• Hem
• >
• Kunskap
• >
• Stress
• >
• Utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom

I denna artikel kommer vi gå igenom vad utmattningssyndrom är, hur du kan veta om du är drabbad eller har risk att utveckla det, samt hur du kan göra för att förebygga eller få behandling för utmattning. Hur vi reagerar på det varierar från person till person, men när kroppen under längre perioder utsätts för höga nivåer av stresshormoner uppstår även en kroppslig obalans som på sikt kan leda till utmattning.

Vad är utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom är en diagnos som orsakas av långvarig stressbelastning under minst sex månader utan tillräcklig återhämtning. Symtomen utvecklas oftast långsamt men kan också komma som hastig energilöshet eller panikattack. Det är till följd av kontinuerlig stress, att missa varningssignaler och behovet att återhämta sig som kan leda till utmattningssyndrom.

4 symtom på utmattning

1. Kroppsliga symtom, t.ex., huvudvärk, spändhet, magproblem, hög puls, försämrat immunförsvar

2. Psykiska symtom t.ex., ångestladdad, irriterad, sömnproblem, snabba känslosvängningar eller lätt till gråt, svårare att hantera krav och tidspress 

3. Kognitiva symtom t.ex., koncentration- och minnessvårigheter, svårare att läsa av rummet, tunnelseende

4. Beteende och tankemässiga konsekvenser t.ex., aggressivitet, konflikter, svårare att fatta beslut

Utmattningssyndromets 3 faser

1. Riskfas

I riskfasen uppfyller man inte nödvändigtvis kraven för utmattningssyndrom, och kan ofta fortfarande klara sina vardagssysslor. Det är vanligt att symtom kommer och går men att symtomen blir mer intensiva vid ökad belastning. Det finns ett antal varningssignaler som kan vara bra att känna till för att kunna hindra att utmattningssyndrom utvecklas vidare. Eftersom det är individuellt hur en reagerar till ökad stress kan signalerna variera. Finns det något mönster du känner igen från listan nedan?

Varningssignaler:

• Sömn: sömnsvårigheter, svårt att somna, sämre sömnkvalitet, insomni eller stort sömnbehov 
• Energi: Överaktivitet, rastlöshet, svårt att vila eller överväldigande trötthet 
• Känslor: Irritation, ångest, nedstämdhet eller ledsenhet 
• Hjärnan: Många rusande tankar, svårt att fokusera, glömmer lätt saker eller tomhet i tankarna 
• Kroppen: Känslan av hjärtklappning, spändhet, upprepade infektioner eller överkänslighet för smärta

Alldeles för få personer söker hjälp i riskfasen eftersom det känns som om allt går att lösa, men det är i riskfasen som det går att hindra en långvarig diagnos. Det är vanligt att kroppsliga symtom, nedstämdhet, oro och sömnstörningar börjar utvecklas i denna fas. Det kan börja gå långsammare att jobba eller bli svårare med komplexa arbetsuppgifter. Du kanske klarar av uppgifter som kräver fokus men blir trött snabbare.  

2. Akutfas

I akutfasen sker ofta en kraftig förändring i energi, overklighetskänslor och psykiskt sammanbrott. Det är vanligt att sjukdomen börjar till följd av en svår livshändelse eller något som kräver mycket energi. Det kan betyda att du får en panikattack, känslan av att du kommer dö eller får känslan av hjärtklappning. De flesta söker vård för de kroppsliga symtomen i detta stadie. Utmattningssyndrom kan också debutera med kraftig energilöshet som till exempel att inte orka gå ur sängen, ibland under flera veckor. Det finns också dem som utvecklar utmattningssyndrom successivt över tid och symtomen ökar gradvis utan ett tydligt akut insjuknande. Arbetsförmågan i detta stadie blir helt nedsatt och enklare dagliga aktiviteter blir svårare på grund av nedsatta förmågor i uppmärksamhet, planering och minne. 

3. Återhämtnings-/rehabiliteringsfas

Om du befinner dig i återhämtningsfasen och har möjlighet till återhämtning så sker ofta en gradvis förbättring. Även i denna fas är det vanligt att försämras till och från, ibland utan att förstå varför. Dina förmågor ökar långsamt och när du uppnått tillräcklig funktion kan du sakta återgå till arbete. Det är vanligt med kvarliggande överkänslighet för stress och kognitiva svårigheter, men de minskar i intensitet.

 Här kan du göra vårt självtest för utmattningssyndrom

Diagnos för utmattningssyndrom

Innan diagnosen utmattningssyndrom kan ställas finns i dagsläget flera kriterier som måste vara uppfyllda. Dessa är:

A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.

B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. 

C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:

1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet
4. Sömnstörning
5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.

D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).

