• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Känslor
• >
• Overklighetskänslor

Overklighetskänslor

Känns världen plötsligt främmande, eller känns det som att du står utanför dig själv och bara iakttar? Då är du inte ensam. Många människor upplever någon gång i livet så kallade overklighetskänslor – ett tillstånd som kan väcka både oro och förvirring. I den här artikeln går vi igenom vad overklighetskänslor egentligen är, varför de uppstår och hur du kan få hjälp att hantera dem.

Vad är overklighetskänslor?

Overklighetskänslor är ett tillstånd där du känner att något är fel på dig eller din omvärld, men du kan inte riktigt sätta ord på vad. Vissa beskriver det här som ett drömliknande tillstånd eller att världen känns dimmig. Overklighetskänslor varierar i vilken utsträckning de uppträder samt i hur mycket obehag de väcker för individen. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på vilka typer av overklighetskänslor som finns, varför man får dem och slutligen hur man kan behandla detta tillstånd.

Två typer av overklighetskänslor

Derealisation

Derealisation innebär att omvärlden känns overklig eller konstig. Det kan jämföras med en känsla av att verkligheten är en dröm.

Depersonalisation

Depersonalisation innebär att du känner dig avskild från dig själv, din kropp eller dina känslor. Det kan jämföras med att man har en känsla av att stå bredvid och observera sig själv och sitt inre utifrån.

Hur känns overklighetskänslor?

Overklighetskänslor kan kännas på många olika sätt och det är ofta svårt för den drabbade att förklara med ord hur man känner. Vissa upplever både derealisation och depersonalisation medan andra upplever ett av tillstånden. Se vanliga känslor nedan:

• Känsla av att man håller på att bli galen.
• Upplever världen som en dimmig dröm.
• En känsla av att dina kroppsdelar inte tillhör dig, trots att du kan styra dem som vanligt.
• En känsla av att någonting är fel, trots att man vet att inget är fel, vilket kan väcka starkt obehag.
• Känsla av att vara frånvarande trots att man umgås med personer.
• Upplever att dina grundläggande känslor har stängts av, vilket kan leda till en minskad lust att hitta på saker.
• Vanligt att detta även förvärrar ångest-tillståndet då oron och obehaget ökar.

Att tänka på: Den här listan handlar om en känsla – inte om faktiska hallucinationer eller vanföreställningar. Du är medveten om att inget är fel i verkligheten, även om känslan kan säga något annat. Om du däremot upplever att du ser eller uppfattar världen på ett sätt som avviker från verkligheten, kan det handla om en annan typ av problematik.

Varför får man overklighetskänslor?

Medelåldern för debut av symtomen för overklighetskänslor är ca 16 år. De kommer ofta smygande men kan även uppträda plötsligt efter en specifik situation. Det finns en rad olika anledningar till att man får overklighetskänslor men här listar vi de vanligaste orsakerna:

• Stress

Starka stresspåslag, panikattacker eller utmattning till följd av långvarig brist på återhämtning kan vara utlösande faktorer för overklighetskänslor. Stress i sig är ingenting farligt, men eftersom vi alla har olika förutsättningar att hantera den när vi hamnar i kris kan det för några av oss leda till högre risk för negativa utfall.

Läs vidare om stress.

Här kan du göra vårt stresstest online.

• Trauma

Trauma kan på olika sätt bidra till overklighetskänslor. Overklighetskänslorna blir då som ett försvar i form av att avskärma oss från det som upplevs skrämmande.

Traumatiska händelser kan bidra till en plötslig krissituation som triggar overklighetskänslorna, som en mer livshotande version av punkten “stress”.

Det finns även kopplingar mellan mer långvariga känslomässiga trauman i ung ålder och utvecklandet av overklighetskänslor. Exempelvis kan det handla om mobbning, utfrysning eller barn som blivit utsatta för försummelse av sina föräldrar.

• Berusning

Studier har visat på samband mellan overklighetskänslors berusning av olika preparat. Framförallt har det handlat om de 4 drogerna: cannabis, LSD, ecstasy eller ketamin. Cirka 15% av fallen med depersonalisationssyndrom (DDD), kroniskt tillstånd av overklighetskänslor, kan kopplas till bruk av marijuana. Det här gäller såväl enstaka rus som återkommande berusning.

