• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Sociopat

Sociopat

I den här artikeln går vi igenom vad en sociopat är, vilka kännetecken som utmärker sociopatiskt beteende, hur det skiljer sig från andra personlighetsstörningar och skillnaden på sociopat och psykopat. Vi beskriver också hur sociopati kan påverka relationer och vardagsliv samt vilka möjligheter som finns för behandling och stöd.

Vad är sociopat?

En sociopat är en person med antisocial personlighetsstörning som har bristande empati, manipulerande beteende och svårigheter att följa sociala normer. Sociopat och psykopat används ofta i vardagligt språk när man talar om personer som inte uppvisar samma förmåga till empati eller samvete som andra.

Dessa begrepp faller under diagnosen antisocial personlighetsstörning (ASPD) som huvudsakligen kännetecknas av ett kroniskt tillstånd av bristande empati samt avsaknad av hänsyn gentemot andra människors rättigheter och känslor. Rent kliniskt används inte termerna sociopat och psykopat, utan enbart ASPD. Detta beror på att föregående termer inte kräver diagnostiska kriterier som ASPD för att de ska uppfyllas, och därmed beaktas de inte utgöra faktiska psykiatriska diagnoser.

Däremot fortsätter sociopat och psykopat vara vedertagna begrepp som de flesta människor känner till och använder för att beskriva andra. Detta kan tänkas bero på deras tydliga och specifika karaktärsdrag som porträtteras av flera kända fiktiva karaktärer, exempelvis Patrick Bateman från American Psycho och Voldemort från Harry Potter, vilket gör dem användbara och lättförståeliga när man vill tala om en viss typ av personlighet. Nedan följer en mer ingående beskrivning av vad som utmärker en sociopat.

Tecken på sociopati

Det finns ett flertal tecken som faller under sociopati, några vanliga inkluderar:

• Respekterar inte sociala normer eller lagar – tendens till kriminalitet.
• Manipulativt beteende.
• Svårigheter att upprätthålla eller forma långsiktiga relationer.
• Bristande empati.
• Känner inte skuld eller ånger.
• Charmiga och karismatiska.
• Impulsivitet och brist på planering.
• Uppvisar aggressivt, våldsamt eller hotfullt beteende.
• Följer inte upp personliga eller professionella skyldigheter, ex. håller inte deadlines.

Här kan du göra vårt sociopat-test online.

Hur utvecklas sociopati?

Tidigare studier visar på att sociopati verkar ha ursprung i traumatiska livshändelser eller extrema upplevelser som ägt rum i ett tidigt skede i livet. Neurologiska förändringar, antingen som följd av skador mot huvudet eller i samband med neurologiska sjukdomar som demens, kan även ge uppkomst till sociopati. Genetiska anlag har visat sig kunna öka sannolikheten.

Vad är skillnaden mellan en sociopat och en psykopat?

Termerna sociopat och psykopat brukar användas omväxlande då de delar likheter, dock finns det viktiga skillnader. Uppkomsten till sociopati beror huvudsakligen på miljöfaktorer som traumatiska livshändelser eller biologiska faktorer som förändringar i hjärnan, varpå psykopati mer verkar bero på genetiska faktorer i kombination med miljöfaktorer. Beteendemässigt brukar sociopater även uppvisa mer känslomässiga reaktioner än psykopater, bland annat i form av aggression. Gällande empati så har sociopater begränsningar varpå psykopater har en oförmåga att känna detta.

Sociopatiska drag hos barn och tonåringar

Diagnos för personlighetsstörningar som ASPD ges inte till personer som är under 18 år. Däremot kan man se sociopatiska tendenser hos barn och ungdomar som leder till ökad risk för utveckling av ASPD. I stora drag rör sig dessa om uppvisande av impulsivitet, ouppmärksamhet, och hyperaktivitet, bland annat i form av följande beteende:

• Konsekventa mönster av våldsamt, inskränkande, regel, eller normbrytande beteende
• Aggression eller fysisk grymhet gentemot andra personer eller djur
• Ljuger för att få något i utbyte eller för att undvika plikter
• Initierande av slagsmål

Sociopatiska drag hos vuxna

Tecken på sociopati bland vuxna liknar i stort de som redan kan ses hos barn, bland annat impulsivitet och aggressivt beteende. Utöver detta ser man även kännetecken som bristande empati.

Tips till dig som är anhörig till någon som har ett problematiskt beteende

Som anhörig till en person som uppvisar antisociala tendenser kan det vara behjälpligt att ta del av följande tips:

1. Försök att uppmuntra din anhöriga till terapi. Det är vanligt att personer med antisociala tendenser har bristande självinsikt och inte självmant söker terapi. Därmed kan det vara bra att rekommendera terapi som kan hjälpa de problematiska beteendena.
2. Förklara med hjälp av feedback hur deras problematiska beteende påverkar andra personer.
3. Likt feedback kan det vara bra att sätta tydliga gränser kring vad i deras problematiska beteende som du tycker är okej och inte.
4. Acceptans kan vara mycket hjälpsamt då det problematiska beteendet hos personen grundar sig i saker som man inte kommer kunna fixa på egen hand.
5. Slutligen är det viktigt att också ta hand om sig själv. Att vara anhörig till en person med antisocialt beteende kan vara betungande och påfrestande, därmed är det viktigt att inte glömma att se efter dina egna behov.

Går det att behandla sociopati?

Det finns evidens för att behandlingar som Kognitiv beteendeterapi (KBT), och gruppterapi kan hjälpa lindra symptom då de ger personen verktyg och strategier att ändra tankemönster och hantera känslor. Sociopati är som tidigare nämnts inte en diagnos och därmed inte något i sig som behandlas, däremot går det att behandla ASPD och sociopatiska karaktärsdrag som upplevs som problematiska eller som bidrar till en mindre fungerande vardag för personen.

Läs mer om KBT.

Få rätt hjälp med Studentpsykologerna

Studentpsykologerna kan erbjuda hjälp med problem som uppkommer i samband med antisociala symptom, så som relationsproblem, känslohantering, impulsivitet, och aggressivitet. Om du behöver prata med en psykolog för stöd eller vägledning är du välkommen att kontakta oss.