Sorg – Att förstå och leva med förlust
Sorg är en av de mest grundläggande mänskliga upplevelserna – en naturlig reaktion på förlust. Den kan uppstå när någon vi älskar går bort, men också i samband med förändringar i livet, som att en relation tar slut, en dröm går i kras eller en livssituation förändras drastiskt. Sorgen kan kännas som en tyngd i bröstet, som ett tomrum, eller som en berg-och-dalbana av känslor. Oavsett hur den yttrar sig är det viktigt att veta att du inte är ensam – och att det finns sätt att ta sig igenom den.
Vad är sorg?
Sorg är en grundläggande känsla som signalerar att vi har upplevt en förlust eller en förändring. Vi kan också känna sorg när någon annan är ledsen. Syftet med sorgen är att rikta uppmärksamheten inåt, så att vi kan bearbeta det som hänt och nå en form av acceptans. Den fungerar också som en signal till omgivningen om att vi behöver stöd. Sorgen spelar alltså en viktig roll i vår förmåga att hantera svåra upplevelser och att finnas där för andra. Samtidigt kan den bli destruktiv om vi inte lär oss att hantera den på ett hälsosamt sätt. I den här artikeln kommer vi därför att utforska sorgens funktion och hur vi kan förhålla oss till den.
Hur känns det att vara ledsen?
Vanliga tankar:
- Minnen kopplade till den/det man förlorat
- Andra gånger man blivit ledsen – ”Det ät precis som den gången när…”
- Hopplöshetstankar – ”Det är inte lönt att jag ens försöker”
- Negativ självuppfattning – ”Allt sånt här händer bara mig”
Vanliga kroppssymtom:
- Trött och tun
- Tryck över bröstet
- Hugger i magenBränna bakom ögonen
- Bristande röst
- Stel i ansiktet
- Darrningar i underläppen
- Rynkad panna
- Sänkt blick
- Sänkt eller böjd kroppshållning
Vanliga handlingsimpulser:
- Göra så lite som möjligt
- Gråta
- Skrika
- Bli tyst
Olika sorgetyper
Det finns olika situationer eller upplevelser som kan leda till sorg för oss. Det är individuellt hur man reagerar på förluster. Här har vi listat 6 av de vanligaste typerna:
- Dödsfall
Det är vanligt att vi känner sorg när en familjemedlem, vän, partner eller ett husdjur dör. Ibland kommer sorgen direkt och ibland kommer den med fördröjning. Hur starkt vi reagerar på dödsfall i vår närhet är individuellt och påverkas även av hur dödsfallet gick till och hur god vår relation var till den bortgångna.
- Separationer
Vid separationer väcks vanligtvis sorg hos oss då det både innebär en förlust och en större förändring. Separationer kan röra sig om bland annat skilsmässor, vänskapsrelationer som tar slut eller att vi ska separera från familjen.
- Stora livsförändringar
Stora livsförändringar kan vara exempelvis byte av arbetsplats, flytt till en annan plats eller att bli förälder. Trots att livsförändringar kan bidra till mycket glädje är det vanligt att vi upplever sorgereaktion kring förändringen i sig.
- Hälsoproblem
Både fysiska och psykiska hälsoproblem kan leda till sorg över att man bland annat blir begränsad i sina möjligheter.
- Minnen av något som hänt
Vi kan känna sorg när vi tänker tillbaka på en person eller en tid vi saknar. Minnen som väcker sorg kan även vara kopplade till tider eller situationer som vi inte trivdes i. Med andra ord är det vanligt att känna sorg när vi tänker tillbaka på saker som väckt starka känslor. Trauman är en annan variant av den här som kan väcka väldigt intensiva känslopåslag.
- Missfall och barnlöshet
Både missfall och barnlöshet kan väcka starka känslor av förlust och livsförändring och kan därmed väcka en sorgereaktion. Vanligt är att känslan av förlust kan kretsa kring både identitet och framtidsdrömmar.
Läs vidare om ofrivillig barnlöshet.
4 faser under kris och sorg
Att livskriser – som förluster och stora förändringar – kan väcka sorg är något de flesta känner till. Även om sorg upplevs individuellt, finns det teorier som visar hur vi ofta pendlar mellan olika stadier under en sådan kris. För att öka förståelsen för vad som händer när sorgen gör sig påmind, utgår vi här från den svenska psykiatrikern Johan Cullbergs teori om fyra krisfaser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.
- Chockfasen
I den första fasen kan vi inte riktigt greppa det som skett på grund av överbelastade intryck och information från situationen. Här kan omgivningen uppleva det som att vi inte känner någonting inför situationen. Faktum är vår kropp antagligen signalerar så mycket olika känslor och signaler att vi inte kan finna ”ett” sätt att reagera. Den här fasen av förlamning kan vara olika länge för olika individer.
- Reaktionsfasen
I den andra fasen har vi lyckats greppa det som skett och känslorna börjar komma till uttryck med stark intensitet. Här kan vi uppleva svårigheter i vardagen kopplat till koncentrationsförmåga, sömn och andra rutiner som kräver vårt fokus.
