt. Verbal mobbning är kanske den vanligaste formen, där elaka kommentarer, skällsord eller hån används för att få någon att känna sig dålig. Detta kan vara väldigt skadligt för självkänslan och kan få den utsatta att börja tvivla på sig själv. Social mobbning handlar om att bli utesluten från grupper eller att någon medvetet hindrar dig från att vara med i aktiviteter, vilket kan göra att du känner dig ensam och utanför. Fysisk mobbning, såsom slag eller knuffar, är kanske den mest uppenbara och synligaste formen, men den är också den som oftast blir upptäckt av vuxna snabbt, även om det inte är fallet alla gånger.

Slutligen finns nätmobbning, där elaka kommentarer och rykten sprids på sociala medier, vilket kan vara ännu svårare att komma undan, eftersom mobbningen fortsätter även utanför skolan. Oavsett form kan mobbning leda till allvarliga konsekvenser för individen och skapa rädsla, ångest, låg självkänsla och en känsla av att inte vara värdefull. I vissa fall kan det även leda till att barnet isolerar sig mer, får svårt att fokusera i skolan eller utvecklar depressiva symptom.

Här kan du göra vårt test för ångest.

Här kan du göra test för självkänsla.

Orsaker till mobbning

Mobbning är ett komplext problem och det går inte att säga riktigt varför det sker. Ofta handlar det om att en person försöker få makt eller kontroll genom att trycka ner någon annan, vilket kan ske av många olika anledningar. I vissa fall kan det bero på att individen själv har svårt att hantera sina egna känslor och tar ut sin frustration på andra. Det kan också handla om att man försöker passa in i en grupp genom att följa normer och beteenden som inte är snälla mot andra. Ibland ser man mobbning som ett resultat av brist på förståelse eller empati, exempelvis när människor inte har lärt sig att respektera andras känslor eller att sätta sig i någon annans situation.

Andra faktorer, såsom frustration från hemsituationen eller dålig självkänsla kan också spela in, där en person kanske mobbar andra för att själva känna sig bättre tillfället. Mobbning sker ofta i grupper eller miljöer där det inte finns tydliga regler för respekt och inkludering, vilket gör att negativa beteenden sprids och får fäste, men så är inte alltid fallet. Oavsett bakgrund är det aldrig okej att mobba någon, och det är viktigt att vuxna i barns omgivning tidigt uppmärksammar tecken på mobbning och sätter stopp för den.

Tecken på mobbning i skolan

Mobbning i skolan kan i vissa fall vara svår att upptäcka, särskilt om det inte alltid syns på ytan. Det kan handla om att barn eller unga inte vill prata om vad de går igenom, eller att mobbningen sker i hemlighet, som exempelvis på sociala medier. Här är några tecken att vara uppmärksam på om du misstänker att någon blir utsatt för mobbning:

• Tvivel på dina förmågor – Du känner ofta att du inte är lika kompetent som andra som befinner sig liknande situationer.
• Negativ självbild–  Du har en tendens att se dig själv på ett negativt sätt, även när andra ger dig positiv feedback.
• Svårigheter att acceptera beröm– När någon berömmer dig kan det hända att du förminskar din egen insats eller att du misstänker att personen som ger dig beröm inte menar det.
• Överdriven självkritik – Du fokuserar överdrivet mycket på dina brister och misslyckanden snarare än att fokusera på dina prestationer.
• Undviker utmaningar – Du kan undvika situationer där du riskerar att misslyckas eller framstå på ett dåligt sätt.
• Känslor av otillräcklighet – Du upplever ofta att du inte duger oavsett situation eller insats.

Om du känner igen dig själv i dessa tecken, kan det vara motiverande att veta det finns sätt att förbättra din självkänsla och att du inte är ensam om att känna så här. Många människor arbetar med att förbättra sin självkänsla och det finns hjälp att få.

Hur tar man sig ur en livskris?

Att hamna i en livskris kan kännas överväldigande, men det finns steg du kan ta för att navigera igenom svårigheterna. Det första steget är att erkänna din situation och de känslor som kommer med den. Det är normalt att känna sig vilsen eller förvirrad.

• Förändrat beteende: Om barnet plötsligt blir mer tillbakadraget, ledset eller undviker att gå till skolan.

• Ökad frånvaro: Om barnet ofta klagar på magont, huvudvärk eller andra symptom för att undvika skolan.

• Försämrad självkänsla: Om barnet börjar uttrycka negativa tankar om sig själv, som att de inte är bra nog eller inte duger.

• Plötslig nedgång i skolprestationer: Om barnet börjar prestera sämre än tidigare och får svårare att koncentrera sig.

• Förlorade vänner: Om barnet plötsligt blir utesluten från grupper eller aktiviteter och inte längre har några nära vänner i skolan.

• Fysiska tecken: Om barnet kommer hem med blåmärken, rivsår eller skrapsår som de inte kan förklara.

• Förändringar i sociala vanor: Om barnet börjar isolera sig, undviker sociala aktiviteter eller inte vill umgås med andra.

• Rädsla för att gå till skolan: Om barnet börjar visa tecken på ångest eller rädsla inför skolan, kanske till och med får panikångest vid tanken på att gå dit.

