Vad är terapi?

Författare: Psykologkandidat Jessica Vickström

Medicinskt granskad av: Leg. Psykolog Caroline Erkers

Terapi är en behandling för att må bättre. Ordet kommer från grekiskan och betyder vårdande / botande. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i psykologisk behandling, som även kallas samtalsterapi, eller psykoterapi. Man kan säga att det övergripande målet i psykologisk terapi är att minska individens psykiska ohälsa och öka personens livskvalitet, genom samtal mellan patient och terapeut.

Innehåll

Visa innehåll

Det finns många olika sorters behandling inom psykologisk terapi, men alla olika sorter har också en del gemensamt. Det är till exempel alltid viktigt att:

Förstå att problematiken och lidandet uppstått i en särskild kontext, inte bara plötsligt uppkommit.
Ha en tilltro till att saker kan vara annorlunda framåt: att personen kan börja må bättre!
Å ena sidan vara empatisk och trygg, å andra sidan ha professionell kompetens och förmåga att utmana till förändring.
Anpassa en psykoterapi utifrån patientens särskilda och unika behov.

Man kan gå i psykoterapi individuellt, vilket är den vanligaste formen av behandling, men även i parterapi, gruppterapi eller familjeterapi. Både barn, vuxna och äldre gynnas av att vid besvär gå i psykologisk behandling! För att det ska vara ”riktig” psykologisk behandling, krävs det att man träffar en utbildad och kvalificerad terapeut. Det kan vara legitimerad psykoterapeut eller legitimerad psykolog och legitimerad psykiatriker som själva också har tillgång till handledning.

Boka samtalsterapi!

Prata med en psykologkandidat inom en vecka för endast 390 kr.

Boka

Känns det svårt att gå i terapi?

Det kan för vissa kännas jobbigt att träffa en psykolog, eller gå i psykologisk behandling. Kanske känner man skam, är rädd för vad andra ska tycka om det man känner eller tänker att man borde klara av saker på egen hand. Det är inte ovanligt – vi lever i ett samhälle där psykisk hälsa inte har samma självklara plats som den fysiska. Men! Den psykiska hälsan är viktig.

Att gå i psykologisk behandling är ett steg mot att förstå sig själv bättre, bearbeta det som varit svårt, och få meningsfulla strategier framåt. Vem som helst kan dra nytta av en psykologisk behandling. Särskilt viktigt att söka hjälp är det om du märker att du inte orkar med din vardag, under en längre tid kämpar med nedstämdhet och ångest merparten av dagen dagligen eller har tankar om att inte vilja fortsätta leva.

När behövs terapi?

Om du känner att du skulle vilja gå i terapi är det anledning nog att träffa en terapeut. Man skulle kunna säga att regeln är så enkel som att om man känner att man mår dåligt psykiskt på något sätt – så ska man kolla upp det. Det är sedan terapeutens ansvar att göra en rimlig bedömning av dina behov och förmedla dem till dig.

Nedan listas en del vanliga anledningar då terapi är gynnsamt:

Om du exempelvis upplever stark, irrationell, rädsla för något som gör att du lider av en fobi, känner dig beroende av något, är mycket stressad, lider av en ätstörning, självskadar på något sätt eller kämpar med tvångstankar.
Om du under en längre period (över flera veckor) känner att din vardag påverkas negativt av ditt psykiska mående.
Om du har långvariga sömnproblem som t.ex. påverkar din energi, koncentration eller ditt humör.
Om flera saker som tidigare kändes roligt, meningsfullt eller intressant inte längre gör det.
Om personer i din närhet uppmuntrar dig att söka hjälp eller uttrycker oro för hur det är med dig.
Om du upplever att du har svårt att lita på andra människor, eller känner att du har problem i sociala sammanhang.
Om du varit med om en kris eller traumatisk händelse nu, eller förr som ännu väcker starka känslor.
Om du känner att du mår dåligt och inte har någon förklaring till det.

Olika typer av terapier

KBT

Kognitiv beteendeterapi fokuserar på hur en individs tankar, känslor och beteenden förhåller sig till varandra. När man förstår hur de hänger ihop, och att alla delar påverkar ens mående, kan ett förändringsarbete påbörjas för att tänka och agera mer hjälpsamt. KBT kan också ses som ett paraplybegrepp vad gäller psykologisk behandling, inom vilken en mängd andra terapiformer inryms. Inom KBT faller till exempel ACT, DBT och compassionfokuserad terapi.

ACT

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) arbetar med att lära patienter acceptera närvaron av svåra känslor och tankar, samtidigt som man arbetar med att nå värdefulla och meningsfulla mål i livet. Man kan säga att man arbetar med att öka psykologisk flexibilitet.