F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. (Källa: Utmattningssyndrom – Stressrelaterad psykisk ohälsa, Socialstyrelsen, 2003)

Alla bokstäver ovan behöver vara uppfyllda för att få diagnosen. För att få diagnosen ska du inte uppfylla kriterier för en annan diagnos. Däremot är det inte ovanligt att man uppfyller kriterier för depression, generaliserad ångest (GAD) eller andra tillstånd och då får man ett tillägg till den diagnosen. 

Tips för att minska risken för utmattningssyndrom

Du kan minska risken för utmattningssyndrom genom att koppla bort och återhämta dig från saker som belastar eller stressar dig, till exempel skola eller arbete. Återhämtning är viktigt att prioritera, och ett tips är att i din återhämtning göra något annorlunda än det du återhämtar dig från. För att återhämta dig från till exempel ett stillasittande jobb kan du träna. För att återhämta dig från något som kräver mycket tankekraft kan du göra något kreativt som att dansa eller laga mat eller något du vet att du är bra på. Du behöver både återhämtning i form av aktiviteter du gillar och även lugn vila som att meditera eller ligga i soffan. Det är viktigt att veta att återhämtningen inte går att skjuta upp, därför behövs det pauser, raster och variation i aktiviteter dagligen. 

Märker du av varningssignaler eller börja känna att du inte orkar med vardagssysslorna mer? Då behöver du prioritera återhämtning för att minska risken för utmattningssyndrom. 

Behandling vid utmattning

Att behandla utmattningssyndrom beror på vilket stadie du söker hjälp i. I senare stadie kommer behandlingen handla mer om avlastning och livsstilsbalans medan i riskfasen kan det istället vara förebyggande. Behandling kan inkludera metoder som fokuserar på att ändra din kravbild, lära dig återhämtning och lära dig anpassa livet till eventuella symtom som finns kvar länge. Det kan även betyda att du får hjälp med att ändra situationen och hitta en rimligare belastning på arbetet och i andra delar av livet. 

Det rekommenderas att behandla utmattningssyndrom från flera vinklar, till exempel livsstilsförändring och balans mellan aktivitet och vila, stressminskande tekniker, kartläggning och förståelse av stressorer (det som tillbringar stress), och arbetsinriktad rehabilitering. Fysisk aktivitet rekommenderas ofta eftersom det kan bidra till ett ökat välbefinnande och minskad upplevelse av stress hos personer med utmattning. Vid komplicerade depression och/eller ångesttillstånd med utmattningssymtom kan det i vissa fall erbjudas antidepressiva i kombination med terapi. För bästa möjliga utfall behövs också återbesök och uppföljning efter behandlingens slut för att fånga upp kvarliggande symtom. 

KBT vid utmattningssyndrom

KBT för utmattningssyndrom kan innehålla flera olika metoder som inte enbart begränsas till symtomet eftersom det ofta kan behövas en bredare behandling. Så här kan en möjlig KBT terapi se ut: KBT terapin kan börja med ett kartläggande samtal som även kan innebära att psykologen förklarar olika modeller och begrepp som ni kan ha användning av framåt. Du kan få hemuppgifter som hjälper dig använda metoderna utanför terapirummet så att du kan skapa långvarig förändring. I senare samtal kan din psykolog förklara och arbeta igenom olika metoder. Ett exempel på en metod som kan användas är det som kallas beteendeanalys. Beteendeanalys handlar om att titta på vilka problem som finns i termer av beteenden. Vid utmattning och stress finns det ofta bakomliggande beteenden som kanske bidrar till utmattning, ökar stress eller vidmakthåller problemet. Psykologen hjälper dig att analysera olika faktorer som bidrar till problemet och kan hjälpa dig hitta och använda verktyg att hantera dem. 

Sedan jobbar du tillsammans med psykologen genom olika områden som orsakar besvär och får hjälp med att återfå en bättre balans i livet. När ni jobbat igenom dina symtom och orsaksfaktorer och efter symtomen har minskat kan det vara dags att gradvis öka belastning igen, på ett nytt sätt. Efter det kan ni skapa långsiktig återfallsprevention tillsammans och utforska hur du kan skapa det liv du önskar.

När och var bör man söka hjälp

Det bästa är att söka hjälp innan utmattningssyndrom blir akut. Alltså kan du söka hjälp redan när du upplevt stress eller ökade krav i vardagen. Ett typiskt tecken är när du börjar avboka och ställa in det du tycker är roligt för att du inte känner att du orkar eller har tid. Du kan söka till oss i flera stadier av utmattningssyndrom då vi kan hjälpa dig där du behöver. Om du upplever kroppsliga besvär kan det vara bra att vända dig till en läkare för att kunna utesluta andra kroppsliga sjukdomar. Det är viktigt att söka professionell hjälp vid symtom av utmattningssyndrom för att hindra insjuknande.