• Psykiska diagnoser

Overklighetskänslor behöver inte vara ett tillstånd för sig. Det kan istället vara ett symtom på andra psykiska tillstånd. Exempelvis:

• Ångestdiagnoser
• Depression
• PTSD
• Schizofreni
• Tvångssyndrom (OCD)

Depersonalisation/ derealisationssyndrom (DDD)

Vad är det för diagnos och när ställs den?

Depersonalisations/Derealisationssyndrom (DDD) är ett syndrom var overklighetskänslorna har en stark inverkan på ditt liv över tid. Efter undersökningar uppskattas DDD förekomma hos cirka 2% av befolkningen, vilket gör den lika vanlig som exempelvis schizofreni och OCD. Det finns dock en viss svårighet att fastställa den här diagnosen då symtomen kan vara svåra för den drabbade att förklara, vilket gör att tillståndet kan misstas för något annat vanligare tillstånd som depression eller ångest. Bortsett från symtomen relaterade till overklighetskänslorna ska vissa kriterier uppfyllas för att diagnosen ska kunna fastställas efter medicinsk undersökning.

Kriterier:

• Återkommande eller ihållande upplevelser av depersonalisation och/eller derealisation.
• Din perceptuella bild av verkligheten (vad du faktiskt ser) ändras inte. Depersonalisation och derealisation handlar om en känslomässig upplevelse.
• Symtomen skapar ett betydligt lidande och påtagliga hinder i olika områden i livet. Områden som är “personliga”, “familjerelaterade”, “sociala”, “utbildningsrelaterade”, “arbetsrelaterade” eller fyller andra viktiga funktioner.
• Ska inte kunna förklaras av något annat psykiatriskt tillstånd eller någon direkt effekt av substanser, sjukdom eller annan fysisk skada mot huvudet.

Hur behandlas overklighetskänslor

Eftersom både orsaken och upplevelsen av overklighetskänslor kan vara så olika för varje individ så kommer även behandlingen att anpassas efter individen. Trots detta finns det vissa behandlingsformer som ofta används för den här typen av problematik.

• Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Vid problematik kring overklighetskänslor rekommenderas vanligtvis en individanpassad KBT-behandling. I den här terapiformen ligger fokus på att identifiera och se kopplingen mellan dina tankar, beteenden och känslor som du har i dagsläget. Under behandlingen kommer du med terapeutens hjälp kunna utmana dessa mönster. KBT bidrar med tekniker och konkreta övningar för att du med tiden ska få möjlighet att se världen på ett nytt sätt.

Läs vidare om KBT.

• Skifta fokus

En viktig del av behandlingen för overklighetskänslor är att utveckla förmågan till att rikta fokuset mot annat än sig själv. Oftast är man väldigt självmedveten när man upplever de här obehagliga känslorna, vilket gör att man då inte är närvarande i situationen. För att inte gå miste om de positiva intryck man kan få i sin vardag blir det viktigt att lära sig skifta fokus och därmed minska på självmedvetenheten.

• Hantering av stress, ångest och/eller depression

Eftersom overklighetskänslor oftast är kopplat till såväl stress, ångest och depression lägger behandlingen stort fokus på tekniker att hantera detta. KBT hjälper dig att kartlägga och prioritera områden i livet som känns mest relevanta för förbättring.

Läs vidare om ångest.

Här kan du göra vårt test för ångest.

Läs vidare om depression.

Här kan du göra vårt test för depression.

• Medicinering

Medicinering kan bli relevant om ångesten eller de depressiva symtomen är allt för jobbiga. De här preparaten har dock ingen direkt effekt på overklighetskänslorna.

När bör man söka hjälp?

Om overklighetskänslorna blir allt vanligare och påverkar din vardag på ett negativt sätt bör du söka professionell hjälp. Det här gäller även om symtomen för relaterad psykisk ohälsa tar över på liknande sätt. Exempelvis: ångestrelaterade eller depressiva symtom.

Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?

Våra psykologkandidater har gedigna kunskaper inom KBT och arbetar under handledning av legitimerade psykologer på Svea KBT. De hälsar dig varmt välkommen och erbjuder både ett lyssnande öra och evidensbaserad kunskap om overklighetskänslor. Tillsammans kan vi kartlägga din situation och utveckla strategier som hjälper just dig att hantera den på ett bättre sätt.

Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.