Stress

Författare: Angelika Björkman
Medicinskt granskad av: Leg. Psykolog Caroline Erkers

Stress är en naturlig reaktion på utmanande situationer och påfrestningar i livet. När stress blir överväldigande kan den påverka vår hälsa och vardag negativt. Att förstå och hantera stress är avgörande för att upprätthålla en balanserad livsstil.

Vad är stress?

Stress är ett tillstånd av oro eller spänning som vi kan uppleva när vi ställs inför krävande situationer. Det är en inneboende kraft som motiverar oss att hantera de hot och utmaningar vi möter i våra liv. Stressresponsen är avgörande för att vi ska överleva och anpassa oss till förändringar. Den hjälper oss att bli mer uppmärksamma och alerta, vilket är till stor hjälp när vi behöver hantera svåra situationer på ett effektivt sätt. En viss mängd stress över kortare perioder kan faktiskt vara bra för oss, den kan sporra oss till att prestera bättre och nå våra mål. Om stressen däremot blir ihållande och långvarig utan möjligheter till vila, kan det påverka vår hälsa negativt.

Detta beror på att kroppen hamnar i en situation där den ständigt måste hantera mycket stress, vilket gör det svårt för den att hantera andra viktiga funktioner såsom att bibehålla sin balans och återhämta sig. Många människor upplever långvarig stress på sina jobb, vilket kan leda till en rad hälsoproblem och negativa konsekvenser för välbefinnandet. Denna typ av stress är utbredd över hela världen, och i Sverige är det ett betydande problem. Uppskattningsvis befinner sig var tredje svensk i ett läge av långvarig stress. Situationen är liknande i Europa, där över hälften av alla arbetstagare rapporterar att deras jobb är en betydande källa till stress i deras liv.

Symtom vid stress

När vi känner stress kan kroppen reagera på fler olika sätt som får oss att känna oss obekväma. Till exempel kan ditt hjärta börja slå snabbare än vanligt, som om det försöker fly ifrån något. Du kanske också känner att dina muskler blir spända, som om de är redo att springa sin väg. Andra vanliga saker som kan hända är att du får ont i huvudet, magen eller till och med känner dig yr.

Kroppen försöker säga att den känner sig stressad och att den gör sitt bästa för att hantera situationen. Att bli mer uppmärksam på kroppens signaler kan var det första steget mot att hantera och minska stressens påverkan på ens hälsa och välmående.

Psykiska symtom:

  • Försämrad koncentration – svårt för att fokusera sin uppmärksamhet.
  • Lässvårigheter – besvärligheter med att ta till sig och förstå information i skrift.
  • Nedsatt minne – svårare att minnas och hänga med i samtal.
  • Nedsatt arbetsminne – man har svårt att ”hålla många bollar i luften”.
  • Depression – svårare att känna sig tillfreds samt nedstämdhet och hopplöshetskänslor.
  • Otålighet – nära till irritation ”kort stubin”.
  • Ångest – ökade känslor av oro.
  • Panikångestattacker – vid akut och extremt överväldigande stress.

Fysiska symtom:

  • Huvudvärk – på grund av spänningar i huvudet.
  • Yrsel – kan även innefatta illamående och problem med balansen.
  • Tryck över bröstet – ger känslor av andnöd.
  • Hjärtklappning – hjärtat slår hårdare och snabbare.
  • Värk i nacke och axlar – på grund av spänningar i muskler.
  • Orolig mage – exempelvis smärta, diarré eller förstoppning.
  • Sömnstörningar – vid insomning och i formen av ständiga uppvaknanden.
  • Trötthet – Känner sig trött även fast man fått tillräckligt med sömn under natten.
  • Huvudvärk – spänningar i huvudet, vilket resulterar i huvudvärk.
  • Muskelvärk eller spänningar – muskler spänner sig och skapar smärta.
  • Trötthet – extrem trötthet och utmattning trots tillräckligt med sömn.
  • Sömnproblem -svårt att somna eller sova genom hela natten.
  • Ångest – ökad känslan av oro eller ångest.
  • Irritabilitet – otålighet och närmare till irritation “kort stubin”.
  • Svårigheter med koncentration och minne – svårt för att fokusera och minnas saker.
  • Magbesvär – obehag i magen, såsom smärta, diarré eller förstoppning.
  • Förändringar i aptiten – ökad eller minskad hunger och viktpendling.
  • Hudproblem – nya eller förvärrade hudproblem, inklusive eksem, psoriasis eller acne
  • Nedsatt immunförsvar – långvarig stress försvagar immunförsvaret och ökar mottagligheten för långvariga hälsoproblem och sjukdomar.
  • Ökad känslighet för stress – Mindre påfrestningar kan utlösa starkare reaktioner
  • Svårigheter i vardagen – oförmåga att klara av dagliga sysslor och ansvar.
  • Depression – ökad risk för depression, vilket resulterar i minskad motivation för tidigare njutbara aktiviteter, samt känslor av sorg och hopplöshet.