Psykolog online

Psykolog online fungerar precis som ett vanligt samtal med en psykolog, men sker via videosamtal. Det gör det enkelt och flexibelt att få stöd oavsett var du befinner dig. Du bokar en tid online och får prata med en psykologkandidat eller legitimerad psykolog, beroende på vad som passar dig bäst.

Samtalsterapi

Samtalsterapi innebär att du får prata med en psykologkandidat eller legitimerad psykolog för att få stöd i olika psykiska utmaningar. Terapin anpassas efter dina behov och kan hjälpa vid exempelvis stress, ångest eller relationsproblem. Samtalen sker antingen på plats eller online, beroende på vad som passar dig bäst.

Mindfulness

Mindfulness handlar om att träna medveten närvaro för att minska stress och öka välmående. Genom vägledda övningar får du lära dig att hantera tankar och känslor på ett mer balanserat sätt. Mindfulness kan användas som en del av terapin eller som en fristående metod för personlig utveckling.

Barnpsykolog

Barnpsykolog erbjuder stöd till barn och ungdomar som upplever psykiska utmaningar, exempelvis ångest, nedstämdhet eller skolsvårigheter. Samtalen sker tillsammans med en psykolog och anpassas efter barnets behov. Föräldrar kan också få vägledning i hur de kan stötta sitt barn på bästa sätt.

Parterapi

Inom Integrative Behavioral Couples Therapy (IBCT), en slags parterapi, fokuserar man på att kartlägga parets situation, förbättra kommunikation, hantera konflikter och komma varandra närmare. Man arbetar med att öka förståelsen för varandra och varandras perspektiv och behov. Ofta arbetar man också med att hitta strategier för att hantera de sätt man är olika på.

DBT

Inom dialektisk beteendeterapi fokuserar man på att uppnå och hålla en inre balans mellan acceptans och förändringsbenägenhet. Man arbetar också mycket med känsloreglering, krishantering och relationer. Terapiformen är utvecklad för patientgruppen med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS).

Familjeterapi

Familjeterapi kan precis som individuell terapi ha många olika ingångar och/eller teoretiska bakgrunder. En familjeterapi utifrån KBT syftar ofta till att förstå familjesystemet som en helhet genom att både se till tanke- och beteendemönster inom familjen likväl hur familjemedlemmarna känner i det. Ofta finns ett fokus på att öka kommunikationsförmågan, samt ge verktyg för problemlösning och konflikthantering.

Gruppterapi

Gruppterapi innebär att en, eller flera, terapeuter arbetar med en grupp patienter samtidigt. Det ger bland annat tillgång till ömsesidigt stöd bland personer som kämpar i liknande situationer och träning i sociala färdigheter i en trygg miljö. Vanligtvis leder terapeuten och patienterna skiftar mellan att göra individuella övningar och gruppreflektioner.

Vem får utföra terapi?

Terapi är en reglerad verksamhet – vilket betyder att inte vem som helst får erbjuda det! Vem som faktiskt får utföra terapi kan kännas svårt att reda ut. Du kan utgå ifrån grundregeln att en person med särskild legitimation, som till exempel leg. Psykolog eller leg. Psykoterapeut har behörighet.

Det är enbart psykoterapeuter som självständigt får bedriva psykoterapi, utan krav på handledning. En psykoterapeut är en person som:

Har en lämplig grundutbildning som t.ex. psykolog, socionom eller läkare med specialistkompetens i psykiatri.
Arbetat minst 2 år med psykoterapeutiska arbetsuppgifter (med tillgång till handledning).
Och efter det avslutat en 3 år lång psykoterapeututbildning.

Personer med grundläggande psykoterapiutbildning, så kallad steg 1, kan också bedriva psykoterapi om de har handledning. En sådan är inbyggd på psykologprogrammet, och kan läsas till av andra relevanta yrkesgrupper som till exempel socionomer.

Hur fungerar terapi i praktiken?

Man kan säga att en typisk terapiprocess, oavsett inriktning, består av tre faser:

Bedömningsfas: Ett eller flera samtal för att skapa en gemensam bild av det som är kämpigt och hur personens liv ser ut nu. Terapeuten och patienten sätter ofta upp mål för behandlingen i det här skedet.
Behandlingsfas: Flera samtal där patient och terapeut tillsammans arbetar mot ett bättre mående. Det vanligaste är att man träffas 1 gång i veckan, i cirka 45 minuter.
Utöver en faktiskt behandlingsplan är också relationen mellan terapeut och patient viktig i det här skedet. Relationen ska kännas trygg och stöttande medan man tar utmanande steg.
Regelbundet följer terapeuten under den här fasen upp behandlingsmålen som satts initialt.
Avslutningsfas: Ett eller flera samtal där man sammanfattar det man under terapin arbetat med, och ofta också gör en plan framåt. Det kan kallas att skapa en vidmakthållandeplan. Inom KBT pratar man ibland då om hur patienten nu är rustad för att vara sin egen terapeut framåt.

