• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Känslor
• >
• Skuldkänslor – dåligt samvete

Skuldkänslor – dåligt samvete

Skuldkänslor är en naturlig del av att vara människa. De kan fungera som en inre kompass som hjälper oss att agera i enlighet med våra värderingar och stärka våra relationer. Men när skulden blir överdriven eller orimlig kan den i stället leda till onödigt lidande och självkritik. Var går gränsen mellan sund och skadlig skuld, och hur kan vi hantera dessa känslor på ett konstruktivt sätt? I den här artikeln utforskar vi skuldkänslornas funktion, varför de uppstår och hur vi kan hantera dem på ett hälsosamt sätt.

Vad är skuldkänslor?

Skuldkänslor är självmedvetna känslor som ofta uppstår till följd av att man tror att man gjort något fel eller åsamkat någon annan skada på något sätt. Det kan även handla om att man tror att man kommer göra något fel. Skuldkänslor kan också innebära en insikt kring att man kanske borde agerat eller sagt något annorlunda, och upplevelsen av ånger efteråt.

Att uppleva skuldkänslor är en normal del av att vara människa. Skuldkänslor grundar sig ofta i ens personliga moraliska kompass och kan därmed beskrivas som en regleringsfunktion alla människor har, som hjälper oss att styra vårt beteende och därmed samexistera med andra människor.

Vanliga symtom vid skuldkänslor och dåligt samvete

• Obehagskänslor i kroppen
• Ånger
• Oro
• Ångest
• Självtvivel och negativa tankar
• Stress
• Ledsenhet eller sorg
• Skam

Dåligt samvete och skuldkänslor är olika grader på samma skala. De är båda en del av vår moraliska kompass och emotionella respons. Dåligt samvete kan man uppleva lite då och då i sin vardag, över något man sagt eller gjort som man tänker att man kanske inte borde.

Skuldkänslor uppstår när man upplever att man agerat fel vid något betydelsefullt eller något där ens värderingar inte efterlevts. Båda handlar alltså om att man, gentemot andra, inte agerat i enlighet med det egna samvetet.

Vanliga beteenden hos människor som känner dåligt samvete

Att försöka gottgöra

Ett vanligt beteende när man har dåligt samvete är att försöka gottgöra för det man upplever blivit fel. Det kan exempelvis vara att be om ursäkt eller försöka rätta till ett misstag.

Att be om försäkran

Ett annat vanligt beteende när man upplever dåligt samvete är prata med andra om det man upplever att man gjort eller sagt fel. Detta för att söka trygghet i om det man gjorde var fel eller inte.

Att kompensera

Upplever man mycket dåligt samvete är ett vanligt beteende att försöka kompensera för det man upplevt att man gjort eller sagt fel. Det kan exempelvis vara att spendera extra mycket tid med sin partner, om man har dåligt samvete över att man inte har hunnit umgås.

Överdriven självkritik

Att vara överdrivet självkritisk och hård mot sig själv kan förekomma om man upplever starka känslor av dåligt samvete. Bland annat kan man känna sig otillräcklig, eller ha svårt att förlåta sig själv för det man upplever att man gjort.

Undvikande

Upplever man dåligt samvete i relation till en annan person är undvikande ett vanligt beteende. Man vill inte utsätta sig för de personer eller situationer där det dåliga samvetet påminner sig som starkast.

Försvarsbeteende

En strategi om man upplever dåligt samvete är att gå i försvar och bli defensiv. Man vill inte riktigt kännas vid att man sårat någon annan eller handlat på ett sätt som man inte är stolt över, varpå man försöker skjuta ifrån sig känslorna.

Vad är skillnaden mellan skuldkänslor och skam?

Skuldkänslor handlar mer om vad du gör, det vill säga fokus ligger på handlingen. Skam används ofta för att beskriva en känsla om vem du är, det vill säga fokus på självet.

Exempelvis kan skuld innebära att tankar som ”jag gjorde något dåligt”, medan skam kan innebära tankar som ”jag är dålig”. I vissa fall används skam och skuld synonymt, då de båda handlar om en upplevelse av att något känns fel i relation till ens moraliska kompass.

När blir skuldkänslor destruktiva?