Återhämtningstid vid utmatting

Återhämtningstiden för utmattningssyndrom är generellt lång. Återhämtning varierar beroende på vilket stadie du insjuknade och fick hjälp. Under riskfasen minskar oftast symtomen med behandling efter några månader. I akutfasen tar det oftast längre tid att återhämta sig. Tillståndet kan kännas sämre i de första veckorna av behandling innan märkbar förbättring syns. Symtom av energibrist, koncentration och minne samt nedsatt uthållighet kan sakta förbättras över månader till år. Det kan även betyda att du blir sjukskriven för att du ska kunna återhämta dig. Det kan sedan handla om en gradvis återgång till arbetet som din psykolog hjälper dig med. Psykologen kan även ge stöd i kontakten med arbetet. 

Kan man bli av med utmattningssyndrom?

Man kan bli av med utmattningssyndrom, men det är oftast en långsam process som kräver både vila och förändringar i vardagen. Behandling handlar ofta om att lära sig sätta gränser, minska stress och hitta strategier för återhämtning. Många upplever successiv förbättring, och med rätt stöd kan man ofta återgå till ett mer normalt liv, även om vissa behöver anpassningar under en längre tid.

Kroniskt utmattningssyndrom
Kroniskt utmattningssyndrom betyder att utmattningen pågår under flera år. Symtomen är oftast kvar i lång tid och en del av behandlingen kan innebära att du får hjälp att leva med symtomen, samtidigt som ni ständigt jobbar med att minska besvären i ditt liv så att du kan återgå till ett liv av hög livskvalitet. Du kanske inte helt blir av med alla symtom, men du kan få hjälp att minska dess besvär. 

Att vara närstående till någon som har utmattningssyndrom

Att vara närstående till någon med utmattningssyndrom kan vara svårt. Ofta upptäcker du varningssignaler tidigare och även om du varnar för det betyder inte att du kommer se förändring, vilket kan vara frustrerande. Din närstående kan också förändras från dag till dag där det ena dagen verkar som allt är bra, medan andra dagar är ångestfyllda, sömnlösa och konfliktfyllda. Det kan bidra till stor osäkerhet och oro. Du kan hjälpa genom att finnas där i den utsträckning du orkar. Du hjälper även genom att ta hand om dig själv, ha kvar dina aktiviteter och ta pauser. Det kan även vara till hjälp att du stöttar din närstående i uppsättning av rutiner som att sova och äta regelbundet. Du som anhörig kan också söka stöd hos psykolog för att underlätta den psykiska belastningen det kan vara när en närstående mår dåligt.

Skillnad mellan utmattningssyndrom och utbrändhet

Skillnaden mellan utmattningssyndrom och utbrändhet är att utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos som kan bero på olika typer av långvarig stress, medan utbrändhet främst handlar om arbetsrelaterad utmattning och är inte en formell diagnos. På vardagsspråk förväxlas utmattningssyndrom och utbrändhet, och på engelska används ”Clinical Burnout” vilket specifikt handlar om utmattning på grund av arbetsrelaterade orsaker. Detta till skillnad från utmattningssyndrom där det kan orsakas av andra stressorer. Eftersom utbrändhet och burnout verkar vara varandras översättning kan de blandas ihop, men burnout har en mer hoppfull och realistisk nyans och det är att möjligheten till reparation finns, till skillnad från utbrändhet vilket kan uppfattas som något slutstadium.

Skillnad mellan hjärntrötthet och utmattningssyndrom

Skillnaden mellan hjärntrötthet och utmattningssyndrom är att hjärntrötthet inte är en diagnos, men ett uttalat tillstånd som beskrivs vara en sjuklig trötthet, likt utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom har kroppsliga och psykiska besvär som beror på långvarig stress, medan hjärntrötthet inte orsakas av stress utan av sjukdom eller hjärnskada. Vid hjärntrötthet kan du även behöva hjärnavbildning och medicinsk hjälp för att återhämta dig. Det finns överlappande symtom, och du begränsas att leva ditt liv som innan i båda tillstånd.

Hur kan Studentpsykologerna hjälpa dig?

Studentpsykologerna kan hjälpa dig upptäcka varningssignaler, ge verktyg att hantera ökad stress och belastning, och behandla utmattningssyndrom med verktyg från olika behandlingsmetoder. Detta kan hjälpa dig förebygga utvecklingen av utmattningssyndrom, förstå ditt tillstånd bättre och hitta verktyg att hantera ökad belastning. Vidare kan Studentpsykologerna hjälpa dig återgå till ett liv av mindre stress och besvär, så du kan leva det liv du önskar. Välkommen att boka tid!

Välkommen att boka tid eller kontakta oss

Vi erbjuder snabba och effektiva tidsbokningar inom en vecka och vår onlinetjänst gör det enkelt att komma igång.

Studentpsykologerna tar emot alla patienter men hänvisar bort följande problemområden: missbruk, psykossymptom, våld eller liknande utsatthet samt självmordstankar och svår ätstörningsproblematik.