De här faserna kan se olika ut beroende på vilken sorts psykologisk behandling man går i. Inom KBT är det till exempel vanligt att under behandlingsfasen få uppgifter att göra mellan träffarna, så kallade hemuppgifter. Det gör man utifrån ett tankesätt om att förändringarna i livet måste ske i det faktiska livet, inte enbart inne i terapirummet. I PDT är det mindre vanligt. Där är det istället mer vanligt att i rummet arbeta mot att nå insikt och mognad.

En del terapier är korta där man träffas ett par eller några få gånger, andra pågår i flera år. Man kan säga att det är vanligare att KBT-terapier är kortare än PDT-terapier. Med det sagt kan man också hitta motsatsen; Korttids-PDT och KBT-terapikontakter som pågår över flera år. Då är det i och för sig förväntat att KBT-kontakten berört många olika terapeutiska områden, inte enbart ett terapifokus.

Hur ofta behöver man gå i terapi?

Hur ofta man behöver gå i terapi beror på vad man har för utmaningar och problematik, vilka mål man har med terapin, och vilken typ av terapi det handlar om. Det finns alltså inte ett rätt svar på den här frågan.

Det är ofta rekommenderat att träffas på veckobasis i början av en terapi, för att skapa en kontinuitet och för att skapa en trygg relation mellan terapeut och patient. Det kan också vara bra för att få fatt i utmaningar, frågor och funderingar i början. Efterhand kan sessioner glesas ut till varannan vecka, eller månadsvisa träffar.

Det är dock naturligtvis viktigt att anpassa varje terapi till den specifika patient man möter – om någon behöver träffas två gånger per vecka är det möjligt, om någon alltid bara kan träffas var tredje vecka kan man göra ett behandlingsupplägg utifrån det också. Det viktigaste är att sessionerna ger något meningsfullt till patienten.

Hur vet jag vilken terapi som passar mig?

Det kan vara svårt att veta vilken typ av terapi som skulle passa just dig. Det finns några riktlinjer att utgå ifrån om du vill göra ett val. Du kan också välja att träffa en psykolog som du tycker känns bra – och låta denna utforma ett behandlingsupplägg som passar din problematik, livssituation och önskemål. Alltså: Du måste inte veta det på förhand! Det är terapeutens ansvar att lägga upp en behandling som passar dig.

Riktlinjer:

Välj terapi utifrån dina besvär
- Om du till exempel varit med om en svår upplevelse och lever med traumasymtom kan en traumafokuserad terapi förmodligen vara hjälpsam.Om du kämpar med en depression är KBT ett effektivt behandlingsupplägg, rekommenderat vid depressiva besvär.Om du kämpar med kroniska smärtor kan ACT-terapi som fokuserar mycket på acceptans och meningsfullhet vara en värdefull terapi-inriktning.
- Om dina besvär alltid uppstår i relation till andra – som återkommande starka konflikter eller kraftiga känslor av ensamhet kan relationsfokuserad terapi vara hjälpsamt för dig. Interpersonell terapi (IPT) är en sådan terapiform.
Välj terapi efter omständigheter
- Om du är ute efter en mer effektiv, kort och strukturerad terapiform kan KBT vara mer lämpligt för dig. Där sätts ofta ett eller flera uttalade mål som terapin strävar mot.Om du är ute efter en långsiktig, utforskande terapi kan PDT vara mer lämpligt för dig. Där sätts ofta inte ett mål. Istället ges tid för reflektion och djupdykning.
- Fundera över om du föredrar digitala eller fysiska möten och anpassa din sökning efter det.
Välj terapi utifrån terapeut
- Även om det kanske låter lite konstigt så har forskning visat att en av de allra viktigaste dimensionerna av en god terapi handlar om förtroende för och tillit till terapeuten. Du kan välja en terapi utifrån att du känner att en terapi med den terapeuten skulle vara meningsfull.
Välj terapi efter magkänsla
- Om du letar runt och hittar något som känns bra, känns som att det skulle passa dig, som ger dig hopp om att kunna må på ett annat sätt – ge det en chans. Om det inte känns bra senare är det helt okej att byta terapeut och terapiform.