• Förlorade eller trasiga saker: Om barnet ofta tappar bort sina saker eller kommer hem med trasiga kläder kan det tyda på fysisk eller känslomässig kränkning.

• Aggressivt eller oroligt beteende: Om barnet, som svar på mobbning, blir mer aggressivt, oroligt eller tar ut sina känslor på andra.

• Användning av nedlåtande språk: Om barnet börjar använda negativa ord om sig själv eller andra, som speglar vad mobbarna säger till dem.

• Ökat behov av kontroll eller perfektionism: Om barnet försöker ha full kontroll på sin omgivning för att undvika att bli utsatt eller kritiserad.

• Ändrade matvanor: Om barnet plötsligt äter mer eller mindre än vanligt, vilket kan bero på stress eller ångest relaterat till mobbning.

• Dålig sömn: Om barnet har svårt att sova, vaknar mitt i natten eller har mardrömmar om skolan eller sina mobbare.

• Skuldkänslor eller självanklagelser: Om barnet börjar känna att det är deras eget fel att de blir mobbade, vilket kan vara ett tecken på låg självkänsla orsakad av mobbning.

Konsekvenser av mobbning

Mobbning i skolan kan få både allvarliga och långvariga konsekvenser för den som blir utsatt. Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt uppmärksamma och förebygga kränkningar som kan utvecklas till mobbning. På kort sikt kan mobbning leda till fysiska och psykiska problem, som sömnsvårigheter, magont, huvudvärk och ångest. Barn och unga som mobbas kan också börja känna sig osäkra och isolerade, vilket påverkar deras självkänsla och förmåga att skapa positiva relationer. Den psykiska påfrestningen är oerhört påtaglig för barn som blir utsatta för mobbning och en långvarig mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser som depression, social fobi och i vissa fall även självmordstankar.

Läs vidare om depression.

Här kan du göra vårt depressionstest.

Skolprestationerna kan också bli lidande, eftersom mobbning skapar en känsla av oro och stress som gör det svårt att koncentrera sig eller ta till sig undervisningen. Dessutom kan barn som mobbas utveckla en negativ syn på skolan och utbildning vilket påverkar deras framtida skolgång och eventuellt karriärmöjligheter. Förutom de psykiska och akademiska konsekvenserna påverkas ofta även den mobbades sociala liv, då vänskapsband kan brytas och en känsla av ensamhet växer fram.

Här kan du göra vårt stresstest.

Stöd för elever som utsätts för mobbning

Elever som utsätts för mobbning behöver både känslomässigt och praktiskt stöd för att kunna hantera situationen. En viktig första åtgärd är att tala med en vuxen på skolan, som en lärare eller skolkurator, för att få hjälp att förstå och hantera vad som händer. Skolkuratorer är särskilt bra på att erbjuda samtalsstöd och kan hjälpa till att bearbeta de känslor som mobbningen orsakar, samt ge verktyg för att bygga upp självkänslan. I många skolor finns även ett system för att snabbt anmäla mobbning och få hjälp, och det är viktigt att eleverna vet att de har rätt till att få stöd.

Skolan har också ansvar för att skapa en trygg miljö, vilket innebär att de kan vidta åtgärder för att stoppa mobbningen, som att ändra klassuppsättningar eller sätta in extra stöd i gruppen. Förutom detta kan kamratstödjare, mentorer eller elevråd vara bra resurser för att skapa ett socialt nätverk där elever känner sig inkluderade och trygga. Det är också viktigt att eleverna får stöd hemma, så att de inte känner sig ensamma i sin situation, och föräldrar kan ofta hjälpa till att kommunicera med skolan om det behövs.

Hur kan jag stötta en anhörig som är utsatt för mobbning?

Det kan vara utmanande att stötta en anhörig som är utsatt för mobbning, men din närvaro och förståelse är oerhört viktig. Först och främst är det viktigt att helt kravlöst lyssna på din anhöriga utan döma. Det är viktigt att den utsatta personen känner sig hörd och bekräftad. Försök att vara ett stöd genom att visa att du förstår dennes känslor och inte bagatelliserar deras upplevelse. Det är också bra att hjälpa dem att sätta ord på vad som händer, så att de kan uttrycka sina tankar och känslor på ett sätt som känns bra för dem. Uppmuntra dem att prata med en lärare, skolkurator eller annan vuxen för att få hjälp att hantera situationen.

Ibland kan det vara bra att hjälpa till att skapa en handlingsplan, kanske genom att prata med skolan för att få till en lösning som stoppar mobbningen. Samtidigt, ge dem utrymme att ta egna beslut och känna sig delaktiga i processen. Det är också viktigt att påminna dem om sina styrkor och det värde de har, så att de inte tappar sin självkänsla. Ofta är det lätt att känna sig maktlös, men att vara en trygg och empatisk stödperson kan göra stor skillnad.

Så kan Studentpsykologerna hjälpa dig

Hos Studentpsykologerna kan du som blir utsatt eller utsätter andra för mobbning få stöd. Även du som anhörig kan få stöd i att hantera mobbningen. Genom samtal kan vi hjälpa till att bearbeta de känslor som mobbningen orsakar, stärka självkänslan och ge verktyg för att hantera situationen. De kan också hjälpa till att utveckla bättre kommunikationsfärdigheter och skapa förståelse för andra för att minska mobbningens negativa effekter.

Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.