Här kan du göra vårt stresstest online.

Boka samtalsterapi!
Prata med en psykologkandidat inom en vecka för endast 390 kr.

Vad händer i hjärnan och kroppen vid stress?

När vi känner oss stressade, startar vår kropp en kraftfull reaktion genom att frisätta en mängd kemikalier. Det börjar i hjärnan med att ett område som kallas hypotalamus märker att vi är i en stressig situation. Hypotalamus använder sig sedan av hypofysen för att sända ut signaler till kroppens andra delar, däribland binjurarna som sitter placerade ovanpå njurarna.

Som svar på detta frigör binjurarna två viktiga hormoner: adrenalin och kortisol. Adrenalin är det hormon som snabbast frisätts vid stress och utlöser den så kallade kamp- och flyktresponsen. Detta resulterar i en ökning av både blodtryck och hjärtfrekvens, vilket ger oss den extra energin som krävs för att kunna agera snabbt. Kortisol, å andra sidan, reglerar vår stressrespons genom att tillfälligt dämpa mindre viktiga funktioner såsom matsmältning och sömn. Detta gör att kroppen kan rikta sin uppmärksamhet mot den stressiga situationen och ge den högsta prioritet.

När stressen avtar, slutar hjärnan att skicka ut signaler till binjurarna, och produktionen av både adrenalin och kortisol går tillbaka till det normala. På så sätt kan vi återgå till att känna oss mer avslappnade och normala igen. Detta är fallet vid kortvarig stress. Vid långvarig stress aktiveras samma processer som vid kortvarig stress, men skillnaden är att systemet fortsätter att vara aktiva under en längre tid utan avbrott. Det innebär att kroppen utsätts för konstant höga nivåer av adrenalin och kortisol, vilket över tid leder till skadliga effekter på både kroppen och hjärnan.

Hur kan jag minska min stress?

  • Djupandning: Ta djupa och lugna andetag genom näsan och långsamt andas ut genom munnen. Detta kan hjälpa till att lugna nervsystemet och minska stressnivåerna.
  • Muskelavslappning: Spänn och slappna av olika muskelgrupper i kroppen i en sekvens. Detta hjälper till att minska muskelspänning och främjar avslappning.
  • Mindfulness och meditation: Genom att fokusera på nuet och medvetet observera dina tankar, känslor och kroppsliga sensationer kan mindfulness och meditation minska stress och öka känslan av lugn och balans.
  • Motion: Regelbunden fysisk aktivitet, som promenader, löpning, eller yoga, kan bidra till att minska stressnivåerna genom att frigöra endorfiner och främja avslappning.
  • Tidsplanering och prioritering: Att skapa en strukturerad tidsplan och prioritera uppgifter kan minska känslan av överväldigande och ge en känsla av kontroll över situationen.
  • Sömnhygien: Att följa goda sömnvanor, som att ha en regelbunden sömnrutin och skapa en avslappnande sömnmiljö, kan förbättra sömnkvaliteten och minska stressnivåerna.
  • Socialt stöd: Att prata med vänner, familj eller genom samtal kan ge emotionellt stöd och perspektiv på stressande situationer, vilket kan minska känslan av isolering och ensamhet.