- Bearbetsningsfasen
I den tredje fasen börjar vi sakta men säkert acceptera det som hänt och kan börja bearbeta de känslor och tankar som är kopplade till händelsen. Det är vanligt att sorgen går i vågor, men att händelsen inte är allt man tänker på längre.
- Nyorienteringsfasen
I den fjärde fasen har vi funnit en acceptans till krisen och kan gå vidare. ”Gå vidare” är dock INTE samma sak som ”glömma bort”. Att gå vidare innebär helt enkelt att vi, med krisen i bagaget, tillåter oss själva att åter fylla våra liv med meningsfyllda aktiviteter och glädje. Sorgen får vara med oss, men den ska inte få hindra oss från att känna glädje.
Tips för att hantera din sorg
- Tillåt sorgen att ta plats
Att tillåta sig själv att både tänka tillbaka på personen eller livssituationen vi förlorat och även att känna de ledsna känslorna är en viktig del av sorgeprocessen. Försöker vi hela tiden tränga bort sorgen så kommer det till slut att bli utmattande, distraherande och kan göra att vi mår sämre över längre tid.
- Prata med någon
Att hitta någon vi känner oss trygga att prata med kan vara till stor hjälp för hur vi bearbetar vår sorg. Det kan exempelvis vara en familjemedlem, en god vän, en kurator eller en psykolog. Ibland upplevs det lättare att reda ut översvämningen av tankar och känslor när vi får sätta ord på dem.
- Hitta en balans mellan egen bearbetning och sociala aktiviteter
Hur vi alla bearbetar sorgen är individuellt. Vissa behöver mer tid för sig själva medan andra känner ett behov av att hitta på saker med vänner och familj. Det viktigaste är att vi hittar en balans mellan egentid och sociala aktiviteter som fungerar för oss så att vi varken fastnar i sorgen eller helt trycker bort den.
- Sök professionellt stöd
När vi känner att sorgen tar över våra liv i för stor utsträckning kan det vara bra att få lite professionell vägledning. Det professionella stödet kan hjälpa till med att vara ett lyssnande öra för det man kanske inte vill berätta för alla och komma med tips på hur vi kan hantera det som hänt.
- Tillåt dig själv att leva igen
Att tillåta sig själv att leva igen kan vara avgörande för att vi ska ta oss igenom sorgeprocessen. När vi har förlorat någon eller något som vi sörjer är det vanligt att vi får en känsla av att inte förtjäna att gå vidare. Det kan då bli en ond spiral av att må allt sämre eftersom vi slutar göra saker vi innan tyckte var kul. Därför är det viktigt att vi i vår egen takt tillåter oss själva att känna oss glada igen för saker som gör oss glada, trots något överväldigande känslor.
Hur stöttar jag någon annan i sorg?
- Visa att du finns där
Även om det kan vara svårt att veta hur du ska hantera situationen när någon annan är ledsen så är det viktigaste att visa att du är där för dem. Visa det med småsaker och säg till dem att du finns här i person, på SMS eller i ett telefonsamtal.
- Lyssna efter deras behov
En vanlig impuls när någon är ledsen är att direkt försöka lösa deras problem. Men ibland behöver de bara att vi lyssnar aktivt. För att undvika att trampa på någons känslor kan det vara hjälpsamt att fråga vad personen behöver av en i stunden. Vi kan till exempel inleda samtalet med: ”Vill du att jag bara lyssnar, eller vill du ha tips på hur du kan lösa det här?”
- Erbjud en faktisk hjälpande hand
När någon går igenom djup sorg kan det vara svårt för dem att orka med vardagliga sysslor under en tid. Då kan man erbjuda praktisk hjälp – till exempel att handla, ta hand om hushållssysslorna eller passa barnen.
- Ta inte på dig ansvaret för deras mående
Att stötta någon i sorg är viktigt, men det är också viktigt att komma ihåg att allt vi gör är tillräckligt. Om vi tar på oss ansvaret för någon annans mående kan vi lätt bli påverkade själva, vilket kan väcka känslor som irritation eller frustration. Detta kan ge den som sörjer en känsla av skuld eller skam. Därför är det avgörande att vara ärlig med sig själv om hur mycket man mäktar med, samtidigt som man respekterar den andras unika sorgeprocess.
Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?
Hos Studentpsykologerna har vi god kunskap inom KBT och arbetar under handledning av legitimerade psykologer på Svea KBT. Vi finns här för dig som behöver prata – oavsett om du nyligen gått igenom en förlust, eller om sorgen legat kvar som ett lågmält vemod under en längre tid. Tillsammans utforskar vi din unika sorgeprocess och ger dig stöd utifrån evidensbaserad kunskap och ett lyhört bemötande. Det är aldrig för tidigt, och aldrig för sent, att ta hjälp för att må bättre.
Boka terapi Kontakta oss