Skuldkänslor kan bli destruktiva om man upplever dem ofta över saker man gjort eller sagt. Skuldkänslor är en normal och mänsklig emotionell respons, och således en del av livet.

Men om skuldkänslor tar över många sammanhang och exempelvis påverkar ens relationer eller självbild kan det vara värt att reflektera kring varför det blir så och var det kommer ifrån.

Skuldkänslor i relationer

”Mina föräldrar ger mig skuldkänslor”

Att känna skuldkänslor orsakade av föräldrar kan vara känslomässigt påfrestande. Några sätt att förhålla sig till det på ett hälsosamt sätt kan vara att: 

• Sätt gränser: Baserat på vad du själv mår bra av kan du behöva sätta gränser gentemot dina föräldrar. Det kan handla om gränssättning i hur ofta ni hörs, eller hur involverade de ska vara i ditt liv.
• Kommunicera öppet: Om du känner att du har möjlighet, försök prata med dina föräldrar om hur deras beteende eller bemötande får dig att känna. Förhoppningsvis kan det få dina föräldrar att förstå att deras ord och handlingar har inverkan.
• Stärk din självkänsla: Att stärka självkänslan kan hjälpa dig att påverkas mindre av dina föräldrars beteende. Med en känsla av trygghet kring vem du är och vad du står för kan det vara lättare att inte låta sig definieras av sina föräldrar och stå emot skuldkänslor.
• Du har rätt till ditt liv: Föräldrar kan ibland ha mycket åsikter och ställa krav om att vara involverad i sina barns liv. Men påminn dig själv om att du har rätt till att leva ditt liv såsom du vill och dina beslut om ditt liv är helt upp till dig.
• Reflektera över dina känslor: Det kan vara hjälpsamt att fråga sig själv om det är så att skuldkänslorna kommer inifrån, eller om det är något som föräldrarna lägger över på dig. Det kan man göra genom att exempelvis skriva ner det eller prata med en person man litar på.

”Min partner ger mig skuldkänslor”

Att uppleva skuldkänslor i en relation kan vara mycket krävande, särskilt när de kommer från din partner. Här är några sätt att hantera det på ett hälsosamt sätt:

• Sätt gränser: Du har rätt att sätta gränser i relationen. Kommunicera tydligt vad som är accepterbart och vad som inte är det. Om ni båda förstår varandras gränser minskar risken för skuldkänslor.
• Kommunicera öppet och ärligt: Ta upp ämnet med din partner på ett respektfullt sätt. Använd ”jag-budskap”, som till exempel ”jag känner skuldkänslor när…”. Det kan minska risken för att din partner går in i försvar.
• Identifiera manipulation: Ibland kan skuldkänslor användas som ett verktyg för kontroll. Om du misstänker detta, kommunicera tydligt vad du observerar och hur det påverkar dig.
• Reflektera över dina känslor: Stanna upp och fundera på om skuldkänslorna verkligen kommer från din partner, eller om de har rötter i tidigare erfarenheter. Att förstå källan till dina känslor kan hjälpa dig att hantera dem bättre.
• Håll koll på kraven: En sund relation kräver förståelse och kompromiss. Om du upplever att din partner lägger orimliga krav på dig, är det viktigt att ta upp det.
• Kom ihåg ditt egenvärde: I en trygg relation ska båda partnernas känslor och behov respekteras. Om din partner ofta ger dig skuldkänslor är det viktigt att påminna dig själv om att dina tankar och känslor är lika viktiga som deras.

”Mina barn ger mig skuldkänslor”

Att uppleva skuldkänslor i relation till sina barn är vanligt. Här är några tips för att hantera det på ett hälsosamt sätt:

• Gränssättning är normalt: Att sätta gränser är en nödvändig del av barnens uppfostran och lärande. Även om det kan leda till frustration är det viktigt att förstå att det finns olika sätt att vara förälder. Gränser hjälper barn att förstå vad som är acceptabelt och bidrar till deras utveckling.
• Skilj på deras känslor och ditt ansvar: Yngre barn har ofta svårt att hantera sina känslor. Om de uttrycker missnöje eller besvikelse, kom ihåg att de inte ser situationen på samma sätt som du gör. Det är viktigt att förstå att du inte har ansvar för att uppfylla alla deras önskemål.
• Kommunicera tydligt och med empati: Att förklara varför vissa beslut och gränser sätts kan hjälpa barnet att förstå dina avsikter. När du förmedlar att barnets bästa alltid är i fokus, ökar chansen att de accepterar dina beslut, vilket kan minska skuldkänslor.
• Sänk kraven på dig själv och stärk självkänslan: Många föräldrar känner press att vara perfekta och att alltid tillfredsställa sina barns behov. Men perfekt föräldraskap existerar inte. Det är okej att säga nej och att prioritera den egna hälsan och återhämtningen. Ditt agerande grundar sig i kärlek och omtanke och är en viktig del av att vara en bra förälder.

Tips för att leva med skuldkänslor

Identifiera källan till skuldkänslorna
Första steget är att förstå var skuldkänslorna kommer ifrån. Är de kopplade till en specifik händelse, person eller upplevelse?

Acceptera snarare än att döma
Skuldkänslor är en del av livet. Det är mänskligt att ibland säga eller göra något man ångrar. Skuldkänslor visar att du bryr dig. Reflektera över dem med värme istället för att döma dig själv.

Fundera över om de är rimliga
Skuldkänslor kan handla om saker vi inte kan kontrollera. Ställ dig frågor som: ”Har jag verkligen gjort något fel?” eller ”Vad skulle jag säga till en vän i samma situation?”

Lär dig och förlåt dig själv
Se skuldkänslor som en möjlighet att växa, men kom också ihåg att förlåta dig själv för dina misstag.

Rättfärdiga dina handlingar om det behövs
Om möjligt, försök rätta till det som blev fel. Att ta ansvar kan hjälpa dig att släppa skuldkänslorna.

Granska dina krav och förväntningar
Fundera på om du har för höga krav på dig själv som vän, partner eller kollega. Sänk dem och påminn dig om att ingen är perfekt.

Prata med någon
Att prata om dina känslor med någon du litar på kan ge nya perspektiv och minska skuldkänslorna.

Hur säger jag nej utan att få dåligt samvete?

1. Börja med små steg: Om du är van att prioritera andras behov kan det kännas svårt att säga nej. Börja med små förändringar, som att föreslå en annan tid för att träffas istället för att direkt anpassa dig efter andras schema.

2. Reflektera över dina behov och värderingar: Genom att bli medveten om vad som är viktigt för dig och hur du vill leva ditt liv blir det enklare att säga nej när det behövs.

3. Var vänlig men tydlig: Tydlig kommunikation minskar skuldkänslorna. Undvik långa förklaringar som kan få dig att känna mer skuld. Var istället klar och respektfull, till exempel: ”Jag förstår att detta är viktigt, men jag har tyvärr inte tid idag.”

4. Tänk långsiktigt: Ett ständigt ja-sägande är inte hållbart i längden. Om du överskrider dina egna gränser riskerar du att bli orkeslös och utmattad.

5. Hantera skuldkänslor konstruktivt: Om du får dåligt samvete efter att ha sagt nej, fråga dig själv om det var rättfärdigat. Är det rimligt att du ska tillfredsställa alla, och skulle du förvänta dig samma sak av någon annan?

6. Var snäll mot dig själv: Det är naturligt att det känns utmanande att sätta gränser om det är nytt för dig. Att lära sig säga nej utan skuldkänslor är något som tar tid, men det är både mer hållbart och hälsosamt i längden.

Få rätt hjälp med Studentpsykologerna

Upplever du att du ofta brottas med dåligt samvete och skuldkänslor kan det vara till hjälp att prata med en studentpsykolog. Tillsammans med en psykolog kan du förstå ursprunget till dina skuldkänslor och känslor av dåligt samvete.

Du kan även få hjälp med verktyg och strategier för att hantera och bearbeta ditt nuvarande förhållningssätt till skuldkänslor och minska deras påverkan på ditt liv.

Välkommen att boka tid eller kontakta oss

Söker du stöd och hjälp för problem med skuldkänslor och dåligt samvete kan våra blivande psykologer vara till hjälp. Vi erbjuder snabba och effektiva tidsbokningar inom en vecka och vår onlinetjänst gör det enkelt att boka tid.