Stress, utmattning och utbrändhet

Stress är en naturlig reaktion på utmaningar eller påfrestningar i livet. När vi utsätts för stress frigörs stresshormoner som adrenalin och kortisol i kroppen för att hjälpa oss hantera situationen. Men om stressen blir alltför långvarig och kroppen når sin gräns kan det leda till utmattningssyndrom eller utbrändhet.

Utmattningssyndrom uppstår när kroppen och hjärnan inte längre klarar att återhämta sig från stressen. Utbrändhet innebär vanligtvis en mer allvarlig form av utmattningssyndrom, där personen känner sig fullständigt uttömd på energi och motivation. Behandling av utmattningssyndrom kan vara lång och krävande, med inslag som vila, stresshantering, livsstilsförändringar och ibland medicinering. Syftet är att återställa både kroppen och hjärnan till deras normala funktion.

Behandling för stress

KBT har visat sig ha mycket god evidens för att behandla stress och relaterade tillstånd. Studier har visat att det kan bidra till en betydande minskning av stressnivåer och förbättring av livskvalitet. Fokuset på konkreta färdigheter och förändringar av tankemönster gör det till en effektiv och långsiktig lösning för stresshantering.

  1. Förståelse: En behandling inleds med att du får prata om vad som stressar dig. Genom samtal och frågor är syftet att få en klar bild över dina stressfaktorer och hur de påverkar dig.
  2. Tankar och känslor: Tillsammans utforskar ni kopplingen mellan dina tankar och deras effekt på dina känslor och stressnivåer. Du får stöd i att identifiera och hantera negativa tankebanor som kan förstärka din stress och ångest.
  3. Ändra tankar: Genom att lära dig att utmana och omforma dina negativa tankar till mer realistiska och balanserade perspektiv, kan du hantera och minska oro och ångest relaterad till stressiga situationer. Genom samarbete med en professionell och användning av olika tekniker får du verktyg för att bemöta dessa utmaningar.
  4. Beteende: Ni utforskar beteendemönster som bidrar till och vidmakthåller stressen samt identifierar alternativa sätt att hantera stressen på.
  5. Träna: Under behandlingen tränar du på de nya färdigheterna och strategierna för att hantera stress. Det kan innefatta regelbundna övningar av avslappningstekniker, att använda nya tankesätt i vardagen och testa nya beteenden som kan minska stressen och öka välbefinnandet.

Läs vidare om KBT.

Sjukskriven för stress

Att bli sjukskriven för stressrelaterad ohälsa är inte ovanligt i dagens samhälle, där höga krav och ständig tillgänglighet kan leda till överväldigande stressnivåer. Stressrelaterad ohälsa kan inkludera en rad tillstånd, såsom utmattningssyndrom, ångest, och depression, vilka alla kan påverka ens förmåga i vardagen och på arbetsplatsen.

Sjukskrivning ger den drabbade en chans att återhämta sig och hålla sig borta från de stressorer som bidragit till ohälsan. Att komma tillbaka från en sjukskrivning för stress kräver tid, tålamod och stöd från både professionella och ens närmaste omgivning. Det är av yttersta vikt att vara snäll mot sig själv under denna svåra tid och att inte bli frustrerad över bristen på energi. Det tar tid att återhämta sig.

Välkommen att boka tid eller kontakta oss

Söker du stöd och vägledning, kan våra blivande psykologer vara till hjälp. Vi erbjuder snabba och effektiva tidsbokningar inom en vecka och vår onlinetjänst gör det enkelt att komma igång.

Boka terapi Kontakta oss

Referenser:

https://www.who.int/news-room/questions-and-answers/item/stress
https://www.1177.se/liv–halsa/stresshantering-och-somn/stress/
https://www.mayoclinic.org/healthy-lifestyle/stress-management/in-depth/stress-sympto
ms/art-20050987
https://medlineplus.gov/ency/article/003211.htm
https://www.helpguide.org/articles/stress/stress-symptoms-signs-and-causes.htm
https://www.nccih.nih.gov/health/stress
https://www.vgregion.se/ov/ism/stress–rad-och-behandling/vad-ar-stress/symptom-pa-st
ress/

Publicerad: 2024-04-24
Senast uppdaterad: 2025-03-18
Boka samtalsterapi!
Prata med en psykologkandidat inom en vecka för endast 390 kr.